~justinbieber

Addicted to love - del 49

---

Jag landade i Atlanta runt 3-tiden på eftermiddagen, trött som jag var tog jag min väska, satte på mig mössan, solglasögonen och drog luvan över mössan.

Sedan så ropade jag på en taxi och bad honom att köra till Primrose street, 6.

''oj du... det är långt dit va?'' sa taxi chauffören och jag nickade.

''4 timmar, ja..'' svarade jag och lutade mig bak i sätet, slappnade av, såg ut genom staden.

Tänk att på min semester tid så åker jag bort från St.Lucia, paradiset... för att träffa en tjej som jag knappt pratat med på 8 månader.. helt sjukt!

Kan ni gissa varför jag gör det här?

För att jag älskar henne och vill det bästa, även om det var att vi skildes åt, vill bara att hon ska må bra, hennes mamma har sagt att hon inte gör det.

Vi får väl se när jag kommer dit vad som händer.

Vi hade rest i 4 timmar och var fortfarande inte framme, jag var utmattad även fast jag satt ned!

Hade inte sovit en blund på flygplanet, ville vara vaken, tänka på Nellie.

Saknade henne..

''Hallå! Är vi framme snart?!'' sa jag och for upp ur sätet och slog mig i huvudet i taket.

Med ett duns var jag nere på sätet igen.

''ta det lungt grabben! Det är trafik... vi kommer nog inte komma fram på länge.'' sa han och jag stönade, la mina händer i håret och skrek.

''Jävla skit!'' skrek jag och mannen vände sig om.

''hörru du! Om du ska sitta i min taxi, sitt still, och svär inte annars så slänger jag ut dig! Uppför dig'' sa han, sedan så vände han sig om.

''herregud...'' mumlade han och jag knäppte bältet igen.

2 timmar senare.

Klockan var 8 och vi var fortfarande inte framme.

''äntligeeeeen! trafiken har släppt sig!'' jublar han och jag ler stort.

Nu kan jag äntligen tänka klart!

Och efter en halvtimme står jag framför hennes hus med resväskan bredvid mig, jag ler stort men samtidigt så finns det ett sår i hjärtat fortfarande.

Det såret har skärt upp sig, och det finns bara en person i hela världen som kan fixa såret.

Jag knackar på dörren svettig och illaluktande som jag är, helt värdelös helt enkelt, och så jävla trött.

Men jag försökte iallafall hålla mig vaken.

Dörren öppnas och hennes mamma öppnar.

''Hej Justin!'' säger hon och omfamnar mig, jag kramar henne tillbaka och säger hej, sedan så pratar vi lite vid köks bordet, men jag kan inte koncentrera mig, allt jag undrar är vart är Nellie?

Så tillslut så frågar jag.

''Vart är Nellie?''

Hon ser upp på mig och nickar mot trappan, hon vill att jag ska upp dit.

Jag nickar och reser mig upp, drar upp byxorna ler mot henne och går iväg mot trappan.

Hjärtat bultar och såret i hjärtat blöder fortfarande.

Nu gäller det, tänker jag. Efter åtta månader så får jag äntligen träffa min prinsessa.

Jag går uppför dom 14 trapporna och står mitt framför hennes dörr, där det står inristat i dörren högst upp ''J <3 N'' jag ler för mig själv och kommer ihåg den kvällen, den glömmer man inte.

Sedan så lägger jag handen på handtaget och blundar, jag blundar så hårt att det känns som om jag är blind.

Vågar jag?

Ja det gör jag.

Jag öppnar försiktigt dörren och blundar fortfarande, sedan så öppnar jag dörren helt. Går in i rummet, stänger dörren efter mig utan att titta.

Tillslut så tittar jag.

Det är kolsvart i rummet så jag öppnar dörren och igen för att få in lite ljus, sätter på hennes hjärt lampa och nu ser jag att rummet är desamma.

Säcken som jag alltid slog mig ned på, hennes skrivbord, när jag hjälpte henne med saker, jag gick  fram till skrivbordet och drog handen på det. Sedan så vänder jag mig om till sängen, och där ligger hon, de finaste jag sett, den som får mitt hjärta att bulta dubbelslag.

Hon hade täcket uppdraget till magen och hade på sig en grå snoopy tröja,  hennes hår stod ut åt alla håll och hon såg förstörd ut.

Jag stängde dörren och gick med långsamma steg mot sängen, jag kunde inte se hennes ansikte eftersom hon låg med ryggen mot mig.

Jag satte mig ned på sängkanten och smeker henne lätt över armen, tårarna bränner under ögonlocken.

Så jag längtat efter det här, drömt och önskat, och så händer det.

Vi träffas igen.

Jag torkar tårarna och drar bort täcket från henne för att jag sedan ska lägga mig ned bredvid.

Jag ligger där och tårkar tårarna, men det är värdelöst det kommer fler och fler.

Efter en stund vänder jag mig på sida och lägger armen om henne, och tryckte mig intill henne.

Jag kände hennes värme som gjorde mig varmare än vad jag redan var, hennes lukt, gud... 8 månader jag kan inte tro att det har gått så himla lång tid!

Plötsligt så vänder hon sig om mot mig och lägger armen om mig, men sen så känner jag att något är ivägen emellan oss, en liten kulle.

Jag ser ned på hennes mage och ser att den är stor, ja.. hon har blivit tjockare.

Vad har hänt med henne, tänker jag.

Sedan så ser jag upp på henne, smeker hennes kind och bara njuter av att jag ligger här bredvid henne.

Hon är här, med mig.

Jag tar bort ett hårstrå från hennes vackra ansikte och närmar mig med huvudet.

''har saknat dig...'' viskar jag, även fast hon inte hör mig.

Sedan så stödjer jag mig med armbågen och kysser henne mjukt och försiktigt.

Blodet rusar genom kroppen när jag kysser henne, även fast hon inte kysser tillbaka.

Sedan så lägger jag mig ned på rygg, andas lungt och sluter ögonen.

Jag känner hur hon rör sig i sängen och gång på gång måste jag titta till så att jag är säker på att hon mår bra.

Hon kryper ned i min famn och andas tungt, jag kysser hennes hjässa och smeker hennes rygg försiktigt.

Hon mumlar något.

''justin... jag behöver dig, det..'' sedan så slutar hon, jag ler åt henne och suckar.

Sedan så smaskar hon och hennes grepp om mig blir lösare.

''Justin?'' hör jag henne säga, hon tar upp huvudet och ser på mig.

''det är lungt gumman... jag är här'' säger jag lungt och hon ser bara på mig, så jag smeker hennes kind igen, och närmar mig hennes ansikte, hon tar min hand och tar ned den sedan så håller hon i den hårt.

Jag närmar mig hennes läppar och plötsligt så är vi så nära att vi hör varandra andas.

Hennes andetag gör mig nervös, men samtidigt avslappnad.

Jag ser in henne i ögonen men sedan så sluter hon dom och jag gör desamma, jag lutar mig lite närmare och våra läppar möts.

Hon kysste mig.

Jag särar lite på hennes läppar och sticker in min tunga försiktigt, hon fattar vinken och våra tungor leker med varandra.

Det känns skönt och bra, hon tar tag om min nacke och hennes hand är varm och skön, inte som Selenas kall och vass.

Jag lägger min hand om hennes midja och för henne närmare mig.

Vi fortsätter att hångla och jag rullar på henne, håller stöd med armarna för att inte skada magen, den är ju stor.

Hon håller mig om midjan och fortsätter uppåt, drar upp min t-shirt en bit och smeker min mage mjukt, jag ryser till och hon fortsätter uppåt mot min bröstkorg.

Sedan så drar hon bort händerna och tar tag i min nacke istället.

Jag kan inte göra något eftersom jag stödjer mig med händerna, så jag bara njuter, av hennes sällskap.

Saknat hennes kyssar, dom som betyder så mycket, de som säger mer än ord.

Efter en stund drar hon sig undan och andas tungt, jag andas också tungt, hon ser på mig, lägger snahänder i mitt hår och smeker det ömt. 
Sedan så ler hon, jag ler tillbaka och böjer mig ned igen vi ser varandra i ögonen.

''du är så söt...'' säger jag och kysser henne igen, hon biter sig i läppen och kysser mig igen, och igen, och igen!

Sedan rodnar hon.

Men hon säger inget. 

---

Hej! Undrar om ni skulle vilja vara med i våran fanvideo där Justin ska komma till Sverige! Justin kommer förmodligen se den, vill ni läsa mer? Tryck häär- http://biebsordie.blogg.se/2011/may/justin-bieber-to-sweden.html#comment

Hej! Undrar om ni skulle vilja vara med i våran fanvideo där Justin ska komma till Sverige! Justin kommer förmodligen se den, vill ni läsa mer? Tryck häär- http://biebsordie.blogg.se/2011/may/justin-bieber-to-sweden.html#comment

asbra...tycker justin ska hör nåt som rör sej i magen