~justinbieber

---

Några timmar senare så var vi ute i köpcentret för att shoppa lite, Justin föreslog det eftersom han ville köpa någon slags ny keps. Jag gick hem och bytte kläder, men pappa var inte hemma, han jobbade säkert. 
Och när vi kom tillbaka från köpcentret skulle jag prata med honom och försöka lösa allting, han är ju trots allt min älskade pappa som alltid har stått upp för mig. Han var en axel att gråta mot när mamma dog, han tog mig alltid till någon glass-bar för att få mig på bättre humör, han skämtade med mig och försökte få mig och glömma. 
Det gick i någon halvtimme innan minnet av mamma kom upp i huvudet och vi var tvungna att åka hem så att jag kunde gråta färdigt. Min pappa grät också ibland med mig, men för det mesta så hörde jag honom i sovrummet. 
Då brukade jag smyga in i sovrummet och krama om honom för att han går igenom samma situation som jag, så ja. Vi var där för varandra när vi behövde varandra som mest. Och nu behöver jag min pappa, och jag vill verkligen inte förlora honom. 
Pattie märkte att jag kom ut från Justins sovrum idag och frågade en massa, men vi sa sanningen. 
Inte hela sanningen, men att jag kom hit under natten och att jag behövde tröst, och Justn fanns där. 
Vi berättade aldrig om att vi nästan låg med varandra, då skulle hon få spader säkert. 
Hon skulle fått en hjärtattack!  
Vi gick in i en såndär keps affär, där det fanns en massa olika kepsar. Justin hade svårt att välja även om han kunde köpt hela affären. 
Hans mamma gav honom bara hans vecko-peng, vilket bara var 200 dollar. 
När vi kom ut ur huset så små-skrattade jag åt honom vilket han bara log åt och vi skyndade oss till bilen för att kyssas lite innan vi åkte iväg. 
Och under hela resan så höll Justin sin hand på mitt lår och jag blev helt varm i kroppen och la min hand på hans, men ibland så behövde han växla eller lägga båda händerna på ratten. 
Förutom det så hade han handen kvar och sa en massa söta saker till mig, och jag sa att jag älskade honom mer än jag har älskat någon annan kille. 
''Är den här bra?'' frågade Justin och avbröt mina tankar, han hade på sig en New York Yankees keps som var blå på baksidan och vit där framme, den var ganska snygg på honom. 
Jag nickade och han räckte den till mig, ''här prova den..'' sa han och räckte mig kepsen, jag tog emot den och satte den bakåt-vänt på mitt huvud. 
Justin nickade och gjorde någon konstig pose där han han drog tummen och pekfingret på hakan, jag skrattade och posade åt honom. 
Han skrattade.
Justin skulle ta en annan keps som låg överst på hyllan när han snuddade vid min midja, jag rodnade och han kysste mig snabbt på kinden vilket fick mig att rodna ännu mer. 
''Justin! Inte här...'' sa jag och han suckade, ''förlåt... jag kan inte hjälpa att du är så jävla vacker och kyssbar!'' klagade han och jag suckade.
Efter en stunds letande så tog han ändå kepsen jag provade. 
Sedan så gick vi runt i den stora gallerian, det var många som fotade oss, men vi såg ju ut som bästavänner.
Och alla visste att jag var hans bästavän, så det gjorde ju ingen skillnad om vi shoppade tillsammans, eller hur?
Men ändå så viskade jag ''du vet väl att alla fotar och att detta kommer upp på internet,'' han nickade och log mot mig. 
''men vi är ju bästavänner. Ingen märker något, sötnos'' sa han och blinkade åt mig, jag nickade och vi gick in forever 21. 
Justin ville verkligen inte gå in dit, men jag tvingade honom. 
Jag kollade runt på olika plagg och hittade en tröja som var i large, då blev jag irriterad och la tillbaka den slarvigt. 
Sedan så gick jag till skorna och kollade på olika skor, det fanns ett par riktigt fina klackar som jag skulle prova när Justin sprang fram till mig och höll upp en svart spets tröja som var ganska fin. 
''Prova den!'' sa han och räckte mig den, sedan så drog han in mig i ett provrum och gick ut ur det. 
''jag kollar på något så länge, ropa när du är klar!'' sa han och jag ropade tillbaka ett okej. 
Först så kollade jag i spegeln på mig själv, gud som jag såg ut! Håret var i en enda röra och mascaran hade runnit lite.
Jag torkade snabbt bort det och drog av mig tröjan som jag hade på mig, tur för mig att jag hade svart BH på mig, annars hade det gått illa för mig. 
Fort så drog jag på mig spetströjan och rättade till den, sedan så såg jag mig i spegeln och drog fram håret så att det hängde ner över brösten. Jag log åt mig själv att den passade så bra. 
Efter ungefär 3 min så stack jag ut huvudet lite och ropade på Justin och han kom snabbt som ögat. 
Jag öppnade den lilla provrumsdörren och visade spetströjan, hans mun var öppen och jag log åt hans reaktion. 
''vad tycks?'' säger jag och snurrar runt igen, han ler och ser sig omkring sedan så puttar han in mig och stänger den lilla dörren. 
Han puttar sakta in mig i väggen och kysser mig långsamt, jag ryser i hela kroppen och drar mina händer in i hans tröja och över hans axlar. 
''You are so damn sexy...'' viskar han i mitt öra och kysser min hals, jag lägger armarna om honom och han gör detsamma. 
''varför tar du inte av den igen?'' säger han och ler stort, sedan så kysser han mig igen. 
Jag besvarar kyssen och säger åt honom att gå ut igen för att jag ska dra på mig den andra tröjan, han går ut motvilligt och springer någonstans där ingen kan se honom. 
Jag drar på mig den andra tröjan och går ut igen med spetströjan i handen, sedan så letar jag rätt på Justin. 
Vi går till kassan och bråkar om vem som ska betala men till slut så puttar jag undan honom och betalar med mina egna pengar. 
Sedan så går vi jämnsides med varandra, jag bär påsen i handen och lägger plånboken i min väska. 
''jag kunde lätt betalat det där...'' suckar han och jag rycker på axlarna, ''tyvärr. Jag ville betala.'' sa jag. 
''Jag kan väll åtminstonde få bära din påse?'' frågar han och jag ser på han, sedan så ger jag honom påsen och han ler stort. 
''tack'' sa han och jag log mot honom, sedan så gick vi till en glass-bar och köpte varsinn glass. 
Vi satte oss ute i solen och åt vår glass, Justin höll min påse riktigt nära sig och jag såg undrande på honom. 
''varför håller du påsen så nära för?'' frågade jag honom och han ser lite nere ut. ''För att jag inte kan hålla om dig..'' 
Jag små skrattar och sätter mig lite närmre honom, ''du kan ändå lägga armen om mig?'' säger jag och Justin gör det. 
Han håller mig löst om axlarna och vi viskar att vi älskar varandra.
Det kom fans d och då som ville ta en bild med Justin, och han ställde gärna upp. 
Sedan så ville dom ta en bild med mig också! Jag som trodde jag bara störde och var i vägen, men dom ville också ha ett sparat foto med mig. 
Sedan så kom det ett fan som ville ta en bild med oss två tillsammans bara. 
Vi ställde såklart upp och Justin la armen om min midja och jag la armen om hans midja, sedan så lutade jag mitt huvud mot hans axel och log stort mot kameran. 
Hon sa tack och gav oss båda en kram sedan så stack hon.
Justin vände sig till mig, ''ska vi dra finaste?'' jag nickade och han tog min påse igen. 
''Kom då, snygging.'' sa jag och vi gick ut ur köpcentret till bilen och körde hem. 
När vi parkerade på Justin's uppfart så sprang han snabbt till andra sidan av bilen för att öppna dörren till mig. 
''vilken gentleman!'' skrattade jag och Justin log. 
Vi skulle precis gå in till han när jag ångrade mig.
''Du?'' sa jag och han vände sig till mig, ''ja?'' sa han och såg mig i ögonen. 
''jag måste dra hem, prata med pappa.. reda ut det här.'' sa jag och Justin nickade, sedan log han. 
''Jaså... jaha, okej. Men visst, vi ses ikväll, eller?'' sa han och jag rodnade igen. Han ville ses! 
''hehe, uh. Ja.. om du vill, alltså'' sa jag och Justin skrattar.

''Du är så söt när du är nervös,'' sa han och tog ett steg närmre mig. ''jag skulle vilja kyssa dig...'' mumlar han men sedan så kramar han mig och håller mig hårt vid midjan, när vi släpper varandra så går han in i huset och vinkar. 
När jag är tillbaka så öppnas dörren igen och Justin kommer springandes till mig, ''jag älskar dig!'' säger han och springer in igen, jag ler stumt och förvånat och går raka vägen hem. 
Fan vad underbar han är, och han får mig att må så bra!
Jag kom in i huset tog av mig skorna och gick in i köket, där var han inte. 
Jag gick in i hans kontor och där hittade jag honom, han satt på kontorsstolen och jobbade. 
''Hej pappa'' sa jag och han såg på mig, jag log och gick in i kontorsrummet.
Sedan så satte jag mig ned på skrivbordet på sniskan.

''Hej, gumman.'' sa han och la ifrån sig sina papper. 
''förlåt för allting... allt, jag sa igår. Jag menade det inte.'' sa jag och han nickade och log. 
''det gör inget... men jag har jobb att göra, så om du ursäktar mig..'' sa han och pekade på dörren, jag nickade och kramade om honom sedan så gick jag ut ur kontorsrummet, men skyndade mig snabbt in igen.

''...och pappa?'' sa jag och han mm:ade, ''jag älskar dig'' log jag, sedan så gick jag uppför trappan och in till mitt rum där jag la mig i min säng och suckade lyckligt. 

---

Förlåt att kapitlerna kommer så sent, men det tar ju tid och skriva, och jag gör massa annat också. Så det blir som det blir, men jag ska försöka bättra mig. :) ♥

---

Nästa dag så vaknade vi ungefär samtidigt kl 11.

Sängen var söndersvettad och det var fuktigt i rummet, man kunde knappt andas.

Justin höll om mig hårt och mumlade några ohörbarda saker.

Jag puttade undan honom och gick ur sängen sedan så öppnade jag fönstret och såg ut genom vårt område, de hade rabatter överallt och lite blommor här och där. En hängmatta på sidan och ett par solstolar bredvid.

Jag log, så många gånger jag har varit här så har jag aldrig märkt att det finns en stor fläck på en av solstolarna.

Efter ett tags funderingar kring Justin och pappa, skolan och massa andra grejer så gick jag tillbaka till sängen och la mig ned igen.

Men då vart jag inte lika trött som förrut, så jag satte mig upp och såg på Justin, han var så fin.. 
Och vad var det som hände igår igentligen, hände det på riktigt? Gjorde vi nästan det.

Han kände som jag kände, och jag som trodde han bara såg mig som en bästavän. Vilken idiot jag är!
Justin vände på sig och sedan så fladdrade han med ögonen, jag la mig ned och låtsades sova, ville inte att han skulle tro att jag vart vaken hela tiden.
Han rörde sig i sängen och sedan så gäspade han, jag kikade lite och såg att Justin såg på mig, snabbt så blundade jag. 
Han skrattade och la sig ned igen, ''du kan sluta låtsas... jag vet att du är vaken,'' sa han med sin hesa röst, jag rös, sedan så rullade jag över till honom och kramade honom.
''godmorgon'' log jag mot honom och han pussade mig på pannan, ''godmorgon, fina du.'' sa han och jag rodnade.
Sedan så la jag mig på rygg igen och Justn tog min hand och sammanflätade våra fingrar,  vi vände båda två på huvudet åt samma håll och såg på varandra.
Jag log och han log tillbaka, ''jag är lycklig med dig...'' viskade jag och Justin log ännu mer. ''jag med... sanningen är att jag alltid haft känslor för dig. Mer än bara en bästavän...'' sa jag blygt och jag klämde hans hand, ''jag med..'' sa jag och log mot honom. 
Sedan så var vi helt tysta och bara såg på varandra tills han vände huvudet och såg upp igen, jag gjorde detsamma.

Jag såg nedpå golvet, där låg våra kläder, jag rodnade och kollade upp igen.
Jag hade glömt att vi låg i underkläder, i hans säng. Jag tänkte på igår och hur nervös jag blev när kände det mot mitt lår.
Undrar om han tänker på det?

''Vad tänker du på?'' frågade jag och Justin log och vände sig med hela kroppen mot mig, han la sin arm runt min midja och drog mig närmare.
''på igår...'' sa han och jag kunde känna hur mina kinder hettade till, hela jag var varm.
''Men...'' sa han och satte sig upp. ''vi borde inte gjort så'' sa han och gick bort från sängen, ''vart ska du?'' ropade jag efter honom, han slog igen badrummet och jag hörde hur vattnet satts på.

''men justin...'' suckade jag och gick fram till dörren och knackade, han stängde av vattnet.
''vad?'' sa han, jag knackade igen och jag hörde hur han gick ur duschen och öppnade dörren.
''jag duschar...'' sa han och såg på sin kropp, jag bet mig i läppen, ''är du sur? I så fall, varför?'' frågade jag och Justin suckade, sedan så öppnade han badrums-dörren och släppte in mig. Jag satte mig på toalett-locket och han gick in i duschen med handduken runt om sig och när han stängt drapperiet så slängde han ut handduken igen.

Han satte på vattnet och fortsatte det han hade avslutat.
Sedan så började han sjunga, ''la la la la la...'' jag skrattade, då började han sjunga högre. ''la la la la la....!'' 
''håll käften!'' skrek jag och han harklade sig.

''la la la la la!'' sjöng han nu ännu högre och ja ställde mig upp. 
''Justin, håll käften annars så kommer jag in!'' sa jag och var seriös. 
Han trodde mig säkert inte, ''la la la la...! Du vågar inte, la la la la ..'' innan han visste ordet av det så var jag inne i duschen och var genomblöt, jag blundade för att inte se honom.
''trodde inte du skulle våga...'' sa han och jag skrattade, ''du vet inte mycket om mig du.'' skrattade jag och Justin kom närmre mig. 
''rör mig inte!'' sa jag snabbt och Justin stod still, han rörde sig inte.

''okej, kan du gå ut då?'' sa han och öppnade drapperiet för att sedan putta ut mig.

Och ut kom jag. En blöt Audrina.
''tack!'' sa jag ironiskt och jag kunde höra Justins skratt.
Jag tog en handduk och torkade av mig, men mina underkläder var blöta. 
Jag skulle precis ta av mig BH:n när jag insåg att Justin kunde se mig, ''kolla inte nu.. jag ska klä av mig.'' sa jag.
''Okej!'' sa han, ''jag litar på dig att du inte kollar... annars är du bara äcklig,'' sa jag och Justin suckade.

''men jag ska inte... vad fan tror du om mig igentligen?'' sa han irriterat, jag bara skakade på huvudet och suckade. 
Sedan så torkade jag hela kroppen, jag virade en annan handduk runt om mig och la den andra i tvättkorgen. 
Sedan så gick jag ut och satte på mig min tröja. Justin kom ut med blött hår jag bara handduk på sig, ''jag har inga trosor... kan jag få låna, typ kalsonger?'' frågade jag och Justin skrattade högt.

Sedan så gick han fram till sin låda och drog ut ett par svarta, jag log nervöst mot honom och gick in i badrummet där jag bytte om till mina shorts och Justins kalsonger. 
Sedan så tog jag mina underkläder och la dom i en påse. 
Justin hade bytt om till ett par jeans och en turkos tröja, som han matchade med ett svart halsband. 
Jag la mig ned i hans säng medans han kollade sig i spegeln, parfymerade sig själv, fönade sitt hår och flippade det ett antal gånger. 
Sedan så la han sig bredvid mig, ''la la la la la..'' sjöng han, jag suckade ''käften...'' sa jag irriterat men han fortsatte.

''la la la la la..'' han skrattade, men då fick jag nog och kysste honom passionerat med hela min kraft. Han log igenom hela kyssen och kramade om mig hela tiden. 
Och när jag skulle lägga tillbaka mig på rätt plats så teg han om att jag skulle ligga halvt på honom, jag gick med på det och så låg vi där. 
Vi pratade inte utan bara kände varandras kroppar mot varandra, precis som jag hade föreställt mig fast öndå 10000x bättre.

---

---

''kom... vi går till mitt rum,'' sa jag och vi gick uppför trapporna sakta och intill mitt rum där fönstret fortfarade var öppet.

Det blåste in en kall vind, hon rös och jag gick fram och stängde fönstret, sedan så tände jag min lilla lampa.

Hon satte sig på min säng, sedan så såg hon ned. Hon ville inte möta min blick.

Jag suckade och satte mig ned bredvid henne, ''vad har hänt..?'' frågade jag och böjde mig ned för att se hennes ansikte. Hon vände sitt ansikte åt andra hållet så att jag inte såg något.

''vad är det?'' sa jag nu lite mer oroligt, hon verkade skit sur på mig helt plötsligt.

Hon andades snabba andetag och jag kunde höra lätta snyftningar.

Jag satte mig ned på knä framför henne och tog ett grepp om hennes huvud och hon mötte min blick, hennes ögon var våta och kinderna röda, hela hon var förstörd.

''men gumman...'' suckade jag och kramade om henne, hon kramade mig hårt tillbaks och gjorde så att jag tappade balansen och ramlade bak på golvet med henne på mig. Men det stoppade inte henne, utan hon höll fortfarande ett hårt grepp om mig och andades mot min hals, jag rös.

''det kommer ordna sig...'' viskade jag och kysste hennes axel, hon började gråta ännu mer och kysste mig flera gånger på kinden. 
''förlåt... förlåt...'' mumlade hon mot min hals och kysste mig på halsen, jag reste mig upp med henne som satt gränsle över mig.

''vad har hänt..?'' frågade jag och torkade hennes tårar, hon la sig på mig igen och andades tungt.

Allt jag kunde göra var att lyda hnne med att ligga där med henne på mig, jag vet att jag ska tycka synd om mig och så, jag gör ju det... men fan vad jag har längtat efter det här.

Mina händer som var på golvet låg nu nere vid hennes rygg och smekte den upp och ned.

Hon suckade och kramade om mig lätt, jag kramade om henne också, gud vad hon luktade gott också, fyfan vad skön hon var... jag tror jag smäller av!

''Justin... min pappa vill flytta...'' snyftade hon och kramade om mig hårdare, jag kunde inte riktigt få orden i mitt huvud, vill.. hennes pappa flytta? Det betyder ju att hon också ska flytta.

Herregud, jag som nyss har fått henne? Eller inte direkt fått men..

''han gillar det inte här... han tror det är något pågång mellan oss,'' sa hon och jag puttade bort henne lite.

''va?!'' sa jag och hon nickade, ''men jag har sagt att det inte är det... men han lyssnar inte, så jag skrek åt honom att jag ska bo hos dig hela livet då blev han riktigt arg och råkade slå för hårt på bordet så att mammas bild ramlade i glasbitar på golvet. Jag bröt ned i tårar och sprang raka vägen till dig...'' sa hon och snörvlade, jag suckade.

''bråkade ni om mig..?'' sa jag och hon nickade, ''han ska inte få ta mig ifrån dig...'' mumlade hon mot min hals och det pirrade till i mig, ända ner till tårna. Hela jag blev varm.

Jag log lite och rullade så att jag kom över henne, sedan så såg jag henne i ögonen, ''jag kan inte göra någonting, eller.. jag kan försöka men det kommer inte hjälpa... han kommer ju inte lyssna på en hopplös 16 åring, eller hur?'' sa jag och hon snörvlade, sedan så höjde hon handen till min hals. ''du kan ändå försöka...'' sa hon, ''jag vill stanna här hos dig, föralltid.'' 
Jag log och nickade, ''du kommer stanna hos mig föralltid shawty'' sa jag och hon fnissade lite, ''Shawty?'' sa hon undrade och jag nickade, ''Ja. Shawty...'' sa jag och lutade min panna mot hennes, ''okej, shorty..'' log hon och gnuggade sin näsa mot min, nu kände jag lusten i luften.

''shorty?'' skrattade jag som om jag inte visste vad det betydde. 
Hon strök mig över håret och log, ''Ja. Shorty..'' sa hon och vi båda fnissade, sedan så lutade jag mig ned och kysste henne mjukt, hon besvarade kyssen medans händerna trevade runt min kropp, hon kom ner till mina basket-shorts och drog ned dom till mina anklar, jag kysste henne vildare och vi började hångla, hon rullade så att hon kom över mig. 
Hon satte sig gränsle över mig igen och böjde sig ned för att fortsätta det vi hade avslutat, jag drog av henne shortsen och tröjan. 

Audrinas perspektiv.

Justin ställde sig upp och jag gjorde detsamma sedan så puttade han in mig löst i väggen, jag fnissade upphetsat och han la en hand på väggen och en hand runt om mig. 
Nu börjar han bli mer allvarlig, han kysser mig på halsen och smeker mig på låret och magen, sluter handen om mitt bröst några sekunder. Sedan lägger han sig på sängen och räcker ut armarna efter mig.

''Koomm...!'' säger han förväntansfullt och jag lägger mig i sängen bredvid honom, han stödjer sig med armbågen på kudden och ser på mig, sedan på min kropp.
Låter sina fingrar smeka över min mage, och lägre ner. 
Han tar tag i min hand och lägger den på sitt bröst, jag lägger benet runt om honom och ser honom i ögonen.

''du vet inte hur länge jag har tänkt på det här...'' viskar han och lägger handen om min rumpa. 
Jag ler och kysser honom, han trycker sig mot mig och stönar. 
Jag drar mig undan och andas, men han ger sig inte.. han kysser mig på halsen och sedan så smeker han mig utanpå trosan.

Han fumlar lite med troskanten och kysser mig på kinden. Jag ler och han lägger sig över mig, sedan så kysser han mig upphetsat och jag drar mina fingrar över hans rygg. Han ryser.

Sedan så känner jag hans styva kön mot mitt lår och då gör det allt värre, jag blir rädd och öppnar ögonen, sedan så puttar jag bort honom och andas snabbt. 
Varför är jag så rädd? Det är ju det här jag alltid drömt om, velat göra.
Och nu när vi nästan är där så fegar jag ur, jag suckar och lägger händerna för ansiktet.

Sedan så känner jag armar om mig.

''förlåt... vi gör ingenting du inte vill.'' sa Justin och jag nickar, sedan så lägger jag mig ned igen och denna gången med ryggen mot Justin.
Han drar täcket över oss och lägger armen om mig, sedan så kysser han min axel och snörvlar.

''är du okej?'' viskar han, jag svarar inte.

''nå... godnatt shawty'' viskar han och kysser min hals, sedan så sätter han sig upp och släcker lampan och lägger sig bakom mig igen.

''godnatt..'' mumlar jag och kysser hans hand, jag kunde se hans leende framför mig.

''vet du en sak...?'' frågar han och jag skakar på huvudet, ''nej?'' viskar jag och han kramar mig hårdare.

''jag älskar dig, bara dig..'' sa han och kysste min axel, jag vände mig om och såg på honom.

Jag smeker hans kind och sedan så tar jag tag i hans ansikte och kysser honom passionerat, ''jag älskar dig'' ler jag efter kyssen och han pussar mig snabbt på läpparna innan jag kan säga någonting mer.

''sov gott älskling...'' säger han och är bara tvungen att kyssa hans underbara läppar igen, jag kunde hålla på hela natten, men jag var ju trött..

Jag drog mig undan och han kramade mig hårt, ''godnatt..'' viskar jag och vi slutar att kramas, sedan så kryper jag ned i hans bröstkorg och somnar ganska snabbt med Justin i mina tankar.

---

Ojdå... ;$ 

Jag har en fråga till er! Tycker ni att jag går för snabbt fram? Eller är det bra såhär? Skulle uppskatta om ni kom med er åsikt. BIEBERLOVEEE. ♥

---

Audrinas perspektiv.

''Audrina?'' sa Justin som nu satt och såg på mig.

Jag nickade och flyttade mig närmre.

''jag måste berätta en grej...'' sa han och jag bet mig i läppen, vad var det han skulle berätta nu som var värre än att han kysste Jasmine och kom hit för att berätta det.

Det sårade ju bara mig mer och jag ville fan inte höra mer, det var därför jag sa att han inte behövde förklara sig.

Jag lovade mig själv att om Justin blev för mycket så skulle jag gå ut ur hans liv, han skulle inte behöva se mig, träffa mig ens prata med mig. Och jag kommer få leva med att veta att jag aldrig kommer få honom, för han känner inte samma sak... han har aldrig gjort det.

Justin älskar inte mig, iallafall inte på det sättet jag älskar honom.

Det är bra att vara såhär nära Justin, men jag önskade att jag kom närmre honom..

Som i soffan, HAN drog ned mig. HAN sa att han inte ville att jag skulle gå.

Och VI nästan kysstes, jag menar betydde det ingenting! Jo visst, han hade bett om ursäkt men kom igen har han inte tänkt på det och kommit över det så lätt?

Han har tydligen inte gjort det, inte så att man märker det.

Det verkar som om han kysser vem han vill, som om man måste kyssa honom för att han ska må bra. Komma över något.

Först så var han tillsammans med Selena men det funkade inte av någon störd anledning som jag var inblandad i.

Och sedan så var det ju Jasmine men han hade inga känslor kvar? Dom kysstes bara.

Men vafan. Betyder inte kyssar något för dig Justin?! Ingenting?

Ska han dra tillbaka till Caitlin igen? Och sedan om något går snett så drar han. Bara sådär hem till honom igen och problemet är som bortblåst.

Han fattar nog inte hur mycket det sårar oss tjejer, vi är ju trots allt väldigt känsliga när det gäller killar.

Men ändå... så får jag en konstig känsla i magen när jag ser på honom.

Jag får fjärilar i magen för varje berörning han ger mig, eller blick, eller  när vi kramas.

Jag tror jag spricker snart! Jag vill ha honom NU och det snabbt, men han vill inte ha mig NÅGONSIN och det känns.

Men det är klart, vem vill ha mig? Ett freak som gillar Chris Brown och är bästavän med bögarnas kung. 
Ja, det är det killarna säger. De säger att Justin är bög och sjunger som en tjej, självklart blir jag irriterad och säger emot.

Jag slår till dom ochgår därifrån med en klump i magen. Det gör ont när dom kallar honom så.

Justins perspektiv.

Jag såg på henne hur hon sakta slöt sina ögon och ramlade i mitt knä, jag blev helt stel.

Men sedan förstod jag att hon hade somnat. 
Jag la henne tillrätta på sängen och la mig bakom henne, sedan så drog jag täcket över oss.

Jag la armen runt om henne och la mitt ben runt henne, sedan så kysste jag hennes hals.

Jag kände hur hon ryckte till och vände sig om, hon fladdrade med ögonen men jag släppte inte henne.

När hon öppnade sina ögon så mötte hon min varma blick.

Hon mumlade något och jag log mot henne, sedan så smekte jag hennes rygg, mitt ben som fortfarande var runt om henne flyttade jag. 
''Justin..?'' mumlade hon medans hon såg på mig, sedan så puttade hon bort mig och ställde sig snabbt upp.

Jag ställde mig upp jag också och såg ned. Hon gillade det inte..
''Förlåt... uh'' sa jag och kliade mig i bakhuvudet, hon såg ut att vara rädd.

''oj... förlåt om jag puttade bort dig, men det kändes fel och jag drömde bara en marddröm..'' sa hon och smekte sina över armar snabbt.

Som om hon frös, jag bet mig i läppen och nickade. ''det gör inget'' sa jag snabbt och ställde mig ett par steg närmre dörren.

''men... jag ska nog gå nu.'' sa jag och sprang ut ur rummet, nerför trapporna drog på mig skorna, hann inte sätta på mig dom helt innan jag sprang ut genom dörren och hem, nästan i tårar.
Varför grät jag? Hade ingen anledning till det.

Men nu kanske vår vänskap var förstörd, och jag var anledningen till det...

När jag kom hem så tog jag en dusch, satte på mig ett par basketshorts och la mig i sängen. 
Precis när jag hade lagt mig tillrätta i sängen så hör jag ett någon kastar stenar på mitt fönster, sakta så går jag upp från sängen kollar klockan, den är 00.12. Vem vill mig något såhär dags?

Smdigt så öppnade jag fönstret och kikar ner, där står Audrina med sina shorts och en svart T-shirt.

Hon vinkar åt mig och pekar på ytter-dörren, jag nickar sedan så smyger jag ut till trapporna går nerför dom sakta och små-springer till dörren, snabbt så öppnar jag den och där står hon med sin pyjamaas och sina tofflor och darrar.

''får jag sova med dig...?'' frågar hon.

---

Kommentera, ♥

---

Jag och Jasmine stannade i bilen eftersom det var så mycket papparazzi utanför, chauffören gick för att äta och vi stannade kvar där inne.

Hon verkade lite ledsen så jag knäppte upp mitt bälte och satte mig i mitten istället, hon sneglade på mig.

''är du okej?'' frågade jag och hon nickade, sedan så såg hon på mig och skrattade lite.

''Justin, du har unvikt mig i alla dessa månader. Varför ska vi träffas nu?'' sa hon och jag ryckte på axlarna.

Det var inte jag som ville träffa henne utan det var någon som hade bokat det här.

''jag menar... det vi hade, var ju längesen och nu när du har Selena så...'' sa hon. ''jag vet inte. Jag vill inte komma i kläm mellan er 2.'' sa hon och jag nickade än en gång.

''tro mig, du kommer inte komma i kläm mellan oss, jag tror det är över mellan oss.'' suckade jag och lutade mig bak.

''Seriöst. Är det över?'' sa hon chockat och jag blundade, var det över?

Vi har ju inte sagt att det är slut. Men, det känns som om det är över mellan mig och henne, hon kanske bara var en flört.

''Ja. Det är över'' bekräftade jag.

''Så du är singel?'' flinade hon och kom lite närmre mig, jag log mot henne.

''helt singel, helt fri, kapabel att göra allting.'' blinkade jag och hon fnissade.

Vi såg på varandra länge med ett stort leende i ansiktet.

''är det okej, om jag lägger handen här?'' frågade jag och la handen runt hennes midja.

Hon nickade sedan så knäppte hon upp bältet och la händerna runt min hals, ''är det här okej?'' sa hon och jag nickade.

Jasmine var verkligen vacker med hennes mörkbruna ögon och hennes fina läppar som jag bara... måste kyssa henne.

Så jag gjorde det, jag lutade mig fram och drog ned händerna lite längre nerför midjan.

Sedan så mötte jag hennes läppar, hennes grepp om mig blev hårdare och hon la sig ned på de tre säterna, jag skrattade och drog av mig koftan och la mig på henne med hela min tyngd.

Hon stönade.

''Aj! Gå av mig... du är ju, aj! Du är tung, vad fan väger du?'' sa hon när hon hade satt sig upp.

Jag tog tag i koftan igen och drog på mig den, ''vet faktiskt inte.'' svarade jag och torkade mig om läpparna.

''Vad är det här?'' frågade Jasmine mig och drog i min ärm, jag slet mig ifrån hennes grepp och såg själv på den blå koftans ärm, längst ned så stod det i love you. Med svart penna och med små, små bokstäver.

Undrar vem som har skrivit det där? För jag har aldrig skrivit något sådant töntigt på min kofta.

''Har du skrivit det?'' frågade jag medans jag såg på henne hon skakade på huvudet med ett leende.

''men vi fortsätter där vi slutade...'' sa hon och la sig över mig.

Vem kunde ha skrivit det där, om inte Jasmine, Selena kanske? Men jag har aldrig haft på mig den när hon har vart i närheten..

Hon började ta på mig, kyssa mig överallt men jag bara låg där som en staty. Jag kysste inte tillbaka, jag tog inte på henne som jag tänkte.

''Kom igen Justin!'' stönade hon igen och jag suckade, då slog det mig.

Det kanske var Audrina som skrev det? Dagen hon gav mig det, kanske innan så skrev hon det.

Om det var hon så kanske hon var rädd att säga det öga mot öga och istället så skrev hon det på min kofta.

Tänk om hon kände som jag kände då? Men nej... det kan hon inte, för hon sa ju ''du är en bra bästavän.''

Hon ser mig bara som en bästavän, that's it.

''Justin, vad är det med dig. Jag trodde du ville... med mig?'' sa Jasmine som nu satt upp och jag fortfarande låg ned.

Jag satte mig upp och skakade på huvudet sedan så rättade jag till håret och hon satte sig i mitten.

''jag...'' sa jag. ''jag vet inte vad jag vill längre...'' mumlade jag sedan så stirrade jag ut genom fönstret.

Jasmine tog min hand och kysste den, ''vill du vara med mig?'' frågade hon och svaret var nej. Det visste jag.

Jag hade ingenting för Jasmine längre, hon skulle fortfarande vara en del av mitt liv och min vän men inget mer.

Jag släppte hennes hand, ''nej.. förlåt'' sa jag och hon ryckte på axlarna.

''jag kan inte styra dina känslor... det är bara att gå vidare.'' suckade hon och jag kramade om henne.

Senare när jag kom hem så höll jag koftan mot bröstet och kramade om den medans jag stod och tänkte på Audrina.

Jag bestämde mig för att gå till henne, berätta allting om Jasmine.

Hon förtjänade att veta för hon var ju ändå min bästavän.

Så jag rusade nerför trapporna och passerade mamma som städade i vardagsrummet ''jag sticker till Audrina!'' sa jag.

''Kom inte hem sent bara!'' ropade hon tillbaks, jag drog på mig mina Supras och gick ut genom dörren, gick över gatan och till hennes dörr.

Sedan så knackade jag på och hennes pappa öppnade, släppte in mig och jag gick upp till hennes rum där jag hittade henne sittandes vid datan.

Hon tittade på en bild, sedan så såg hon på mig och stängde ner skärmen snabbt.

Jag stängde dörren och gick fram till henne ''hey, vad är det du döljer?'' sa jag.

Hon ställde sig upp och log.

''Hej, eh.. inget speciellt.'' sa hon och lät lite nervös, jag puttade undan henne lite och försökte komma fram till datorn.

Någonting dolde hon och jag gillade det inte.

''Du behöver inte kolla... det är verkligen ingenting'' försökte hon men jag bara skakade på huvudet och gick fram till datorn igen, ''men Justin gå därifrån!'' sa hon och drog bak mig.

Jag puttade undan henne men hon stod där och kämpade med att dra mig bak, tillslut så puttade jag henne så att hon ramlade på sin säng och drog upp skärmen.

Där var en bild på mig och Jasmine i bilen när vi kysstes, hur hade det kommit dit så snabbt?!

''det är inte som det verkar...'' började jag och satte mig ned i sängen, ''vi är inte tillsammans eller något, vi bara kysstes.'' förklarade jag och hon puttade bort mig.

''Så du kysser bara folk sådär? Har du inte lite värdighet i dig?!'' sa hon upprört.

''jojo... det har jag, men det v-'' jag hann inte säga något förrän hon avbröt mig och med en suckning.

''okej, du behöver inte förklara dig.'' sa hon och jag slutade att prata och satte mig bredvid henne längst in i sängen.

Vi var båda tysta, det har hänt mycket idag, Jasmine, koftan och nu det här.

Undrar hur hennes dag har varit. säkert iallafall mycket bättre än min.

Ibland behövde man bara vara tyst, inte säga något bara sitta och tänka själv.

Men nu sitter jag inte själv, jag sitter med den mest underbaraste personen jag känner.

Och nu kan jag säga det jag har velat säga länge, nu har jag chansen..

---

Vad tror ni han ska säga? Ska han säga sanningen, eller..? ;)

---

Audrinas perspektiv.

Dags för skolan igen.

Vi hade matte, yey mitt favorit ämne... *suck*.

Jag satt längst bak i salen med boken uppslagen, men jag var inte uppmärksam under hela lektionen.

Jag lyssnade inte på ett enda ord, jag var i min värld, i mina tankar nu.

Vi har inte setts sen i söndags så vad vill han?

Jag har ju en del jobb att sköta också, jag är inte ledig 24/7.

Jag små-log lite, han hade också tänkt om det och han bad om ursäkt.

Nej vad gulligt.

Jag klickade på svara och skrev

Sedan så skickade jag det.

För någon anledning började min mage att pirra och jag hade en stor klump i halsen, jag hade aldrig haft den här känslan förrut över att jag hade skickat iväg ett sms till Justin.

När lektionen var slut så rusade jag iväg till bussen och satte mig längst fram.

Medans jag satt i bussen så ringde min mobil och jag svarade snabbt med ett enkelt hallå?

Och sedan när jag hörde Justins hesa röst så rös jag och log stort.

Jag drog en hårslinga bakom örat och svalde.

''Sitter på bussen, är påväg hem.. du?'' sa jag, sedan så la jag bena i kors och såg ut genom fönstret.

''Är hemma och tråkar men ska snart ut.'' sa han lite uttråkad och jag mm:ade.

''vart ska du?'' frågade jag och han harklade sig, ''uhm, jag ska typ... till Usher, vi ska spela in en låt tror jag'' sa han lite osäkert och jag höjde på ögonbrynen även om han inte kunde se det.

''Jaha, okej...'' sa jag drygt och hade lust att lägga på, han ljög, han skulle någon annanstans.

''Vad är det?'' frågade han och jag suckade, bussen stannade och det var min hållplats.

Jag gick av bussen och gick emot mitt hus.

''inget'' sa jag kallt.

Jag låste upp dörren och gick in i huset.

''hej gumman!'' ropade pappa från hans arbets-rum.

''Heeeeej!'' ropade jag tillbaka och drog av mig skorna.

''Audrina, jag vet att det är något... vad är det?''

Jag svarade inte utan gick upp till mitt rum och satte mig på min balkong.

''men det är ingenting...'' mumlade jag men han hörde.

Han tystnade och jag bestämde mig för att inte låta honom vänta.

''Varför ljuger du för mig?'' sa jag tillslut.

''Va?'' sa han förvirrat och jag såg in genom hans fönster, han satt på sin säng och stirrade rakt fram.

''Du ska inte till Usher va? vart ska du?'' frågade jag och han tystnade jag såg hur han ställde sig upp och gick till sin balkong.

''jag ser dig..'' sa han och såg på mig, jag lutade mig på räcket och såg på honom.

Han hade en blå kofta som jag köpte på sig och ett par svarta jeans. Koftan passade honom riktigt bra, han såg äldre ut i den.

''jag ser dig också. Har du på dig koftan jag köpte?'' frågade jag och jag såg hur han nickade.

''ja, den är skit snygg..'' svarade han och jag harklade mig.

''men vart ska du?''

''okej... jag ska träffa Jasmine.'' erkände han och vände ryggen till mig.

Han suckade tungt.

''hon från baby videon?'' frågade jag för jag var inte riktigt säker på vem Jasmine var.

''mm... jag ska typ åka någon åktur med henne.'' mumlade Justin, sedan var det en lång tystnad.

''Kul.'' sa jag efter några minuter, han vände ansiktet till mig igen.

''är du okej med det?'' frågade han och jag kunde se att han gjorde sin hairflip.

''Ja? Varför skulle jag inte vara det, det är ju liksom inte så att vi dejtar.'' sa jag och tillgjorde ett skratt, det här är min payback.

Han skrattade lite falskt, det kunde jag höra.

''nänä... jag trodde bara, men.. det äsch det gör inget ska ändå dra, hejdå''

''Jaså?'' sa jag. ''hejdå...''

Sedan så la vi på, och han vinkade åt mig innan han gick in i huset och gick ut genom dörren till bilen som stod utanför hans hus.

Han satte sig i den och så åkte han och Jasmine säkert iväg till något jävla ställe där dom får vara ifred och kyssas & hålla på, där ingen kan störa.

Och sen så kan Justin bli kär i Jasmine, och Jasmine blir kär i honom och då får dom kyssas och smekas hur mycket dom vill!

Han kan få ta på henne överallt.

Jasmine får ta på Justin, ja det är klart dom är ju ihop. Eller är dom?

Varför ska jag vara så avundsjuk för? Han var ju bara min bästavän.

Men innerst inne... så var han nog ändå mer än det, och det gjorde ont, ont i hjärtat att se någon annan tjej få honom att le.

Som jag önskade att det var jag..

Okej, jag erkänner jag är kär, kär, kär, kääääääääääär!

---

Ugh, sådärjaaaa! Ni får ett kapitel ändå, orkade inte skriva men tvingade mig själv till det.

---

Jag var inne på twitter och checkade runt på mina fans twitter, alla var vackra tyckte jag.

Jag svepte blicken över dom andra och de såg ut att ha kul, några sekunder senare fångar jag Audrinas blick och hon kommer och sätter sig bredvid mig.

''vad gör du?'' sa hon och såg lite på dator-skärmen, jag ryckte på axlarna.

''de vanliga...'' mumlade jag fram och fortsatte ha ögonen på datorn, jag klickade på en tjej som hette bieberarmy och såg på hennes twitter-bild.

''Åh! Hon var söt, var hon inte det?'' sa hon och jag nickade nervöst, hon suckade.

Sedan så satte hon sig närmre mig och la sin hand på min hand, jag såg på henne.

Hon såg på mig med rynkade ögonbryn och ett lent ansikte.

''har jag gjort något fel..?'' frågade hon och jag skakade på huvudet sedan så log jag mot henne.

Släpp nervositeten, hon var ju bara din bästavän! Kom igen nu Justin, skärp dig.

''Nej, nej Audrey...'' sa jag och hon log ett snett leende.

''vad är det då?'' frågade hon och jag suckade.

Sedan så drog jag bort min hand, jag vet inte varför... jag ville ju hålla den kvar där!

''det är bara... Selena'' ljög jag.

''aawww..'' sa hon gulligt och kramade om mig, jag la datorn på bordet och la armarna om henne också sedan så drog jag in så mycket av henne som möjligt.                                                                                                     Hon luktade britney spears parfym, den parfymen älskade jag! Undrar om hon visste det?
Vi släppte varandra och surfade lite på nätet, hon tog datorn ifrån mig och gick in på youtube sedan så visade hon mig en rolig video som jag garvade mycket åt.

Sedan så gick alla hem utom Audrey, vi stannade och gjorde lite mat till oss själva, det blev nudlar.

Vi var väl lata... men vi åt ju ingen pizza, hehe.

Vi satte oss vid köksbordet och började små-prata lite, allt flöt på riktigt bra tills jag råkade släppa mig.

Jag låtsades som ingenting men hon såg på mig och började skratta.

''Pruttade du?'' frågade hon.

Jag rodnade, sedan så skakade jag på huvudet.

''Nej! Det var du!'' skyllde jag ifrån men hon skakade på huvudet och ställde sig upp, ställde disken i diskmaskinen och sedan höll hon för sin näsa.

''usch, det luktar ju bajs här inne.'' skrattade hon och gick ut ur vardagsrummet.

Jag suckade ställde disken i diskmaskinen och stod i köket ett tag, men det tog inte lång tid innan jag också började skrattade.

Fan vad jag hade gjort bort mig, pruttat när vi satt och åt, och hon hörde, och tyckte det luktade bajs.

Jag gick ut till henne i vardagsrummet och hon skrattade fortfarande.

''nu kommer bajskorven...'' suckade hon lyckligt och jag himlade med ögonen.

''jag trodde mina pruttar luktade jordgubb?'' försökte jag, men hon skakade på huvudet.

''verkligen inte!'' sa hon och ställde sig upp, ''men du ja måste dra nu'' sa hon och jag bestämde mig för att försöka, nu måste jag, vi var ju själva.

Så jag drog ned henne i soffan och lutade min panna mot hennes, ''måste du dra..?'' sa jag och hon andades tungt, jag kunde höra hennes andetag.

Ett leende retades på hennes läppar och hon såg på mina, sedan så la hon händerna runt min hals och jag la mina runt hennes rygg.

Hon kanske tyckte det var för mycket nere vid midjan.

''kanske...'' viskade hon och jag slöt mina ögon, och närmade mig mina läppar vid hennes.

Sedan känner jag att hon släpper mig och ställer sig upp ''öh... alltså, jag måste verkligen dra nu! Hejdå'' sa hon och sprang ut genom huset.

Jag satt kvar stum och jag känder hur rysningar spred sig genom min kropp.

Sedan så log jag stumt och la mig ned i soffan, shit... vi kysstes nästan.

---

---

''ska vi åka och köpa pizza nu?'' frågade Justin och alla nickade, ''förlorarna betalar ju..'' retades Ryan och såg på oss två.

Jag fnös åt honom, sedan så såg jag ut genom fönstret.

Justin satte på radion och direkt kom det en Taylor Swift låt, jag log stort och börjde sjunga med i hennes låt Mine.

Alla skrattade.

''jävla tönt som gillar Taylor Swift!'' sa Ryan och jag vände mig om sedan pekade jag fingret åt honom.

Justin skrattade sedan så började han sjunga med mig, jag visste inte att han kunde låten!

''Justin du sjunger första meningen, sedan fortsätter jag på den andra o.s.v!'' log jag och Justin nickade, så började jag medans jag såg på Justin, ''do you remember we were sitting there by the water? You put your arm around me for the first time...'' sjöng jag och Justin försökte se mig i ögonen men det gick inte så bra för att han körde samtidigt.

''You made a rebel of a careless man's careful daughter'' sjöng han, och sedan så sjöng vi båda ''you are the best thing that's ever been mine..'' sedan så såg vi på varandra i någon sekund innan han slog ned blicken och började le för sig själv, sen dess vågade han inte se på mig och jag vågade inte möta hans blick igen.

När vi kom fram till Pizzahut så beställde alla en Hawaii medans jag och Justin inte ville ha.

''Ska du med och beställa?'' frågade Justin och såg på mig, och då mötte jag hans blick, hela min kropp blev varm och utan tvekan så log jag stort och nickade.

Sedan så gick jag bakom honom mot kassan, vi beställde och sedan när vi skulle gå tillbaka så gick jag först och jag svär, jag kännde att han kollade på min kropp! Och då så blev jag lite varm och vände mig om och mötte hans ansikte.

Han log mot mig.

Justins perspektiv.

Jag tror hon kom på mig, det var kanske därför hon vände sig om.

Jag kollade på hennes rumpa och bet mig i läppen, sedan så vände hon sig om och då var jag tvungen att le för att inte vara så nervös.

''ska vi... eh, fånga mjukisdjur?'' frågade hon och jag nickade, och eftersom vi gick bredvid varandra så ville jag lätta lite på stämningen så jag puttade till henne åt sidan och då så brydde hon sig inte att jag puttade henne, utan hon la en arm runt min midja.

Mitt hjärta ville hoppa från mitt bröst! Åh... hon är så vacker så...

Sluta tänk så! Hon är din bästavän, det är meningen att ni ska vara vänner.

Men ändå så la jag min arm runt hennes midja, och det kändes skönt.

Hon såg upp mot mig.

''Du är en bra bästavän..'' sedan så lutade hon sitt huvud mot min arm, mitt hjärta sjönk.

Inse det Justin hon ser dig bara som en bästavän, get over it..

---

---

Det var en söndag klockan var 15.23, jag, Justin, Ryan, Chaz och någon random brud som Ryan dejtade var och bowlade.

Jag och Lucia var i ett lag för att hon ville vara med mig, inte med Ryan. Hon ville tävla mot honom.

Men jag ville vara med Justin, jag visste att han var bra på bowling och utan honom så skulle jag förlora.

Tyvärr, så fick jag inte min vilja igenom och jag hamnade med Lucia.

Lucia var blond, blå-ögd, hade fina formade läppar, och en snygg kropp.

Då och då när det var Justin & Ryan's tur så satte jag mig ned bredvid honom och försökte få honom på bättre humor, det funkade och vi kom in på något samtal om Chris Brown.

Han sa att han älskade honom mer än mig, vilket inte var sant så jag var tvungen att säga emot.

''Han är min man!'' sa Chaz och alla blickar vändes mot honom, jag brast ut i skratt och så gjorde dom andra.

Han rodnade och såg ned i golvet, jag klappade honom på ryggen.

''Du är visst bög, va?'' log jag medans jag ställde mig upp.

Han mumlade något ohörbart och vände ryggen till mig, jag log ett snett leende och gick tillbaka till dom andra.

''dom vinner... vi har ju ingen chans!'' sa Lucia irriterat och vände sig till mig, ''jag äger ju på det här, men det är ju du som inte slår ned en enda kägla!'' sa hon och jag höjde ögonbrynen.

Sedan så skrattade jag utan humor och kollade upp mot skärmen där man visade hur mycket poäng man fått och hur många strikar vi fått.

Mina poäng var tydligt högre än hennes, försöker hon trycka ned mig eller?

''Ursäkta? Jag har fått 3 strikar och slagit ned mer käglor än du, barbie!'' sa jag och hon stod med öppen mun och med händerna på höfterna.

''Håll käften! Du är så jävla bitchig vet du det? Fattar inte ens hur dom här kan hänga med en tönt som du.'' sa hon och jag bet ihop tänderna sedan så andades jag ut och in för att inte gå fram och klappa till henne.

Hon gick mig på nerverna just nu, den lilla.. ja vad nu hon var.

''Huh?'' sa jag lite bitchigt och tog tre steg fram till henne, hon stod fortfarande lika ''cool'' som hon var med händerna på höfterna och sin fula blick som granskade mig.

Jag var lite längre än henne men vi var ändå nästan lika långa.

''Fråga dom istället, och förresten.. jag fattar inte hur Ryan kan dejta en plastic-barbie? Så lågt av honom..'' sa jag och himlade honom sedan så när jag skulle gå tillbaka till Chaz så ropade hon någonting efter mig.

''Din jävla hora! Jag är inte en barbie, kom då, kom så ska jag visa dig vad jag kan göra!''

Där gick det, den här lilla barbien bad visst om stryk? Då ska jag visa henne vad jag kan!

Jag sprang fram till henne och boxade henne med all min kraft i ansiktet, sedan så satte jag mig på henne och gav henne några örfilar.

Jag försökte kämpa tillbaka till Lucia men personen som drog bak mig var starkare än mig, jag hade en sådan ilska att jag grät utan att veta om det.

Personen drog mig bort till personal-rummet i bowling-hallen och stängde dörren efter oss.

När jag vände mig om så såg jag att det var Justin i sin blå-röda rutiga skjorta och sin vita T-shirt som han matchade med ett par jeans, han var grymt snygg i sin outfit.

Jag grät fortfarande och Justin såg arg ut när han kollade på mig med dom vassa ögonen.

''Vad fan håller du på med?!'' skrek han i ansiktet på mig och jag skakade på huvudet.

''Du kunde ta't hennes liv, fattar du inte det ditt jävla psyko!''

Orden sårade mig, att han kunde kalla mig det?

Vad tänkte han med?! Jag blir ju ännu mer sårad.

Jag grät ännu mer, nu för en anledning.

Justin såg på mig och la händerna bakom axeln sedan så stönade han av ilska högt.

Jag såg försiktigt på honom och såg att han hade lite skuld i blicken, jag torkade mina tårar och han sträckte ut sina armar ''kom här...'' sa han och jag sprang in i hans famn, vi kramades en lång stund tills jag hade lugnat ned mig.

''förlåt för det jag sa, du förtjänar inte att bli kallad sånna saker.'' sa han och jag nickade, han log mot mig och kramade om mig igen.

Jag la mina armar runt hans hals sedan och såg bara på honom, han kunde verkligen få en att bli knäsvag..

Han la sina händer runt om min rygg och log mot mig.

''gör aldrig om det där igen?'' sa han och jag skrattade lite lågt, men sedan så nickade jag.

Justin pustade ut.

''Bra, du skrämde verkligen mig..'' sa han och jag snörvlade.

Efter några minuter ensam med Justin och hans humor så mådde jag mycket bättre.

När vi kom ut i bowlinghallen igen så spelade jag med Justin istället och Ryan med Lucia, varje gång jag gjorde en strike så fick jag en varm långvarig kram av Justin som ibland snuddade vid min midja och då stannade hjärtat.

Vänta... vad är det med mig? 
Justin och jag är ju bara bästavänner, inget annat, det finns inget annat där! Övertalade jag mig själv om.

Men ändå, när han kramade mig, sa något gulligt, la sin arm runt mina axlar så väcktes det en ny känsla inom mig.

En som gjorde mig knäsvag när jag såg honom..

Stopp här, var... var jag kär?

---

''Klockan är halv 12 vart har ni varit?'' skrek Pattie och Justin svalde.

''uhh... vi var på stranden. Pratade bara, kom igen.. ni behövde inte varit oroliga.'' sa Justin medans han backade bak.

Jag tog ett grepp om hans midja och drog honom närmare mig, han la sina händer på mina händer och pappa kollade konstigt på oss.

''aah... ni har väl rätt. Jag kommer ihåg när jag var i er ålder, jag var densamma. Så jag fattar hur ni känner, ni kan gå nu'' log pappa och jag släppte Justin och gick fram och kramade pappa.

''tack...'' sa jag och han la armarna om mig också, sedan så kramade jag Pattie och jag och Justin gick upp till mitt rum.

Vi satte oss på min säng och jag pustade ut.

''fan vad nervös du var'' sa han och petade mig åt sidan, jag fnissade.

''men det var ju läskigt...'' sa jag och såg upp mot honom, ''men du fanns ju där också, dig räknar jag alltid med.''

Han log och puttade mig så att jag la mig ned i sängen.

''fan va barnslig du ska vara'' flinade jag och han himlade med ögonen.

''En riktig barnrumpa..'' sa jag och skrattade högt åt vad jag hade sagt.

''det borde du aldrig sagt!'' sa han och satte sig på mig, sedan började han kittla mig och jag har aldrig skrattat så mycket i hela mitt liv.

Jag försökte kittla honom men det gick inte så bra eftersom jag skrattade non-stop.

Men sedan fick jag kontrollen igen och puttade bort honom från mig så att han hamnade bredvid mig, jag andades tungt och det gjorde han med.

Sedan så vände han sitt huvud mot mig och jag vände mitt huvud mot honom, våra ansikten var ungefär 5 centimeter ifrån varandra och jag vände mig försiktigt med hela kroppen mot honom.

Han gjorde desamma och log åt mig.

''Audrey... jag skulle aldrig ge upp dig för någon annan, du är bäst.'' sa han och jag rodnade, han la en arm runt min midja och drog mig närmre, sedan så omfamnades jag av hans armar och kände hans underbara doft.

Justin luktade alltid gott.

Jag kramade honom tillbaka och smekte hans rygg medans.

''inte jag heller..'' sa jag och Justin suckade av glädje.

Sedan så släppte vi varandra och såg på varandra en stund, hela tiden så tänkte jag vad lycklig jag är. 
Jag har den bästa bästavännen någonsin, och han sa nyss att han aldrig skulle ge upp mig för någon annan.

Det knackade på dörren och båda satte sig upp.

Dörren öppnades och Pattie kom in, hon log mot oss.

''Hej sötnosar...'' sa hon och såg på oss båda, sedan vände hon sig till Justin. ''vi ska gå hem nu.'' sa hon och Justin nickade.

Dom gick ned till hallen och drog på sig skorna sedan så gick dom, jag gav pappa en godnatt-puss, sedan så pussade jag mammas bild och viskade jag älskar dig.

Sedan så gick jag upp till mitt rum satte på mig en t-shirt och ett par mjukis-shorts.

Jag la mig ned i sängen och lät lampan vara på, pappa kom oftast in och stängde av den, för utan lampan kunde jag inte sova.

Om inte någon var bredvid mig, vilken nu ingen var.

Jag tog fram min mobil och messade Justin.

Jag la mobilen under kudden och slöt mina ögon, sedan så somnade jag med Justin i mina tankar.

Den underbaraste&finaste bästavännen...

---

Äntligen klar, vad tyycks? :)

---

Och nu ville jag fan det!

''Det var ju du som gav den till mig, gå och köp dig en ny!'' skrattade han och så stoppade han in klubban i munnen, mm:ade och grimaserade åt mig.

Jag blev sur och gick in i mitt hus igen, sprang upp på mitt rum och låste dörren efter mig.

Det här är jag, Audrina, även kallad Audrey, jag är 16 och är bästavän till popsensationen Justin Bieber som jag just nu hatar.

Jag älskar Chris Brown och min dröm är att träffa honom, jag gillar att skriva lite låtar - fast jag håller dom för mig själv, mina låttexter är som min dagbok. Ingen fick röra eller se dom. 
Jag håller på att lära mig hur man spelar gitarr. Justin lär mig varje vecka eller när vi har tid.

Mina ögon är lite ljus-bruna, mitt hår är bröst-långt och är ite ljusbrunt men det finns vissa naturliga blonda slingor, mina läppar är inte stora och inte små, dom är naturliga och är av sig själv lite röd-aktiga.

Min största fobi är höjder, gillar inte att vara högt uppe, och när jag och Justin åker på tivoli så åker jag nästan aldrig med honom.

Jo, en gång så åkte jag men då råkade jag spy på hans byxor efteråt och jag grät av chock så att vi fick åka hem tidigare.

Justin & jag har kännt varandra sen vi var små och vi har nog varit bästavänner sen dess.

Han berättar allting till mig och jag allting till honom, så enkelt var det.
Justin har alltid funnits där för mig när jag behövt honom, som när en kille nyss dumpat mig så fanns hans ael att gråta mot även fast han sa saker som ''gråt inte...'' och, ''tina tårar är inte värda honom''.

Ibland så kom han in med varm choklad och satt bredvid mig, la armen om mig och frågade hur dagen har varit.

Jag berättade om dom dåliga sakerna och dom bra, tyvärr fanns det bara några bra saker.

De mesta var dåliga.

Justin och jag delade också på ett halsband som visade att vi var bästavänner, jag hade Best Fri och Justin hade St Ends. Tillsammans blev det bestfriends. Justin köpte det när han var på sin turné i Canada, gulligt va?

Jag har bara 1 flick-vän - Hailey, resten var väll killar som Justin, Ryan, Chaz, Nolan, o.s.v

Men jag hängde mest med Justin, för det var ju med honom jag ville hänga med, hela tiden om jag ska erkänna.

Min mamma är död, försöker fortfarande vänja mig vid ordet död.
Hon dog i en bilolycka när jag var 7 så jag har bara pappa & Justin... som var som en bror.

''Audrey?'' hörde jag Justins först ropa och sedan följdes det av en svag knackning.

Jag svarade inte utan satt stilla på min dator-stol. 
''Audrina..? Blev du sur'' sa han med en liten ängsligare röst, som om han var besviken eller något.

Jag sa fortfarande inte någonting, och han kan ju inte komma in för han har ingen nyckel. 
Han bankade hårt på dörren 3 gånger, ''Audrina! Du kan få tillbaka din klubba om du vill! Öppna!'' skrek han nu nästan och jag suckade och reste mig upp sedan så drog jag upp mina jeans och låste upp dörren där han flög in.

Han stängde dörren efter sig och satte sig på min sängkant.

Jag såg att han hade klubban i handen, och han såg på mig, sen på klubban, sedan på mig och efter på klubban.

Som om han inte kunde bestämma vilken han ville välja? 
''Här... jag ville ju bara skoja lite.'' sa han och räckte mig klubban jag skakade på huvudet och nickade till svar åt min svarta papperskorg.

Han kastade den rakt in i papperskorgen och skrattade.

''Mitt i prick!'' sa han med sin flummiga röst och då var jag också tvungen att skratta. 
Jag kastade min nalle på honom och han fick den i ansiktet, han tog upp den från golvet där den hamnade och kramade om den.

''Lonley... i´m mister lonley... i have nobody... i´m on my oown..''

Jag log lite och såg på honom sedan så satte jag mig bredvid honom och han kramade om mig.

Jag la armarna om honom och han bad om ursäkt minst ett par hundra gånger.

''Förlåt, förlåt, förlåt, förlåt! Jag menade aldrig att ta din klubba, snälla förlåt mig!'' bad han och jag skrattade mot hans hals.

''Jaja... ursäkten godtas dårå.'' sa jag och han släppte taget om mig sakta.

''Okej, bra. Men ska vi titta på en film eller något?'' sa han och jag skakade på huvudet.

''nää... inge film, jag orkar inte..'' sa jag och han nickade, sedan så gick han upp och såg nedanför mitt fönstret.

Jag såg på hans byxor som var häng, åh gud kan han ha byxorna rätt någon gång?

Man skulle kunna gå fram och dra ner dom helt! Tänkte jag.

Jag skrattade sedan åt min tanke lite, och han vände sig om.

''Vad?'' log han och jag ryckte på axlarna.

''Jag vet!'' sa han plötsligt och sprang fram till mig, jag ställde mig upp.

''vadå, vadå?!'' sa jag hypert och han hoppade upp och ned.

''vi kan cyckla?'' sa han och jag såg på klockan.

''Klockan 10 på kvällen?'' Jag såg på klockan igen, den var kvart över. ''nästan halv elva?'' sa jag och han nickade sedan så tog han min hand och drog med mig ut.

''borde vi inte s..-'' jag han inte säga något mer föränn han öppnade mitt garage och tog fram 2 cycklar, min pappas cyckel och min.

''vi kan ju bara inte smita mitt på kvällen med cycklarna!'' väste jag och han ssh:ade mig.

''Vill du ha lite spänning i livet?'' Jag nickade. ''Ta då cyckeln och cyckla det fortaste du kan!'' sa han och räckte mig cyckeln.

Jag tvekade en sekund men sedan så tog jag emot den och vi stängde sakta garaget, ''cyckla nu!'' Viskade Justin och vi cycklade förbi vårt hus och upp mot stranden.

Där var min och Justins typ ''mötesplats'', om vi ville snacka så möttes vi alltid där.

Justin cycklade framför mig och jag blev rädd för att det var mörkt och någon kunde ju vara bakom mig.

''Justin?'' sa jag och han bromsade lite med bromsen, ''aa'' sa han och vände sitt huvud ett antal gånger mot mig, för att inte tapa balansen.

''jag vill inte cyckla bakom dig, vill cyckla bredvid.'' sa jag och han frågade varför. Då svarade jag bara

''därför...'' han nickade och vi cycklade i fortsättningen bredvid varandra.

Vi små-pratade påvägen till stranden, vi pratade mest om musik den här gången.

När vi kom fram till stranden så ställde vi cyklarna mot en bänk och sedan så drog vi av oss skorna och gick sakta med våra nakna fötter mot vattnet.

Vattnet var kallt men när man stått där länge så kändes det ändå svalt.

Det var September månad och det var varmt.

Justin var ledig från sin my world tour i 6 månader och de månaderna ville han spendera med mig.

Det har gått 3 månader så då återstår bara 3 kvar.

Han är ledig ända tills julen.

Han är bara min, min, min! Okej.. det där lät lite fel men han är inte min pojkvän. Utan min bästavän.

Vi satte oss ned i sanden och såg ut över vattnet som månen lyste på, det var så vackert.

''vad fint det är..'' sa Justin och såg ut över havet, sedan fästes han blick på mig.

''jag vet.. jag brukade komma hit ofta när du var borta. När jag behövde lite tid för mig själv eller helt enkelt ville släppa ut allting...''

Han la armen om mina axlar och jag lutade mitt huvud på hans axel. Han var en bra bästakompis, den bästa.

Jag la armen om hans midja och sa ''hur är det med dig igentligen?'' frågade jag och han ryckte på axlarna.

''ett till bråk med Selena och nu om dig..'' sa han och jag släppte honom och såg upp mot honom.

''Om mig?!'' sa jag panikslaget.

Han nickade.

''Hon sa att jag har varit här i tre månader och att jag behövde komma ifrån dig och komma till henne istället, hon sa att du var en usel bästavän och inte tog hand om mig väl, och att allt jag berättar för dig berättar du för Hailey, men jag sa att allt det där var fel och att jag fan inte skulle åka till henne.'' sa han och jag höjde ögonbrynen.

''Tror du på vad hon sa?'' sa jag, och ja. Jag var tvungen att fråga det där.

Han ryckte på axlarna igen och såg på mig med sin oskuldsfulla blick.

---

---

---

''ni menar väll inte...? att ni ... och hon'' sa hon men avbröt sig själv sen så såg hon på oss två.

''Kom igen ni är bara 16! Skojar ni med mig? Ni är för unga!'' sa hon och ställde sig upp.

Nellie fick tårar i ögonen och gömde sitt huvud i min bröstkorg, jag kramade om henne hårt.

''Ni kunde ju förfan andvänt kondom!'' skrek hon och jag sshade henne.

''skrik inte... vi har fått nog med problem.'' sa jag och hennes mamma kom fram till mig och gav mig en fet örfil, jag la handen på kinden och viskade ''ouch...'' det gjorde verkligen skit ont.

''Du, speciellt du ska inte säga något! Det är ju fan du som fått henne gravid, du kunde andvänt kondom din jävel, du borde fan inte ens vara med henne. Allt du ger henne är problem efter problem!'' skrek hon på mig och jag backade undan lite.

Sedan så kollade jag bort, och från ingenstans så ställer sig Nellie upp och skriker på hennes mamma.

''Jävla fitta! Säg inte så till Justin, det är fan vi båda som är skyldiga! Det är inte bara han! Och vem fan tror du att du är! Du hade ju mig i samma ålder så säg inte ett jävla ord till för då kommer jag fan slå till dig!'' skrek hon och hennes mamma höjde ögonbrynen gick fram till henne och drog henne i armen.

''Hörru du, skrik inte så till mig! JAG är din morsa, jag gav dig födelse, fan respektera mig.

Och du fattar inte hur mycket ansvar du har för ditt jävla barn! Fan asså Nellie, jag säger till dig! Justin är inte bra för dig!'' Hon tog ett steg tillbaka och jag ställde mig upp, hon gick fram till mig.

''Fattar du vad du har gjort din lilla nolla?'' sa hon och gjorde små rörelser med armarna & händerna.

Jag hörde i bakgrunden hur Nellie grät och mitt hjärta var uppe i halsen nästan.

Jag svarade inte på hennes fråga utan gick fram till Nellie och kramade om henne hennes mamma suckade högljutt. 
Sedan så särade hon på oss jag blev förvånad.

Ska detta ta slut nu?

Nellie sprang fram till mig och ställde sig bakom mig, jag höll händerna på henes midja medans jag såg på hennes mamma.

Hon hade rödsprängda ögon och var så röd i ansiktet.

''Ut....!'' sa hon och Nellie grät ännu mer.

''nej snälla mamma... ja, ja.... jag kan inte'' grät hon och hennes mamma skakade på huvudet och pekade på dörren.

Hon drog ett hårdare grepp om mig och jag vände mig om till henne.

''Älskling... vi ska fixa det här.'' viskade jag och kysste hennes hår.

''Ut din jävla hora!'' skrek hennes mamma och Nellie sprang till hallen satte på sig skorna och sprang ut jag satte på mig skorna och sprang efter henne.

Hon tog hennes mammas bil som hade bilnycklarna satt i och satte sig i passagerar-sätet.

''Justin! Kör, kör!!'' skrek hon åt mig och jag satte mig i förar-sätet, sedan så körde jag snabbt ut på vägen.

Nellie grät och hon försökte stoppa sig själv men det gick inte.

Jag försökte trösta henne men det gick inte, hon var för upprörd, sårad, arg..

Men jag försökte ändå.

''gråt inte... hon är inte värd det.'' sa jag.

Men hon lyssnade inte.

''älskling, vi ska klara det här d..-''

''Håll käften!'' skrek hon och slog till mig på armen, jag gjorde en fel sväng och såg på henne.

''Vad fan gör du?! Vi kunde fan dött, det var ju en bil bredvid oss!'' sa jag panikslaget och hon stönade.

''Håll käften ditt problembarn!'' skrek hon åt mig och jag fick en chock.

''Så du tycker som din mamma va?!'' skrek jag tillbaka och hon vevade ut fönstret och öppnade mitt CD-fack.

Sedan så slängde hon ut CD-skivor, ''det här är för dig ditt jävla cp!'' sa hon stressat och kastade en New Boyz CD. Min favorit.

''Men vafan gör du!'' sa jag och vevade upp rutan igen.

''Vad fan är det med dig?'' sa jag medans jag svängde iväg på skogs-vägen, det var mörkt och allt var ganska suddigt, men lamporna hjälpte det mesta.

''Det var ju du! Du gjorde mig gravid! Du har förstört mitt liv, pågrund av dig så kan jag inte plugga din själviska idiot!'' skrek hon och jag körde snabbare för att jag var så jävla arg.

''Du ville fan också! Så säg inget!'' skrek jag tillbaka och hon puttade mig åt sidan.

''Åhhhhh! Jag hatar dig din perversa typ gå och dö, det är fan slut nu!'' skrek hon och just i den sekunden kom vi i mitten av bron där det var farligast, och jag tappade kontrollen, sedan så gled vi av vägen och ramlade ned i vattnet.

Jag släppte ratten och i nästa sekund så blev allt svart...

---

---

Men tänkte sedan efter, hon var nog bara överraskad. Sötnosen min. 
''jag är här... du trodde, att jag skulle lämna dig för att du var gravid? Älskling, jag kommer inte göra det...'' sa jag och hon log stort men sedan så började tårar rinna nerför hennes aldelles ros-rödiga kinder.

''jag trodde det... du bara la på, vet du hur sårad ja blev?'' sa hon torkade sina tårar.

Jag la handen på nacken och kände mig skyldig, hon hade rätt, det var fel av mig att lägga på. Men jag är ju här nu?

''ehum, du har rätt. Det var fel av mig.. men jag är här nu. Eller hur?'' sa jag och såg frågandes på henne, hon såg inte på mig utan på sina vita strumpor som hade någon slags gullig drake på, barnslig hon var men strumporna var ändå så söta.

Jag log och såg upp mot henne igen.

Sedan så stod jag bredvid henne och såg på hennes vägg där hon hade skrivit ''Dream big and never say never''

''Dream big and never say never...'' sa jag för mig själv och nickade, sedan så tog jag mjukt tag i hennes hand och flätade samman den med min.

Jag kände på varenda liten detalj på hennes hand, på blodådrorna, naglarna, fingertopparna, och fingrarna.

För jag var rädd att det var sista gången jag höll den handen igen, den haden som passade så bra i min.

Jag fortfarande upp på väggen och på texten hon hade skrivit.

''jag behöver inte drömma... jag har redan min dröm. Här...'' sa jag och sneglade på henne, hon rodnade och vågade inte se upp på mig.

Jag la hennes hand på min axel och hon tog inte bort den vilket gjorde mig lite mer säker, så jag la mina händer sakta men säkert på hennes midja, jag drog henne sakta mot mig som om hon vore gjord av glas.

Hon var så viktig för mig.

Hon höjde sin andra hand mot min kind som tidigare vilat på hennes höft. 
Jag log mot henne, hon ville, hon ville börja om hon också.

Gud, jag kunde känna allting nu. Allt var bra nu, alla känslor bubblade i mig som om det pågick ett krig inom mig.

Hon smekte min kind lätt och drog sina lena fingrar mot min kind, det bubblade inom mig och jag blundade.

Njöt över att få vara i hennes sällskap, i hennes armar, känna hennes hud mot min.

Känslan gick inte att beskriva... 
Jag öppnade ögonen och såg att hon stod aldelles intill mig det var bara magen som var emellan oss, jag kunde känna den mot min kalla t-shirt.

''du är min dröm..'' viskade jag och sedan så såg jag ned på magen. Jag vek upp hennes tröja under brösten och la mina kalla händer på hennes mage, hon rös till men sedan så små-log hon och la sina händer runt min nacke, jag rös till på ett bra sätt och såg på henne.

Hon såg ned på mina händer och log, hennes leende kunde säga allt.

Hon var lycklig i denna stunden, och likaså var jag. 
''kära Jordan som ligger där inne och bara väntar på att komma ut, jag vill bara att du ska veta att vi inte ångrar att vi gjorde dig, även om jag inte ser dig, känner dig, inte ens kan höra dig så vill jag att du ska veta att du har en vacker mamma som bryr sig mycket om en, jag älskar henne mer än vad Romeo älskade Juliet.

Du kommer vara en fin pojke... vårt kärleksbarn, vårt första..'' sa jag medans jag stod på huk nedanför henne och höll om magen.

Sedan så pussade jag den och Nellie tog mitt ansikte i sina händer.

''vad menar du med 'vårt barn'? Du är väll inte pappan...'' sa hon och jag spärrade upp ögonen.

Okej, här kommer sanningen fram.

''Jo... det är jag, det är jag som är pappan.'' log jag och la händerna i fickorna, sedan så ryckte jag på axlarna.

Hon la händerna på huvudet och såg på mig.

''du skojar?!'' sa hon häpet och jag log fortfarande, sedan så skakade jag på huvudet och gjorde hair-flipen.

Hon slängde sig om min hals och kysste mig flera gånger på munnen, jag stod kvar och höll händerna fortfarande i fickorna.

''Varför har du inte sagt något tidigare?!'' sa hon sedan lite argare och jag var tvungen att berätta hela historien, om hur jag gärna ville ha henne den natten, okej... jag var väll kåt.

Och den natten så gjorde vi det. Men jag berättade aldrig att jag grät och att jag gick därifrån kl 4 på morgonen.

Hon fick tårar i ögonen och kramade om mig hårt.

''jag trodde det var någon främling den natten, men något inom mig sa; gör det, gör det! Fortsätt. Så jag gjorde det. Och ja....'' sa hon, sedan så sänkte hon blicken på sin mage igen.

''se hur det blev till'' skrattade hon och jag små-log.
Jag såg runt i hennes rum och fäste blicken på hennes garderob, det stod något inristat där. 
Jag gick fram till garderoben och såg på det som var inristat. Det var ett hjärta och så stod det något i det.

Bryson <3 Nellie stod det, jag vände mig till henne och hon kom fram till mig och såg på det som var inristat.

''Vem är Bryson?'' sa jag och hon bet sig i läppen.

''eh... typ, en ... kille'' sa hon nervöst och jag suckade.

''säg bara som det är, det hjälper inte om du ljuger...'' sa jag och hon nickade, sedan så såg hon på mig och la armarna om mig.

''Bryson är en kille som jag dejtade för jättelängesen, jag har inte märkt det där förrut, men det var jag som inristade det där, men jag svär.. jag älskar dig. Och du är den ända för mig.'' sa hon och sedan så särade hon på oss och såg på mitt ansikte.

Jag såg in i hennes vackra ögon och kunde se att hon talade sanning.

''Okej, tack för att du sa sanningen.

Och jag älskar dig också, du är den ända för mig du med.'' sa jag och hon log mot mig.

Sedan så kysste hon mig, hennes fylliga läppar pressades efterlängtat mot mina och fyllde glädje i mig.

Jag tryckte försiktigt in min tunga i hennes mun och hon flinade, sedan så flyttade hon sina händer innanför min tröja och drog av den.

Hennes blick fäste sig vid min mage, ugh... som vanligt.

''Duscha du... jag säger till mamma att du är här, sedan kan vi lika gärna berätta alltsammans för henne också. Dvs, om du är redo älskling?'' föreslog hon och jag var bara tvungen att kyssa henne igen.

''vad var det där för?'' små skrattade hon och jag ryckte på axlarna.

''för att du är du.'' sa jag och hon awwade, sedan så blev jag allvarlig och sa ''jag är redo, allt för dig. Om du känner för att prata med henne så kan vi det, men just nu... längtar jag efter en dusch.'' sa jag och var påväg mot badrummet, när jag hörde henne säga

''eller så kan jag ju duscha med dig...?'' jag vände mig snabbt om och hon blinkade åt mig.

Sedan så gick hon ut ur rummet, jag stängde badrumsdörren efter mig och drog av mig kläderna sedan hoppade jag in i duschen.

Efter en kvart så gick jag ut ur duschen, tog en gästhandduk och gick ut med bara handduken runt midjan till hennes rum, jag tog snabbt ut ett par basket-shorts och en svart t-shirt, rena kalsonger och ett par vita strumpor.

Sedan så gick jag in i badrummet satte på mig alla kläderna och gick ut igen, jag gick ned till vardagsrummet där hon och hennes mamma satt.

De pratade lite ända tills jag kom ned och satte mig ned bredvid Nellie med armen om henne.

Hon lyfte på huvudet och kysste mig, jag besvarade kyssen med all ork jag hade och hon asvlutade den med en liten puss på näsan.

Sedan så vände vi oss till hennes mamma.

''jag ser att du är här... igen.'' sa hennes mamma och jag nickade, ''förlåt om jag stör... men jag ville så gärna se er dotter igen. Du vet vad jag känner för henne..'' sa jag och Nellie tog tag i min hand och la den på sin mage.

Hennes mammas blick fästes dit och hon fick någon glimt i ögonen bara av att se på Nellie.

Nellie suckade.

''mamma... vi har något vi måste berätta...'' började hon och mitt grepp om hennes axlar blev hårdare.

Hennes mamma rätade på sig och nickade mot oss.

''jaså.'' sa hon, ''fortsätt''

''Mamma... jag och Justin, vi... vi har liksom h-haft sex, och alltså... jag..'' hon kunde inte säga mer förrän jag klev in med min stämma.

''Annika, hon är gravid.'' sa jag och Nellie kramade om mig.

Annikas ansiktsuttryck blev förvånat och hon la händerna för ansiktet, fan, vad har jag gjort?

---

Kommentera! :)

---

---

Jag kunde inte tro det! 
Jag var gravid..

Efter alla dessa tankar i mitt huvud, alla dessa funderingar, samtal, om graviditeten. 
Så får jag svaret nu, och det var positivt!

Jag har ett levande varelse i min mage som ska ut ur mig om några månader.

Vad fan har jag gett mig in på? Aldrig, aldrig i hela mitt liv skulle ja trott att jag skulle vara gravid.

Och här är jag den 9 december, kl 10.46 på förmiddagen, med Justin i telefon, och jag får reda på att jag är gravid.

Det händer, det händer på riktigt. Testet har inte fel, fan, fan, fan! 
''Nellie..?'' sa Justin i luren, jag drog ett djupt andetag.

''Justin...'' sa jag långsamt, han tystnade men sedan så lät han nervös på rösten.

''j..ja?'' sa han med en osäker ton, har nog aldrig hört honom så rädd och så orsäker förrut.

''ja... jag.'' började jag.

''du.... och jag...'' försökte jag men fick inte fram ett till ord som kunde fylla i meningen.

''Älskling?'' sa han undrandes och jag svalde hårt, så att det gjorde ont.

''Justin.... Justin, j..jag är... gravid.'' sa jag och sedan så rann det tårar från mina kinder, jag lutade mig på väggen och gled nerför den sedan kurade jag ihop mina knän.

''du driver väll med mig?'' sa han och jag bet ihop.

Klart att jag inte drev, annars hade jag ju inte suttit här och gråtit skiten ur mig!

Varit så jävla rädd att jag kunde bajsa på mig. 
''nej... jag driver inte.'' sa jag med en skakig röst.

''d..du är alltså gravid... du har ett barn i magen...'' sa han, ''mmm..'' snyftade jag.

''Justin? Ska du lämna mig nu?'' frågade jag.

Han svarade inte.

''Snälla... lämna mig inte, jag klarar det inte utan dig.. du är den ände som är på min sida.'' sa jag och tårarna bara rann, det gick inte och stoppa.

Justin svarade fortfarande inte, så jag kollade på mobilen. Han hade lagt på för ungefär en minut sen.

Han hade lämnat mig, precis som han sa att han inte skulle.

Nu kände jag mig mer ensam än vad jag var, jag behövde komma bort, få mig ur den här knipan, det gick inte längre.

Ingenting blev bra längre, och ingen står på min sida. 
Jag har totalt förstört mitt liv.

Jag tog tag i garviditets testet och slängde ut det genom fönstret, det behövdes.

Förpackningen slängde jag också ut genom fönstret.

Sedan så låste jag dörren och la mig ned i min säng, jag tänkte tillbaka men sedan så mötte jag verkligheten igen. 

Justins perspektiv.

Åh, vad har jag gjort? 
Det var jag som fick henne gravid, det var jag som smög in till hennes rum på kvällen och började kyssa henne.

Jag ville ha henne då, så jävla mycket.

Och så tog kärleken iväg mig, och vi gjorde det. 
Jag tände lampan en gång bara för att se henne igen, sedan så la jag händerna i ansiktet och grät tyst för mig själv.

Varför vet jag inte, men det behövde släppas ut.

Sedan ungefär vid kl 4 på morgonen så tog jag på mig mina kalsonger och höll resten av kläderna i handen.

Jag kysste henne hejdå och gick till mitt rum, sedan så somnade jag om.

Så jag var pappan! Vad fan har du gjort nu Justin?

Du har fått henne gravid, och sedan när hon berättar det då lägger du på och börjar böla som en 5 åring bara för att du är pappan.

Cheer up nu!

Jag slutade gråta och ringde upp henne men hon svarade inte.

Jag ringde i ungefär en kvart tills jag inte orkade mer,  så jag gick in i toaletten sköljde mitt ansikte och gick ut till min mamma som stod och packade väskan.

''Skynda dig nu Justin, vi ska ju åka!'' sa hon och jag hade helt glömt bort att vi skulle på KiKa intervijuven, ''mamma... inte nu. Snälla... säg att jag avbokar, vi kan ta det imorgon'' sa jag och gick upp igen, sedan så smällde jag igen dörren och la mig ned i mig säng.

Jag måste, tänkte jag, jag måste åka till henne och erkänna att det är henne jag är kär i och inte Selena, att det är henne ja vill ha. 
Att jag är pappan och inte någon annan, så att hon slipper oroa sig.

Hon får inte tro att jag inte bryr mig.

Jag reste mig upp på mina svaga fötter och började packa min träningsväska, inget kunde stoppa mig nu, sedan så gick jag ut i hallen och stötte på min mamma som såg undrandes på mig.

''Och vart tror du att du ska?'' sa hon och la armarna i kors.

Jag snörvlade och drog ärmen om näsan, sedan så satte jag på mig ena skon.

''till Nellie'' sa jag och satte på mig andra skon.

''Och göra vadå?'' sa hon och drog i min arm.

''du går ingenstans!'' sa hon och jag slet mig loss.

''förlåt mamma.. men jag måste, jag berättar senare. Älskar dig.'' sa jag och snabbt som ögat så sprang jag ut i regnet och så långt ifrån hotellet som möjligt.

Sedan så ringde jag Kenny.

''Kenny, jag är vid parkeringsplatsen på walmart kan du komma och hämta mig?''

Han mumlade något i luren men sedan så sa han okej och 10 minuter senare så stod en Range Rover på parkeringsplatsen, jag satte mig i den och la träningsväskan bredvid.

''Vart ska du?'' sa han medans han såg på mig.

Jag luktade svett, mitt hår var rufsigt byxorna satt inte ordentligt på. I was a mess.

''Kör mig till flygplatsen.'' sa jag medans jag satte på mig säkerhetsbältet.

''varför s..-'' han hann inte avsluta vad han höll på att säga förrän jag sa något.

''KÖR TILL FLYGPLATSEN SA JAG! HINNER INTE FÖRKLARA, KENNY, KÖR, KÖR KÖR!!'' skrek jag och jag kunde känna hur rädslan steg i kroppen.

Han gjorde som jag sa och körde snabbt. 

När jag kom fram till Atlanta så steg jag ut ur planet och tog taxin till henne sedan så steg jag ut ur taxin la träningsväskan på axeln och klättrade upp för trädet.

Ville inte störa hennes mamma. 
Från trädet så kunde jag se graviditetstestet där nere på gräsmattan.

Sedan så klättrade jag en bit frammåt och knackade på fönstret, det regnade ute och jag var as-våt.

Jag var så våt så att det droppade om mig, och jag andades tungt, men samtidigt så behöll jag lugnet.

Jag knackade på fönstret och hon vaknade till, sedan så gick hon fram till fönstret och öppnade det.

''är det du?'' sa hon med en skakig röst, jag gick in utan tvekan och stängde fönstret efter mig.

''Justin?'' sa hon med suddiga ögon, jag log försiktigt mot henne.

''jag är här nu, nu och föralltid...'' viskade jag och ställde ned väskan på golvet sedan så omfamnade jag henne.

---

Förlåt för dålig uppdatering, men har inte orkat skriva o de har hänt andra saker i mitt liv också. 
Aja, här får ni ett dåligt kapitel. Har slut på idéer. Tror nog jag ska avsluta den här novellen. 

---

Justin har åkt, det har gått en vecka nu och jag känner mig ensam.

Han har inte ringt, smsat eller någonting.

Han gjorde det inte ens klart att vi var tillsammans, men det var vi väll eller hur?

Sedan dess har han inte ringt.

Inte smsat.

Inte lämnat ett enda meddelande.

Inte sagt något till Chaz eller Ryan.

Han kom hit ner, sa att han älskade mig, att han ville ha mig, han tog på mig överallt, sedan så sticker han?

Jag som trodde hans skulle stanna!

Det gick inte mer, jag går sönder.

Jag går sönder utan honom.

---

''Ska du inte ringa din morsa eller någon och säga att du är här..? De kanske är oroliga, och sedan kommer de skylla allting på mig.'' sa hon oroligt och jag nickade.

''Kanske är det bäst så'' sa jag och tog upp min mobil, sedan ringde jag mamma, pappa, och Selena.

''Justin?! Varför stack du bara?'' sa Selena upprört.

''jag var tvungen.... berättar senare, ville bara att du skulle veta att jag mår bra och..-'' jag hann inte fortsätta förrän hennes stämma kom emellan.

''Kom tillbaka nu!'' sa hon, ''du kan ju inte bara dra och tro att allting är bra?! Vet du hur orolig jag har varit!'' skrek hon och jag stönade.

''Sel, lugna ner dig! Det är bra med mig, kommer hem snart!'' sa jag sedan la jag på och stängde av min mobil.

Jag gick in till rummet igen där hon låg i sin säng och såg på tv, jag la händerna på höfterna och såg på henne.

''vad?'' flinade hon och jag satte mig på sängkanten.

''ska vi ut en sväng?'' Frågade jag och hon nickade ställde sig upp och gick fram till fönstret.

''det har visst snöat...'' sa hon och såg ut genom den ljusa fast kalla dagen.

Jag reste mig upp från sängen och gick fram till henne la armarna om henne, och tryckte henne mot mig.

Hon la mina händer på sin mage och jag smekte den lätt, sedan så lutade jag min haka på hennes axel.

''Justin, har du med dig någon jacka?'' frågade hon och jag kysste hennes kind, hon vände sig om med huvudet och vi kysstes på läpparna.

''nja... en skinnjacka, inte en vinterjacka. Men jag klarar mig, det är bara att gå och köpa.'' log jag och hon nickade.

Sedan så gick hon tillbaka till sin garderob drog ut halva garderoben så att kläderna låg på marken.

Jag såg förvånat på henne, är det såhär varje dag med tjejer?

Hon tog ut en svart kofta, ett vitt linne. Mjukisarna hade hon på sig fortfarande.

Hon drog av sig kläderna och stod där med bara B-H Bin blick fastnade vid hennes bröst.

Jag bet mig i läppen och utan att jag märkte de så såg jag att Nellie kollade på mig, ''mitt ansikte är här uppe..'' suckade hon och drog på sig linnet, sedan koftan.

Jag skrattade lite lågt och generat, sedan så gick jag fram till min väska drog fram ett par svarta jeans svart tröja med tryck på, sedan så tog jag fram mina svarta converse och min svarta skinnjack.

Japp, helt svart idag.

Vi gick ned till hallen där hon tog sin tunna svarta jacka och en mössa som var vit, sedan så satte hon på sig vita converse.

''tycker du inte du klär dig för tunt? Det är ju kallt ute.''

Hon såg på mig, gick fram till mig och la armarna runt om mig.

''se på dig, du har ju bara en skinnjacka.'' log hon och kysste mig passionerat, jag log igenom hela kyssen och mina händer letade sig fram till hennes bröst när hon stoppade mig, jag rodnade.

''äsch, kom så går vi.'' sa hon och drog på sig vantarna, jag nickade, tog på mig min mössa och vantar. Sedan så tog hon nycklarna och gick ut ur huset med mig bakom henne.

Hon låste dörren och la nycklarna i fickan sedan så gick vi nerför trapporna och till trottoaren där vi gick långsamt nära varandra.

Jag undrade om jag skulle ta hennes hand? Jag menar.. så att alla skulle se oss? Nej. Det kunde jag ju inte.

''Kommer inte folk känna igen dig?'' frågade hon och jag ryckte på axlarna.

''låt dom isåfall göra det, kom så går vi till något café och äter frukost. Eller, lunch för klockan är ju 12'' sa jag och pekade mot klocktornet hon nickade och tog min hand, jag stannade till.

Tog HON nyss min hand? 
Även om vi har gjort mer än att hålla händer så kändes det speciellt på något sätt.

''någon kommer se oss..'' sa jag osäkert och hon släppte min hand.

''Sa jag att du skulle släppa?'' flinade jag och tog tag i hennes hand igen, vi gungade våra händer fram och tillbaks och skrattade åt alla möjliga saker.

När vi kom fram till cafét så stirrade folk på oss, vi hade slutat hålla handen men gick ändå nära.

Vi kom fram till kassan och jag betalade, vilket hon tyckte var gulligt.

Jag beställde en baguette och Juice och hon gjorde detsamma sedan så satte vi oss vid ett bord och åt, medans vi åt så snuddade våra skor varandra hela tiden och vi log åt varandra mycket.

Hon fick mig verkligen att känna mig så jävla glad! Det är som om hela mitt hjärta är fyllt nu.

Nellie lutade sig över bordet och viskade ''jag älskar dig''

Jag skrattade lågt och mimade ''jag älskar dig också'' sedan gav jag henne en puss ut i luften.

När vi sedan gick en promenad igen så följde papparazzin efter och jag kunde märka att Nellie inte var så bekväm med dom omkring oss, hon höll sig till mig hela tiden.

Nellies perspektiv.

Jag hade ont i kroppen av att vi hade gått så långt och huvudet gjorde ont, jag ville hem men papparazin lät oss inte gå.

Utan ställde en massa frågor till Justin och mig, jag klamrade mig fast vid Justins midja och han höll mig hårt med båda händerna runt axlarna medans vi försökte ta oss förbi klungan.

''var lugn, jag ska få dig härifrån.'' viskade han och kysste min hjässa, jag kände mig genast lugnare.

Justin sa någonting som fick dom att försvinna.

Jag och han fick hälsa på Ryan oh Chaz som bodde i området och när jag kom in så höll jag på att ramla men Justin tog emot mig, min hjälte.

''tack..'' mumlade jag medans jag försökte kväva gråten som ville upp.

Justin böjde sig ned och knöt upp skorna sedan drog han av mig dom, han tog av mig ytterkläderna och sedan tog han av sig sina ytterkläder.

Han tog tag mig runt midjan och kysste min panna.

''allt kommer bli bra ska du se'' sa han och böjde lite på huvudet för att kyssa mig jag kysste tillbaka och vi hörde hur Chaz och Ryan harklade sig.

''jaja.. vi har sett nog. Kom in'' skrattade dom och vi gick in sedan så satte vi oss i soffan där Justin direkt tog datorn i knät och loggade in på twitter.

Han sa att dom inte skulle vara oroliga att han mådde bra, men han nämnde inget om mig.

Sedan så tittade han till Selenas twitter.

Jag såg på honom och sedan ner på skärmen igen, ''ska du verkligen titta till hennes twitter?'' mumlade jag irriterat och såg på honom.

Han himlade med ögonen.

''ja? Är det något problem?'' sa han lika irriterat och jag puttade till honom löst på armen.

Men han fattade inte min vink utan bara fortsatte att kolla henes twitter.

''Chaz, Ryan, hur går det med era tjejer?'' log jag och de kollade bort.

''äsch, vem bryr sig, jag är gay'' sa  Chaz och jag as-garvade.

''Ja.... jag visste det!'' skrattade jag och Chaz små-log.

Sedan såg jag på Ryan.

Han fattade vem jag menade, ''jag vet inte... det har varit mycket, men det är slut. tror jag...'' sa han och jag log ett snett leende.

''ska jag prata med henne?'' frågade jag och Ryan gav mig en axelryckning igen.

''jag gör det'' log jag och Ryan nickade, ''jag kan vara singel så kan du bli gay. Justin är ju också gay här.'' fnittrade jag och Justin såg på mig.

''är jag väll inte!'' sa han och la ifrån sig datorn, ''iallafall så beter dig du som en'' sa jag och fnös åt honom medans jag flyttade mig närmare Chaz.

Jag la armarna om honom och kramade honom från sidan medans han såg osäker ut.

Justin såg besviken ut, så går det när man kollar Selenas twitter och har sagt att man inte gillar henne längre, inte känner något för henne.

Chaz la armen om mig och små-log lite.

''Hey, rör inte min tjej!'' sa Justin och drog tillbaka mig intill hans famn, jag skrattade lite lågt och kramade om honom.

Han suckade.

''okej, okej, jag fattade...'' sa han och kysste mig igen, jag älskar honom så mycket, ingen skulle kunna ta honom ifrån mig. Inte ens Selena.

---

---

''inte du också..'' suckade jag och drog mig ifrån hans grepp.

''men ser du inte alla signaler..?'' mumlar han och jag himlar med ögonen.

''nej Justin.'' sa jag och han nickar och ler mot mig.

Vi lägger oss i sängen igen, och Justin lägger genast armarna om mig.

''jag behöver lite luft...'' fnissar jag och Justin drar sig lite ifrån mig, men behåller armen.

Vi ligger tätt intill varandra och jag är glad att ingenting gör ont just nu, allt är bra.

Allt är som det ska med Justin.

''Justin, kan du släcka lampan?'' frågar jag och han reser sig upp släcker min lampa och lägger sig i sängen igen.

''fyfan vad jag är trött...'' säger han och läger sig tillrätta på rygg.

Jag lägger mig halvt över honom och kysser hans läppar mjukt, sedan så lutar jag mitt huvud tillbaka på kudden igen.

Han suckar lyckligt tar min hand och lägger den på sin mage, sedan så säger han godnatt och vi somnar ganska snabbt båda två, av ren trötthet. 

Justins perspektiv.

''Justin, res dig upp nu. Hämta handduken!'' ropade hon från baddrummet, jag drog en djup suckning, ställde mig upp och tog tag i den baby-blåa handuken som låg på sängkanten, sedan så gick jag in i badrummet.

''nellie..?'' mumlade jag trött.

''i duschen!'' sa hon irriterat och jag gick fram till duschdraperiet, hon sträckte ut en hand och jag gav henne handduken.

Sedan satte jag mig på toalettstolen och gäspade.

Hon kom ut med handduken runt kroppen och såg på mig.

''Ursäkta, men kan du tassa tillbaka till rummet igen? Tack.'' flinade hon och jag skrattade lågt, sedan så gick jag ut ur badrummet, och in till hennes rum igen där jag satte på datorn.

Till min förvåning så såg jag en bild på mig och henne på hennes skrivbordsbakgrund, jag log för mig själv och tänkte tillbaka på lägret igen, där vi hade tagit fotot.

Sedan hörde jag steg bakom mig.

Snabbt vänder jag mig om, Nellie skrattar.

''ser att du har sett min skrivbordsbakgrund, gulligt va?'' ler hon och jag nickar, sedan så vänder jag blicken mot datorn igen.

Hon sätter på tvn, direkt sätter hon på Mtv där dom spelar Yeah 3x - Chris Brown.

Jag reagerar snabbt på musiken och ställer mig upp, börjar dansa.

Hon ser häpet på mig, sedan så dansar hon fram till mig, vänder sig om och skakar rumpan.

Jag skrattar, sedan så lägger jag armarna runt om hennes midja och rör mig tillsammans med henne.

Vi dansar så ungefär tills hela låten är slut, sedan så går hon fram till sin garderob tar fram en stor korall färgad tröja där det står Dont stop believing, och ett par mjukisbyxor.

Jag gillar hennes stil, hon vågar vara avslappnad, inte som andra tjejer som känner att de måste klä upp sig för att imponera på mig. Eller för att jag ska lägga märke till dom, som Selena.

---

---

Jag landade i Atlanta runt 3-tiden på eftermiddagen, trött som jag var tog jag min väska, satte på mig mössan, solglasögonen och drog luvan över mössan.

Sedan så ropade jag på en taxi och bad honom att köra till Primrose street, 6.

''oj du... det är långt dit va?'' sa taxi chauffören och jag nickade.

''4 timmar, ja..'' svarade jag och lutade mig bak i sätet, slappnade av, såg ut genom staden.

Tänk att på min semester tid så åker jag bort från St.Lucia, paradiset... för att träffa en tjej som jag knappt pratat med på 8 månader.. helt sjukt!

Kan ni gissa varför jag gör det här?

För att jag älskar henne och vill det bästa, även om det var att vi skildes åt, vill bara att hon ska må bra, hennes mamma har sagt att hon inte gör det.

Vi får väl se när jag kommer dit vad som händer.

Vi hade rest i 4 timmar och var fortfarande inte framme, jag var utmattad även fast jag satt ned!

Hade inte sovit en blund på flygplanet, ville vara vaken, tänka på Nellie.

Saknade henne..

''Hallå! Är vi framme snart?!'' sa jag och for upp ur sätet och slog mig i huvudet i taket.

Med ett duns var jag nere på sätet igen.

''ta det lungt grabben! Det är trafik... vi kommer nog inte komma fram på länge.'' sa han och jag stönade, la mina händer i håret och skrek.

''Jävla skit!'' skrek jag och mannen vände sig om.

''hörru du! Om du ska sitta i min taxi, sitt still, och svär inte annars så slänger jag ut dig! Uppför dig'' sa han, sedan så vände han sig om.

''herregud...'' mumlade han och jag knäppte bältet igen.

2 timmar senare.

Klockan var 8 och vi var fortfarande inte framme.

''äntligeeeeen! trafiken har släppt sig!'' jublar han och jag ler stort.

Nu kan jag äntligen tänka klart!

Och efter en halvtimme står jag framför hennes hus med resväskan bredvid mig, jag ler stort men samtidigt så finns det ett sår i hjärtat fortfarande.

Det såret har skärt upp sig, och det finns bara en person i hela världen som kan fixa såret.

Jag knackar på dörren svettig och illaluktande som jag är, helt värdelös helt enkelt, och så jävla trött.

Men jag försökte iallafall hålla mig vaken.

Dörren öppnas och hennes mamma öppnar.

''Hej Justin!'' säger hon och omfamnar mig, jag kramar henne tillbaka och säger hej, sedan så pratar vi lite vid köks bordet, men jag kan inte koncentrera mig, allt jag undrar är vart är Nellie?

Så tillslut så frågar jag.

''Vart är Nellie?''

Hon ser upp på mig och nickar mot trappan, hon vill att jag ska upp dit.

Jag nickar och reser mig upp, drar upp byxorna ler mot henne och går iväg mot trappan.

Hjärtat bultar och såret i hjärtat blöder fortfarande.

Nu gäller det, tänker jag. Efter åtta månader så får jag äntligen träffa min prinsessa.

Jag går uppför dom 14 trapporna och står mitt framför hennes dörr, där det står inristat i dörren högst upp ''J <3 N'' jag ler för mig själv och kommer ihåg den kvällen, den glömmer man inte.

Sedan så lägger jag handen på handtaget och blundar, jag blundar så hårt att det känns som om jag är blind.

Vågar jag?

Ja det gör jag.

Jag öppnar försiktigt dörren och blundar fortfarande, sedan så öppnar jag dörren helt. Går in i rummet, stänger dörren efter mig utan att titta.

Tillslut så tittar jag.

Det är kolsvart i rummet så jag öppnar dörren och igen för att få in lite ljus, sätter på hennes hjärt lampa och nu ser jag att rummet är desamma.

Säcken som jag alltid slog mig ned på, hennes skrivbord, när jag hjälpte henne med saker, jag gick  fram till skrivbordet och drog handen på det. Sedan så vänder jag mig om till sängen, och där ligger hon, de finaste jag sett, den som får mitt hjärta att bulta dubbelslag.

Hon hade täcket uppdraget till magen och hade på sig en grå snoopy tröja,  hennes hår stod ut åt alla håll och hon såg förstörd ut.

Jag stängde dörren och gick med långsamma steg mot sängen, jag kunde inte se hennes ansikte eftersom hon låg med ryggen mot mig.

Jag satte mig ned på sängkanten och smeker henne lätt över armen, tårarna bränner under ögonlocken.

Så jag längtat efter det här, drömt och önskat, och så händer det.

Vi träffas igen.

Jag torkar tårarna och drar bort täcket från henne för att jag sedan ska lägga mig ned bredvid.

Jag ligger där och tårkar tårarna, men det är värdelöst det kommer fler och fler.

Efter en stund vänder jag mig på sida och lägger armen om henne, och tryckte mig intill henne.

Jag kände hennes värme som gjorde mig varmare än vad jag redan var, hennes lukt, gud... 8 månader jag kan inte tro att det har gått så himla lång tid!

Plötsligt så vänder hon sig om mot mig och lägger armen om mig, men sen så känner jag att något är ivägen emellan oss, en liten kulle.

Jag ser ned på hennes mage och ser att den är stor, ja.. hon har blivit tjockare.

Vad har hänt med henne, tänker jag.

Sedan så ser jag upp på henne, smeker hennes kind och bara njuter av att jag ligger här bredvid henne.

Hon är här, med mig.

Jag tar bort ett hårstrå från hennes vackra ansikte och närmar mig med huvudet.

''har saknat dig...'' viskar jag, även fast hon inte hör mig.

Sedan så stödjer jag mig med armbågen och kysser henne mjukt och försiktigt.

Blodet rusar genom kroppen när jag kysser henne, även fast hon inte kysser tillbaka.

Sedan så lägger jag mig ned på rygg, andas lungt och sluter ögonen.

Jag känner hur hon rör sig i sängen och gång på gång måste jag titta till så att jag är säker på att hon mår bra.

Hon kryper ned i min famn och andas tungt, jag kysser hennes hjässa och smeker hennes rygg försiktigt.

Hon mumlar något.

''justin... jag behöver dig, det..'' sedan så slutar hon, jag ler åt henne och suckar.

Sedan så smaskar hon och hennes grepp om mig blir lösare.

''Justin?'' hör jag henne säga, hon tar upp huvudet och ser på mig.

''det är lungt gumman... jag är här'' säger jag lungt och hon ser bara på mig, så jag smeker hennes kind igen, och närmar mig hennes ansikte, hon tar min hand och tar ned den sedan så håller hon i den hårt.

Jag närmar mig hennes läppar och plötsligt så är vi så nära att vi hör varandra andas.

Hennes andetag gör mig nervös, men samtidigt avslappnad.

Jag ser in henne i ögonen men sedan så sluter hon dom och jag gör desamma, jag lutar mig lite närmare och våra läppar möts.

Hon kysste mig.

Jag särar lite på hennes läppar och sticker in min tunga försiktigt, hon fattar vinken och våra tungor leker med varandra.

Det känns skönt och bra, hon tar tag om min nacke och hennes hand är varm och skön, inte som Selenas kall och vass.

Jag lägger min hand om hennes midja och för henne närmare mig.

Vi fortsätter att hångla och jag rullar på henne, håller stöd med armarna för att inte skada magen, den är ju stor.

Hon håller mig om midjan och fortsätter uppåt, drar upp min t-shirt en bit och smeker min mage mjukt, jag ryser till och hon fortsätter uppåt mot min bröstkorg.

Sedan så drar hon bort händerna och tar tag i min nacke istället.

Jag kan inte göra något eftersom jag stödjer mig med händerna, så jag bara njuter, av hennes sällskap.

Saknat hennes kyssar, dom som betyder så mycket, de som säger mer än ord.

Efter en stund drar hon sig undan och andas tungt, jag andas också tungt, hon ser på mig, lägger snahänder i mitt hår och smeker det ömt. 
Sedan så ler hon, jag ler tillbaka och böjer mig ned igen vi ser varandra i ögonen.

''du är så söt...'' säger jag och kysser henne igen, hon biter sig i läppen och kysser mig igen, och igen, och igen!

Sedan rodnar hon.

Men hon säger inget. 

---

---

''Vadå gravid?!'' skrek jag och gav henne en irriterad blick, hon såg nästan rädd ut när hon såg på mig med sina oskyldsfulla ögon.

''ja... du har ett barn i magen! Vet du inte vad gravid betyder eller?'' sa hon och och jag ställde mig upp.

Det gick inte så bra så jag tog hjälp av handfatet, och äntligen så var jag uppe.

''Klart jag vet vad gravid betyder! Tror du jag är så jävla dum eller?'' sa jag och andades kraftigt.

''lyssnar du inte på mig? Du är ju gravid! Bebisen sparkar, jag hörde det, kände det. Du kände det!'' skrek hon och tårarna rann nerför mina kinder.

Jag var rädd, rädd för att hon hade rätt.

Ville inte lyssna på vad hon hade att säga, allt som kom ut från hennes mun var lögner.

Jag är inte gravid, jag har bara blivit tjockare, lite bredare.

Ja, det beror på vad jag äter!

Hon har fel, jag är inte gravid.

Trots alla dom där tankarna så var jag rädd.

Natalie närmade sig mig, hon kramade om mig hårt.

Jag puttade bort henne? Vem fan tror hon att hon är?

''Nellie... snälla, lyssna på mig..'' försökte hon men jag bara skakade på huvudet.

''Jag är inte gravid! Jag har bara blivit tjockare om magen, höfterna, mulligare. Ja så är det.
Hur kan du ens tänka gravid tanken? Det kanske bara kurrade i min mage.. jag är ju hungrig.'' sa jag och smekte min tjocka mage.

Hon försökte övertala mig, gång på gång nämnde hon ordet gravid som fick mig att rysa.

''nellie...'' snyftade hon.

''nej'' sa jag bestämt och gick förbi de 3 första båsen.

''du kan väll iallafall kolla upp dig? För säkerhetens skull?'' ropade hon efter mig och jag skakade på huvudet, pekade fingret åt henne och gick ut genom toalett dörren.

Okej, det var lågt av mig att peka fingret... men, hon gick mig på nerverna!

Jag gick inte tillbaka till lektionen utan gick hem, det små regnade ute, liksom duttade.

Jag gick med blicken sänkt mot marken, skol-bussarna gick inte såhär dags.

Och jag hade inga pengar så kunde inte ta den vanliga bussen heller.

Jag kände att fötterna blev tyngre och magen också, orkade inte gå mer... var för trött.

Fick ingen sömn alls igår, hade för ont i huvudet.. Somnade säkert runt halv 1 och vaknade 6, sov inte så mycket.

Men tillslut så kom jag hem.

Ingen var hemma, vilket inte var så konstigt klockan var ju bara 1, mamma kommer hem klockan halv tio så jag har hela huset för mig själv..

Jag petade av mig skorna och suckade djupt, såg mig om i hallen, allt var som vanligt, ganska tråkigt.

Sedan så tog jag av mig jackan och halsduken, och gick till köket där jag gjorde en macka med ost och kalkon, efter det kokade jag vattnet till teet och när det var uppkokat så hällde jag ned det i muggen som jag fick av Justin.

Det stod ''Godmorgon älskling'' på muggen, med röda fina bokstäver, muggen själv var beige-vit.
Jag hade bevarat den väl, hade druckit ur den några gånger och alltid fått Justin i tankarna, den här dagen var det en av dom.

Medans jag satt med min ost-kalkon macka och kamomille te på bordet så kollade jag på ellen degeneres show.

(det hon såg på tv, det är inte hela men jaja..)

Justin hade verkligen blivit snyggare! Och han var ju så söt.. kan man bli sötare?

Fan vad jag saknade honom!

Jag var varm, hjärtat bultade fortare, jag log hela tiden, det var som om jag var ett fan av honom!

Men när han han pratade om basket-matchen och att han träffade Selena där så kände jag mig lite deppig.

Jag blev avundsjuk, Justin ljög, jag kunde se det på honom.

De ville säkert gå på matchen tillsammans, de råkade inte stöta ihop med varandra.

Jag var helt säker på att dom dejtade!

När ellen var slut så var klockan ungefär halv 3, så jag gick upp till mitt rum med mobilen smsade mamma om att jag var hemma och mådde dåligt, hon ringde mig och vi pratade i ungefär 5 minuter.

Hon var verkligen orolig, men jag försäkrade henne om att det inte var någonting och att hon kunde fortsätta jobba och komma hem halv tio.

Efter ett par minuter så låg jag under mitt täcke och låg skönt åt sidan, jag tänkte, på Justin..

Sedan så somnade jag.

Justins perspektiv.

Selena började bli jobbig nu... hon klängde på mig, tjatade, hon var helt enkelt en plåga.

Vi satt och åt middag nu i en privat resturang, jag och hon & Kenny, men han var på toa.

''Justin, ska vi gå ut och.. shoppa?'' frågade Selena mig och jag skakade på huvudet.

''tror jag ska bada i poolen när vi kommer tillbaka till hotellet'' gäspade jag och Selena nickade, sedan så kom hon över till min sida och la sin hand på min nacke.

Hennes hand var kall så jag rös till och ryggade bort den, hon såg undrande på mig.

''vadå...? Gillar du inte när jag gör så?'' sa hon och jag såg på henne, nej. Jag gillade inte när hon gjorde se, hon är en irriterad människa. Men.. ja älskade henne, vad är det för fel på mig?!

''nej...'' log jag, ''det är bara det, jag är trött..''

Hon log tillbaka, och lutade sig lite frammåt sedan gav hon mig en blöt kyss, jag kysste tillbaka och hon gick och satte sig mitt emot mig igen.

Kenny kom tillbaka och vi betalade sedan så åkte vi tillbaka till hotellet där Ryan redan badade med pappa, de skrattade och hade kul, vilket jag inte har varit på länge, sedan Selena kom in i bilden.

Hon var som en ryggsäck man måste alltid bära med henne någonstans, låt mig fan vara någongång!

Jag gick in i vårat rum, tog mina badbyxor och gick in i toaletten bytte om och gick sedan ut till rummet igen.

Selena stod där och klädde av sig, jag blundade.

''justin!'' skrattade hon och jag kände att hon kom närmre mig.

''stanna..'' sa jag bestämt.

''okej?'' sa hon ledset, ''ville bara ha lite kul...'' log hon och jag öppnade mina ögon igen.

Hon stod där i bara underkläder, och jag var inte det minsta tänd på henne.

Ja... Vad var det för fel på mig?

''gillar du vad du ser?'' sa hon och jag nickade osäkert, sedan så gick jag ut ur rummet, men hon stoppade mig.

''vart ska du? skulle vi inte vara tillsammans...'' frågade hon och jag vände mig om och skakade irriterat på huvudet.

''jag ska bada med ryan och pappa, lek med din kompis'' sa jag och hon harklade sig.

''hon heter faktiskt perlita'' rättade hon mig och drog i min arm.

''jaja, sak samma.'' sa jag och såg på henne, hon tänkte inte släppa armen.

''får jag också bada..?'' frågade hon medans hon närmade sig mig, hon kom närmre och närmre och jag stod stilla.

Men sedan så samlade jag modet och sa ''nej... bara grabbarna ska bada, ses'' sa jag och slet loss min arm, sedan sprang jag med ett leende till poolen.

''Kanonkulaaaaaaa!'' skrek jag skrattandes och skvätte på de båda.

När vi sedan hade badat klart i poolen så gick vi upp, solade lite, sedan så gick vi in igen.

Jag gjorde drinkar till oss 3 och vi satte oss i den stora soffan, la fötterna på bordet och kände oss hemmastadda.

Jag räckte drinkarna till dom och vi satte på den stora plasma tv;n.

Direkt så började basketmatchen vi alla hade väntat på, vi satt i ungefär 3 timmar fastklistrade framför tvn, ingen fick störa oss eller säga något.

Sedan när vi hade sett klart matchen så ställde jag mig upp, gäspade och sa godnatt till pappa och Ryan, sedan så gick jag in i sovrummet där Selena redan låg och sov.

Bra.

För nu kunde jag kanske ringa Nellie och se hur hon mår?

Gud, som jag har längtat efter henne... så att det värker i mig, det gör ont.

Jag tog sakta min telefon men istället för att gå in till toaletten gick jag ut på altanen istället.

Signalerna gick men ingen svarade, tillslut gav jag upp och blev ganska irriterad.

Ignorerade hon mig eller?! Fan, fan, fan. 
Jag ringde hem till henne och hennes mamma svarade, äntligen någon som lever.

''Hej, det är Justin'' sa jag och hon blev tyst ett tag.

''Nemen hej Justin...!'' sa hon glatt.

''Tjenare, är Nellie där någonstans?'' frågade jag och höll tummarna.

Hon suckade.

''Ja... hon ligger uppe och sover, hon är utmattad och mår dåligt, hela hon är ett vrak.'' sa hennes mamma och jag bet ihop tänderna, sedan så svalde jag.

Jag hörde hur hon snyftade i luren, jag hyssjade henne.

''mår hon dåligt...? Har hon det jobbigt i skolan, eller?'' frågade jag försiktigt och efter en lång stund svarade hennes mamma.

''jag vet inte... hon vägrar berätta någonting. Hon äter ser jag, mycket... hon har blivit bredare om midjan och magen är tjockare'' sa hennes mamma och jag slöt ögonen och föreställde henne framför mig, perfekt tänkte jag och log.

''Justin? är du kvar?'' frågade hon och jag suckade.

''m, ja... det är jag'' sa jag omedvetet och hennes mamma fortsatte.

''jag tror hon saknar dig, jag tror det är därför hon håller på såhär'' sa hon i andra luren och jag nickade även om hon inte kunde se.

''jag saknar henne....'' erkände jag och hennes mamma harklade sig.

''Kan inte du komma hit..?'' undrade hon och jag tvekade lite, kunde ju inte bara lämna Selena och sticka.

''nja.. jag vet inte'' sa jag osäkert och hostade till, sedan så tittade jag bak men ingen stod där.

''Justin snälla.. för min skull, det tar död på en att se sin dotter såhär!'' sa hon stressat och efter ett tag sa jag okej och gick med på det.

Vi la på och jag gick till rummet, jag packade snabbt ihop mina saker sedan så tog jag lite pengar från pappa och gav Selena en puss på kinden, sedan så tog jag bilen och åkte till flygplatsen.

Jag beställde en biljett till Atlanta som skulle åka snart, om en halvtimme.

När jag sedan satt på planet, så drog jag luvan så långt fram som möjligt så ingen skulle märka mig.

Sedan så tänkte jag på Nellie, hur mådde hon igentligen? Stackarn...

Men vänta bara, jag kommer älskling, jag ska rädda dig, jag kommer...

---

Lång del, va? Hoppas ni gillar den!

Jag satt i klassrummet, hade förfärligt ont i magen.

Som om någon var där inne och sparkade inifrån.

Jag behövde spy, hade ont i huvudet.

Hela min kropp led...

Det har varit såhär i ungefär 2 månader om inte mer!

Jag hade ofta huvudvärk, kräktes, kissade ofta.

Ja, jag kissade ungefär 5 gåner per dag..

Jag hade blivit bredare runt midjan, magen har blivit större, den liksom putade ut.

Jag orkade ingenting i plugget men försökte ändå, försökte kämpa mig igenom smärtorna..

Och den dagen Justin ringde så hade jag ont, ont överralt, i hjärtat, magen, huvudet, hela kroppen.

När jag sedan la på så bröt jag ned i tårar.. jag saknade honom.

Men nu orkade jag faktiskt inte tänka på Justin, allt jag tänkte var att jag måste spy, få ut det helt enkelt.

Så jag sa till Natalie att hon skulle följa med mig toaletten - som vanligt.

När vi kom ut ur klassrummet så tog hon min hand och vi gick till toaletten.

Jag fick kväljningar och hon såg oroligt på mig.

''Okej, det här har pågått i 2 månader. Är du säker att du mår bra? Verkligen.'' frågade hon och 'må bra' ordet ekade i mitt huvud.

Hur kunde jag må bra de senaste 2 månaderna när allt tar kål på mig, jag hade ont överrallt, jag kämpade ju fan för att överleva, och med Justin i tankarna, han och Selena jag kunde se det framför mig.

Hur de kysstes, kramades och myste med varandra.

Det gjorde ju det inte lättare, och jag orkade inte mer.

''Nellie? Är du okej?'' frågade Natalie oroligt medans jag stod böjd över toalett-stolen och spydde upp allt jag åt, åh fyfan vad äckligt...

Jag ställde mig upp och gick till handfatet tvättade ansiktet, sköljde munnen spottade, allt kändes så jävla vridigt.

Hela jag var vidrig.

Natalie la händerna på mina axlar, jag hostade till.

Sedan så såg jag mig själv i spegeln, jag såg ut som ett monster.

Vem skulle vilja ha mig nu? Inte Justin iallafall.

''vad har hänt med dig...?'' frågade Natalie osäkert och jag såg på henne i spegeln, sedan så vände jag mig om och kramade om henne.

Hon kramade om mig och det sparkade till i magen igen och jag började att gråta.

Vad är det som händer med mig?

Jag föll sakta ned mot väggen och höll om min stora mage, och andades ut och in för att komma igenom smärtan.

Natalie la handen på min mage och hon såg på mig.

''sötan då...'' suckade hon och smekte min kind.

Sedan så ändrades hennes ansiktsuttryck och hon kollade på min mage, jag fattade ingenting.

''d-det... är någonting som sparkar innanför din mage! Känn!'' sa hon och jag kände, allting tystnade, hjärtat bultade och hon hade rätt.

Det var någon som sparkade innanför min mage.

Natalie la handen för munnen och såg på mig, sedan så la hon örat på magen och lyssnade.

''Nellie..'' sa hon medans hon såg på mig.

Hon gjorde mig nervös... vad var det?

''du...'' började hon, men sedan avslutade hon sig själv.

Hon började att gråta, när jag frågade henne varför hon grät så skakade hon bara på huvudet och sa ''glädje tårar''

För vadå? frågade jag och hon satte sig ned bredvid mig, tog min hand och torkade sina tårar med andra handen.

Det högg till i magen igen, och jag skrek till.

''Ah!'' Natalie log mot mig.

''varför ler du för?! Jag har ju ont!'' grät och jag och nu var det som värst, jag försökte andas men det gick bara inte.

''Nellie... du är gravid'', log hon och allt stannade, hjärtat, världen, tiden, allting stannade just i den sekunden.

Är jag med barn?!

---

Är hon gravid eller inte..? Och med vem är pappan isåfall? :o

---

''Justin?'' sa Selena och jag såg på henne, log, sedan så kysste jag henne.

Hon log genom kyssen och drog mig närmare henne, jag la mig på henne och hon smekte min rygg.

Sedan såg hon på mig.

''ska vi gå tillbaka?'' föreslog jag och hon nickade.

När vi kom tillbaka så hängde vi med pappa, Ryan och Selenas vän som jag inte riktigt kunde namnet på.

Vi satt på altanen och pratade, Selena satt i mitt knä och jag la handen på hennes lår drog min hand upp och ner försiktigt.

Hon hade handen runt min nacka och kysste min hjässa ibland.

''ni ser så lyckliga ut'' log pappa och jag nickade, såg på henne och vi kysstes.

''vi är lyckliga, mr.bieber'' log Selena tillbaka och min pappa skrattade.

''snälla, kalla mig Jeremy'' sa han och Selena nickade.

Efter en timme så gick vi och la oss, jag och Selena bestämde oss för att sova tillsammans.

Hon låg i min famn och tryckte sig mot mig.

''jag är så lycklig med dig.'' sa hon och jag kysste hennes panna.

''jag med.. sov nu älskling.'' sa jag och hon kysste mig mjukt.

5 minuter senare somnade jag.

Jag hade en marddröm, om Nellie och Selena, de bråkade om mig, drog i mig, kysste mig, jag försökte få stopp på det men de gick inte.

De var för galna, iallafall Nellie.

Hon hade sagt att hon skulle göra allt för att få tillbaka mig, selena hade också sagt det men jag trodde henne inte.

''Justin.. jag saknar dig'' hörde jag Nellie säga och jag gick fram till henne, la armarna om henne och kramade henne.

Hon grät, och jag tröstade henne.

''allt kommer bli bra nu...'' viskade jag och hon smekte min kind.

''ta tillbaka mig'' sa hon och precis när jag skulle kyssa henne så försvann hon.

Jag blev förvirrad, sårad, arg.. allt på samma gång.

Så jag bröt ned.

Sedan så vaknade jag, lakanet, sängen, kudden, täcket allt var genomsvettigt.

Jag såg på Selena som låg på sin sida och sov lugnt.

''fan...'' viskade jag för mig själv och la händerna på pannan, så jag gick upp från sängen och in till toaletten, låste om mig och gick fram till spegeln.

Mina kinder var röda och likaså var ögonen, helt rödsprängda.

Hade jag gråtit i sömnen?

Jag tänkte på Nellie, jag kunde inte hjälpa att små le lite.. hon var så vacker, hennes söta leende som fick mig att le. Allt med henne var så speciellt, och det tar död på mig att det inte är hon jag kysser, smeker, kramar, inte hon som sitter i mitt knä, inte hon som jag skriver söta sms till, inte hon som får mig att bli glad.

Inget av det där är Selena...

Gå vidare nu Justin, du har Selena Nellie vill inte ha dig längre!¨

Det skrev hon ju, du måste gå vidare, glömma henne helt, tänk inte på henne. 
Det gör de bara värre, sa en röst i mitt huvud och jag andades tyngre medans jag grät.

Om jag bara kunde höra hennes röst, så skulle allting bli bra igen... allting.

Jag satt och tänkte lite, på livet, tårarna rann och jag visste inte vad jag skulle göra tills jag tog min mobil, hittade nellie i kontaktlistorna och ringde henne, även om klockan var 03.12 hoppades jag på att hon skulle svara.

Jag la luren mot örat och signalerna gick... ingen svarade, mina förhoppningar sjönk men när jag skulle lägga på så hörde jag hennes röst.

''hallå? v..vem är det?'' sa hon och gäspade, jag slutade andas, på 4 månader har jag inte hört, sett eller kännt henne och nu äntligen får jag höra hennes röst.

''eh.. hallå? Vem är det?'' frågade hon igen med en liten klarare röst, jag fick tillbaka andan och talförmågan.

Mina tårar rann, men nu var det glädje tårar.

''d..det är Justin'' sa jag och jag hörde hur det prasslade till i bakgrunden, någonting tändes och hon suckade.

Det var tyst i luren och mitt hjärta stannade, nej.. det var fel att ringa henne. 
Jag gjorde det svårt för henne och för mig själv, vad tänkte jag med? Bara ringa henne sådär.

Men.. jag behövde höra hennes underbara röst och veta att hon mår bra, är lycklig.

''Justin?'' snyftade hon och jag kunde höra hur hon grät.

''saknat dig... inget är desamma utan dig'' pressade jag fram genom tårarna och hon grät ännu mer.

Det var hektiskt, vi båda grät av samma korkade anledning, kärlek, saknad, hjärtat som brister när man saknar någon.

''Jag har tänkt på dig...'' viskade hon och jag smålog, torkade tårarna och suckade lyckligt.

''tänker på dig varje dag, hur mår du?'' frågade jag och hon lät genast gladare.

''jag mår bra, lite problem... svek, sorg, hat. Men annars är allting bra. Själv?'' sa hon och jag tänkte efter.

Hur mådde jag egentligen?

Ville inte oroa henne så jag sa ''jag mår bra, jag ser att det pågår mycket i ditt liv..'' snyftade jag.

Hennes röst fick mig att rysa, så len.. mjuk.

''i ditt med..'' sa hon och jag undrade vad hon menade.

''vad menar du?'' frågade jag och hon suckade.

''spela inte dum Justin, du ringer mig... när du redan har en flickvän? Selena.''

Mitt hjärta stannade, hur fan visste hon?