Perfect two - del 27 ♥

9 månader senare, Oktober.

Tumblr_lpyhsxsjuu1r1qpivo1_500_large

Jag stod vid köksfönstret en regnig dag och såg hur Liam kom springandes till mitt hus, jag log och gick snabbt för att öppna. Han sprang uppför de 6 trapporna och rusade in, jag stängde dörren och han la ett paket med blått present-papper vid spegeln, jag såg undrandes på den. Är den till mig? 
''Fan vad det regnar!'' sa Liam och drog av sig skorna, han vände sig om och såg på mig. 
''hej,'' log han och sträckte ut sina armar. Jag skrattade. ''hej, och du tror väll inte att jag ska krama dig när du är blöt? Aldrig i livet.'' 
Han skrattade och drog av sin fina blåa skjorta så han stod där med bar överkropp, jag bet mig i läppen om jag har sett honom utan skjorta eller tröja flera gånger. ''vänta här, jag hämtar en handduk åt dig.'' sa jag och han nickade. Jag gick in i badrummet och hämtade en beige-grå ful handduk till honom, när jag kom till gränsen mellan vardagsrummet och hallen så slängde jag den till honom. ''Gör dig torr sålänge, jag ska bara...'' jag hann inte säga någonting mer eftersom han redan var framme vid mig, la sina händer på min korsrygg och tryckte mig mot honom. 
Jag fnissade och kramade om honom, ''det blev en kram iaf.'' sa han retfullt och jag kysste honom på halsen, en snabb puss bara. Vi släppte varandra och han satte sig i soffan med sina blöta byxor. Jag tog kontrollen och satte på tv, det fick väll bli MTV. De mesta programmen finns där. Efter en stunds tv-tittande och en liten pratstund fastnade min blick på hans blöta byxor. Åh! Det är säkert en blöt fläck där han sitter nu... 
''Ska jag behöva klä av mig inför dig eller?'' skrattade han lågt och jag rodnade. ''nej... men du gör ju soffan blöt!'' sa jag och han ställde sig upp, sedan så tog han handduken och la den under sig, sedan så satte han sig ned. ''så? Are you happy?'' sa han och jag kom närmre och närmre honom, tillslut la han armen om mig och jag lutade mig mot hans axel och bara blundade, hörde regndropparna dutta mot fönstret och hans hjärta dunka. Allting är som det ska. 

Jag och Liam träffades för 7 månader sen genom min pappa. Han sommarjobbade hos pappa och så bjöd han hem honom på middag för att han tyckte att Liam var en 'trevlig ung man'. 
Efter den middagen började jag och Liam att umgås mer, bara vi två, och vi trivdes riktigt bra i varandras sällskap. Hade alltid något att prata om, log åt varandra hela tiden, han skrattade inte åt mig utan med mig. Han stod alltid vid min sida vad som än hände, och så föll vi för varandra... Vi har varit tillsamman i 6 månader och 24 dagar exakt. Och ja, jag räknar varenda dag... 
Liam är så olik Justin, han är inte full av problem, han har aldrig gjort illa mig, aldrig sårat mig, aldrig sagt något ont om mig. Vi har vårat perfekta lilla förhållande men vi bråkar ibland... det gör ju alla par? 
Men nästa dag så säger vi förlåt till varandra för att vi inte kan vara utan varandra. Vi litar på varandra upp till 100% han vet allt om mig och jag allting om honom, men han vet inte i princip allt. Inte någonting om Justin iallafall. Hailey och jag har fortfarande bra kontakt och alla 3 har förlåtit Justin, det har jag också... och nu har han bjudit mig på en av hans konsert. Han vet ingenting om Liam för att ingen av vännerna vågar berätta, jag har bytt twitter, facebook, men inte nummer. Justin ringde mig de första månaderna men jag ignorerade och ignorerade. Men i måndags så svarade jag och han frågade om jag ville på hans första konsert som stöd, jag kunde inte svika honom så jag sa ja. Måste bara få med Liam på resan. Justin betalar biljetterna till Mexico där han har sin konsert nu. Det kommer bli lite konstigt eftersom vi inte setts på nästan ett helt år. Just nu i förhållandet flyter allting på bra. Och jag är rädd att om vi åker så kommer jag falla för Justin igen... 

3 timmar senare. 

''åker du med mig till Mexico?'' frågade jag och bet mig i läppen, snälla säg, ja, ja, ja!
''Mexico? Varför då? Vad ska vi göra där?'' sa han och såg konstigt på mig. Jag lutade mig mot väggen och la huvudet på snedden så att jag kunde möta hans blick, han satte sig i samma position och vi såg varandra i ögonen. ''varför ska vi dit?'' upprepade han i samma tonläge. 
''du vet Justin...?'' han skakade på huvudet. ''Justin Bieber?'' han nickade och satte sig upp, sedan så från ingenstans så fick han ett skrattanfall. 
''Vill du gå på en Justin Bieber konsert? Har du börjat bli ett fan av honom?'' sa han. 
''Nej...'' mumlade jag och suckade. Han satte sig närmre mig och la armen om mig, sedan så pussade han mig på kinden. ''förlåt älskling. Fortsätt.'' 
''alltså... det är så att han är en av mina vänner och han behövde mitt stöd, sa han iallfall så han bjöd mig till hans konsert. Och jag vill... alltså, jag undrade om du ville följa med?'' sa jag och såg på honom, han såg på mig och kysste mig snabbt. ''är du seriös?'' sa han och höjde sina ögonbryn, jag smekte hans kind och nickade. ''han betalar allt.'' sa jag snabbt, och Liam log. ''det spelar ingen roll, jag kunde lika gärna betalat.. men klart jag ställer upp. Det är ju dig det gäller.'' jag awwade och tackade honom stort, det betydde verkligen att han ville åka med mig.

Mexico. 



När vi var framme i Mexico kom det en 2 styckna livvakter och bar våra väskor, vi fick åka i en vit limousin, och bo i ett stort lyx hotellrum för två. Båda två packade upp och la oss ned i en enda säng, där vi låg och kysstes tills vi somnade. 3 timmar senare när vi vaknade så knackade det på dörren, jag väckte Liam och han sa att jag borde gå och se efter vem det är och att han skulle gå och ta en snabb dusch. Han gav mig en snabb puss på munnen och jag gick nervöst fram till dörren, låste upp den och öppnade den. Där möttes jag av Justin i ett stort leende. ''surprise..!'' log han stort och sträckte ut sina armar. Oh shit vad han hade förändrats, frisyren, rösten, han hade t.o.m örhängen på sig nu! Det hade han inte när vi var tillsammans. Herregud vad snygg han har blivit... 
Stilen har han också förstås ändrat, jag såg ned på skorna och log. ''som jag minns dom, fortfarande likadana..'' mumlade jag och Justin avbröt mig. ''Va?'' Jag blinkade ett par gånger för att komma tillbaka till verkligheten. ''hej...'' sa jag blygt och han steg in, ''så gillar du det?'' jag fattade nog inte riktigt vad han menade, var helt förvirrad, varför ville han ha mig hit? ''ursäkta. Va?'' sa jag och han skrattade, ''du verkar lite efter du. Gillar du hotellrummet?'' han såg sig omkring och jag svalde. Förr eller senare så kommer Liam ut och då måste dom ju hälsa... 
''mm, jättefint.'' svarade jag kort och han lös upp och gick till väskorna.
''ser att du har tagit med dig en kompis, vem är hon?'' log han och såg på väskan, ''vad heter hon?'' han såg på mig. Jag stängde dörren och gick en liten bit fram ''Justin....'' jag skulle fortsätta men jag avbröts av Liams röst som kom ut till oss med bara en handduk runt midjan på sig. ''Älskling har du n...-'' när han såg Justin avbröt han sig själv och gick fram artigt, sträckte fram handen och hälsade. ''Liam..'' log han. Justin tog emot handskakningen och de skakde hand. ''Justin.'' Han svalde och sedan så vändes båda blickarna mot mig, ''ja jag vet. Audrey har berättat mycket om dig.'' 
''Har hon?'' svarade Justin och jag sänkte min blick, nu var allt förstört. ''njaa... bara att du är en nära vän och att du behövde stöd, så det var därför vi kom.'' Jag bet mig i läppen. ''ska bara sätta på mig kläder. Om ni ursäktar..'' sa han och gick in i badrummet, när han stängde dörren efter sig så reste sig Justin hastigt upp och gick mot dörren. 

Näst sista delen... det börjar närma sig sitt slut nu! Vad tycker ni?♥

Byta...

Hej, alla underbara... till att börja med så har jag haft det skitkul att blogga på den här bloggen. Det har varit en fantastisk upplevelse. Ni är så bäst! Utan er hade jag inte kommit någonvart. Men nu så ska jag blogga på den HÄR bloggen, så jag är tvungen att avsluta min novell. Jag har ju bara kommit in i novellen men nu måste jag avsluta den... hoppas ni förstår. Självklart kommer jag ju inte att sluta blogga, kommer bara byta blogg! Så kolla in den andra bloggen istället, vetja. Jag älskar hur ni kan relatera till min novell och hur ni bara vill har mer, mer, mer! Det gör mig bara så mer engagerad i novellen! Älskar er alla, #Beliebersgohard! ♥

Tumblr_lpivdoibic1qhuz0io1_500_large

Perfect two - del 26 ♥

Tidigare:
Jag drog mig undan från honom men han höll kvar min ena hand, sakta så backade jag bak med tårar i ögonen men han vägrade släppa. ''släpp nu... släpp taget om mig, vi vet båda att det vi hade inte är bra för oss. Du hittar någon bättre. Bara släpp taget... släpp taget,'' Men han ville inte släppa taget om mig, det sårade mig, att vi skulle behöva skiljas såhär. ''du klarar det, bara släpp taget. Släpp taget...'' han blundade och sedan så gled hans hand ifrån min, en tår föll nerför min kind och det sista jag såg var Justin som öppnade sina suddiga ögon och såg hur jag försvann bort, bort från honom, bort i mörkret.

Tumblr_lpuk6divva1qb8ikqo1_500_large
Justins perspektiv.
Efter en stunds tanketid för att samla mig gick jag tillbaka helt darrig in i resturangen, jag hade inte direkt samlat mig för att jag kände pressen på mig och så besviken, sårad. Kunde bara inte hålla dom värdelösa tårarna inne!
Jag så Chaz och Ryan sitta vid ett bord, Ryan vid hörnet Chaz bredvid och Hailey som satt på bordet och omplåstrade Ryans öga. Det var helt blått, hans läpp hade också spruckit, antagligen när han hade ramlat. Fan, vad har jag utsatt min bästavän för? Han måste tro jag är världens svikare, bara en stor bluff.
''r-ryan... hur är det med dig?'' sa jag darrande medans jag sprang fram till dom, Chaz ställde sig upp och rynkade ögonbrynen. 
''Vad fan är det med dig Justin?!'' röt han. ''du slår ner Ryan på golvet och springer ut efter Audrina, vadfan.. jag trodde ju du skulle vara med oss? Och är det något mellan dig och Audrina?! Varför har du inte sagt något?!'' 
Jag knep ihop ögonen och tänkte när jag öppnar mina ögon är allt det här bara en dröm. Allt blir som förrut. Allt... 
Men när ja öppnade ögonen vr det 3 par ögon som glodde på mig, jag svalde. Hade ingen ork kvar... 
''förlåt ryan det var inte meningen att slå dig. det bara var så... att audrey, hon... fick reda ... och jag kunde inte...'' jag kom ingenvart. Hur jag än ville formedla orden så krånglades det bara till och blev till en enda röra. Dom fattade ingenting. 
''Du gav Ryan en rak höger?!?!'' skrek Chaz och vände sig om till Ryan, han såg besviket på mig med sina blåa ögon. 
''Justin, vi känner dig nog inte längre.'' sa han och såg rakt igenom mig, det var som om något högg tag i mig bakifrån och ville att jag skulle lida för allt jag hade gjort. 
''va...? vad men.. menar du?'' frågade jag knappt hörbart, Ryan suckade och kved till av smärta när Hailey la en till ispåse mot hans blå-gröna öga. Jag sänkte mitt huvud så att dom inte skulle se att jag grät. 
''vi tycker inte att vi känner dig på samma sätt som vi gjorde förrut... jag menar, varför berättade du inte om Audrina? Vi skulle varit glada för dig och henne. Du borde inte dolt något för oss. Det var bara ett misstag att vi skulle få reda på allt såhär... du kan ju berätta allting för oss. Men tyderligen inte.'' sa han och Chaz nickade och satte ned sig igen, Hailey vände sig om och såg på mig. ''du har verkligen sumpat det idiot.'' hon gav mig en kall blick, drog upp fötterna från stolen upp till bordet, halade sig fram och hoppade ned framför mig. 
''du låg med en annan tjej? Bakom hennes rygg, och sedan försökte du det hålla hemligt? Men hon fick ändå reda på det...'' hon skrattade utan humor. ''vet du vad Justin? Jag tycker det är bättre nu när ni har gjort slut. För nu kan du inte längre såra hennes känslor nåmer, eller trycka ned henne som du har gjort. Jovisst. Hon har berättat för att hon litar på MIG!'' jag svalde och blinkade bort tårarna. 
''allt jag ville var det bästa...'' men jag blev avbruten, ''för henne.'' forstatte hon och gjorde en grimas mot mig. ''jaja, det har väll vi alla hört, 'jag ville det bästa för dig och blablabla' vi tjejer är så dumma som faller för det om och om igen. Men det du inte vet...!'' Hon tog två steg närmre mig så att vi var bara ansikten ifrån varandra, jag kunde höra henne andas, och hennes hjärta slå. ''det du inte vet är vad hon har gjort. Något mycket värre än vad du någonsin kommer föreställa dig, inse det. Utan dina fans och oss är du ingenting, du är bara en liten nolla som bor i lilla Stratford. Skärp dig nu Justin, du är inte fem längre.'' viskade hon och smålog mot mig, sedan så gick hon tillbaka till Ryan som såg på mig. ''varför..?'' sa han med tårar i ögonen, men jag stod där helt chockad. Alla dessa frågor gjorde mig snurrig... Audrey har försvunnit, det har mina vänner också gjort, mina fans är besvikna jag har inget kvar..
''jag... ska nog gå.'' ursäktade jag mig och vände mig om, då blinkade jag och tårarna föll nerför mina kinder. 
Snabbt så gick jag till utgången, men innan jag öppnade dörren så såg jag åt deras håll. Alla såg på mig men fällde ned blicken igen. 

1 vecka senare. 

''heeey, biebs! Sluta deppa och kom med och dansa istället'' skrek nästan Julkeyz i ansiktet på mig, jag log ett falskt leende och skakade på huvudet. ''jag stannar här gå, bry dig inte om mig. Gå'' sa jag och försökte överrösta musiken, han nickade och böjde sig ned för att säga någonting. ''är du säker?'' frågade han och jag nickade, ''det är säkert. Gå! Det är nyårsafton ha kul.'' han nickade och gick tillbaka till dansgolvet där han dansade för fullt. 
Jag sneglade på klockan. 22.36, kan inte bara klockan bli tolv snart..? Jag såg ned på min klädesel. Jeans som är ganska hängiga och snygga. Ett par jeans som Audrey älskade... saknar henne för mycket. Tillbaka till klädseln,  vitt linne och en vit skjorta, sedan rosa supras. Mina nyinköpta skor som jag var väldigt försiktig med. 
Medans jag stod och tänkte på allt möjligt så kom en väldigt kort men söt tjej och ställde sig bredvid mig, jag sneglade lite på henne. Hon hade en vit klänning som slutade vid knäna, sedan hade hon flipflops på fötterna. Jag såg dumt på henne, hon märkte att jag stirrade så hon rynkade på ögonbrynen och såg på mig. 
''och vad fan glor du på?'' sa hon kallt medans hon stirrade på mig. Jag rodnade av någon jävla anledning och såg ut som en tönt. Sedan så böjde hon sig fram över bordet och såg på mig, jag vände mitt ansikte och såg på henne. ''du är Justin Bieber, va?'' log hon retfullt och jag nickade. Förvånad var jag över att hon inte skrek och överreagerade. 
Jag nickade och hon rätade på sig. ''trevligt att träffas. Jag är Julie.'' hon skulle precis sträcka fram handen när hennes kompisar ropade på henne vid utgången. Hon suckade. 
''jag måste gå... vi ses'' sedan så sprang hon dit till dörren och stängde efter sig, jag suckade och drack lite ur min cola. Som alla trode var ''sprit'' men jag ville inte dricka, inte med Audrey i tankarna..

Äsch, skit kapitel. Orkar inte skriva idag... är så himla trött. Skriver mer imorgon, lovar. Puss ♥

Perfect two - del 25 ♥

Tidigare:
Tårarna rann och jag torkade dom. ''Varför, vadå?'' frågade han och lyfte upp min haka. Jag puttade bort honom, han såg sårat på mig. ''Varför låg du med Nicole?!'' skrek jag rakt i ansiktet på honom, han stirrade på mig, och fick tårar i hans ögon också.. Han skulle säga något men ångrade sig snabbt. Istället så bara såg vi på varandra. Dörren öppnades och Ryans huvud syntes. ''där är ni.'' Han steg in, ''hörrni, dom är här borta!'' några sekunder senare så kom Hailey och Chaz in. ''varför tar det så lång tid? Vad är det som händer?'' sa Hailey och såg på mig. Jag torkade mina tårar och drog in underläppen i munnen, ''fråga äcklet som står framför mig.'' sa jag och gick förbi alla och ut ur toaletten. Dom förstor inte. Ingen förstår.

Justins perspektiv.

När hon sa att jag låg med Nicole. Förlåt skrek i ansiktet på mig att jag låg med Nicole så stod jag helt stum. 
Vi stod bara och såg på varanda, båda två med tårar i ögonen, båda var besvikna. Jag visste att jag hade gjort fel. Jag borde ha berättat, men nu är det ju försent... Jag är så ledsen Audrey, jag menade aldrig att såra dig, jag var bara så full och dum den kvällen. Jag vet, jag vet, man kan inte skylla på alkoholen... men det är sant. Jag var full, jag var sårad den kvällen, ville så gärna göra dig avundsjuk eftersom du bara ville vara vänner. Det sårade mig, för jag klarar inte av att bara vara ''vänner''. Jag menar, hur kan jag göra det när jag dras till dig, attraheras av dig och ingen annan. Vi har en kärlek som ingen förstår sig på, det kanske är ett osunt förhållande med tanke på hur mycket vi bråkar. Men jag tänker kriga för dig, vare sig du vill ha mig eller inte så är jag din iallafall. Din ängel. 
Sedan så hörde jag Ryans röst och då kom jag bort från mina tankar och till verkligheten igen. Strax efter att Ryan stack in sitt huvud kom Hailey & Chaz.
''vad är det som tar så lång tid? vad händer?'' frågade Hailey och såg på Audrey. Hon gjorde någonting konstigt med underläppen som jag aldrig sett henne göra förrut och såg på mig. 
''fråga äcklet som står framför mig.'' sedan så gick hon förbi alla och ut ur toaletten. 
Hon tyckte jag var äcklig och hon skulle aldrig lita på mig igen, men jag måste prata med henne!
''Audrey!'' ropade  jag efter henne och vände mig om, sedan började jag gå mot dörren. Hailey var borta, hon sprang säkert iväg efter henne. 
Men när jag skulle ut ur dörren så vägrade Chaz & Ryan flytta på sig. ''vad fan händer Justin? Vi ser henne alltid i tårar när hon går från ditt hus. Berätta vad som händer!'' sa Chaz och jag suckade. 
''Ingenting, jag behöver bara gå och prata...'' ''släpp fram mig!'' sa jag men Ryan puttade bort mig hårt. 
''du berättar nu.'' sa han och såg på mig, ''fan heller.'' sa jag och gav honom en menande blick. Chaz höll tyst. 
''Släpp fram mig grabbar, kom igen..'' sa jag och båda två skakade på huvudet. 
Jag var tvungen att springa efter mitt livs kärlek så jag tog sats, och sprang mot Ryan sedan så lyfte jag näven i luften  och slog min bästavän rakt i ansiktet. Han föll ner på marken och skrek ut sig ett stön, Chaz satte sig ned på knä bredvid och Ryan höll för sitt öga. 
''förlåt...'' sa jag och gav dom en sista blick innan jag sprang ut ur resturangen för att leta efter henne. Jag såg åt höger och vänster men ingen Hailey eller Audrey. 
Jag gick över gatan med luvan på och såg mig omkring igen. Människor uppfattade mig som en bortkommen tonåring som sprang runt om Canada. Plötsligt så hör jag ett skrik, och tänker kanske det är hon. Så jag följde ljudvågorna och kom till ett sopp-hörn, där såg jag henne. Stå på sina darrand knän och krama om Hailey, hela hon darrade. 
Jag skulle aldrig såra en tjej, men jag har nog sårat henne 7 gånger om jag inte räknar fel. Hon har sårat mig men aldrig med flit. 
''DU?! Vad gör du här?!?!'' skrek hon när hon såg på mig med rödgråtna ögon, hon blinkade hårt och tårarna rann nerför mina kinder. 
''Audrey.... jag är ledsen att jag inte berättade från början, men jag vågade inte förlora dig.. alltså du vet in-'' 
''Skitsnack! Allt som kommer ut från din mun är skit! Du menar det inte, du älskade aldrig mig. Jag sa ''jag älskar dig'' och jag menade det. Men skillnaden mellan dig och mig är att jag inte ljög om det.'' 
Hailey såg på oss båda och rynkade sina ögonbryn. ''så ni... hela den här.. ni..'' stammade hon. 
''ja! Vi var tillsammans under hela den här tiden... men det är slut nu.'' sa min Audrina och la händerna för ansiktet. 
Jag sänkte huvudet och torkade tårarna, ''jag ska lämna er ensamma...'' sa Hailey och gick därifrån, Audrey ropade efter henne men hon vände bara ryggen till och lämnade sopp-hörnet. 
''baby...'' snörvlade jag och tog några steg mot henne. Hon stod bara och såg på mig. ''hur kunde du?'' frågade hon rakt ut. Bara sådär. 
Ja, hur kunde jag?
Jag drog ett djupt andetag och förklarade. 
''jag var full och så dum... ville göra dig avundsjuk, men jag täntke inte att det skulle gå så långt... snälla, jag är så ledsen.'' sa jag så oskuldsfullt som möjligt. 
''Alkohol är inget man kan skylla på!'' röt hon åt mig och då blev jag irriterad. ''Men fan jag vet ju! Jag vet ju att alkohol kan man inte skylla på. Men det är ju sanningen! Och vi var ju inte ens tillsammans då, minns du?!'' sa jag och andades tungt och osäkert. Hon sänkte blicken från mig och såg ned på sina fötter. ''förlåt, jag älskar ju dig.'' 
''det skulle du ha tänkt på den natten,'' sa hon och såg upp på mig. ''vet du hur länge jag har vetat det här?'' sa hon och fingrade på sin väska. Jag skakade på huvudet och ryckte på axlarna. 
''november, nicole berättade i skolan och jag var helt förkrossad. Jag sprang hem gråtandes! Därför bad jag dig gå när du kom och ville ha en kyss din omogna skit.'' sa hon och fnös åt mig, mitt hjärta krossades. 
''fan... hon lovade ju att inte berätta...'' mumlade jag men hon hörde. ''sa du nyss att du bad henne att hålla käften så att jag inte skulle få reda på det? Hur smart tror du att hon är? Hon berättar för allihoppa om hon vill,'' sa hon och jag la händerna för ansiktet. 
Båda var tysta ett tag och vågade inte se på varandra men efter ett tag så kom hon fram till mig och stod väldigt nära. Så nära att våra skopetsar nuddade igen. 
Jag fick en blandad känsla, en känsla med både glädje och sorg inom mig. Audrey såg mig i ögonen och suckade. 
''förlåt...'' sa jag men det lät mer som en viskning. Hon skakade på huvudet. ''shhh...''  
''Vet du. Jag trodde alltid att det skulle bli vi som... ja, duvet. Gjorde det tillsammans.. jag trodde att du skulle ta min oskuld och jag din, men du orkade visst inte vänta. Och nu får jag aldrig chansen att ta din.'' Hon tog min händer och såg ned på min t-shirt. ''tanken på att du var med mig den natten också får mig att spy... men jag är glad att du inte tog min oskuld då. Du stod ifrån.'' 
Jag log mot henne men hon höll sin allvarliga blick på mig. ''det är ingenting att le åt. Det är över Justin, på riktigt nu. Inget mer ''kom tillbaka till mig'' fasoner. Jag faller inte för det längre, för jag börjar se dina riktiga sidor nu.'' 

Audrina's perspektiv.

Han såg ångerfullt på mig och bet sig i läppen, sedan så skakade han på huvudet och försökte att blinka bort tårarna. ''det gör ont.'' sa han och jag slöt mina ögon, ''det har det gjort hela tiden.'' viskade jag och lutade min panna mot hans bröstkorg. ''förlåt. Om jag inte hade varit full hade jag aldrig gjort det, det vet du.. älskling lämna mig inte ensam, du lovade... att vi skulle vara föralltid.'' snyftade han och drog in min lukt genom näsan, jag skakade på huvudet mot hans bröstkorg. ''det här löftet måste jag bryta. Vi har haft våra stunder då vi älskat varandra, haft roligt tillsammans, då allt var perfekt. Men det finns bara få stunder av glädje i vår relation, du är inte min bästavän längre, eller min andra halva, du blir snart bortglömd. Försök inte kontakta mig för jag kommer bara att inte vilja tala till dig. Se det här som ett hejdå föralltid, det blir inte vi längre. Jag älskar dig, det gör jag men jag klarar inte av att få mitt hjärta krossat igen av en person som jag gav allt till, som jag litade mest på.'' 
Jag drog mig undan från honom men han höll kvar min ena hand, sakta så backade jag bak med tårar i ögonen men han vägrade släppa. ''släpp nu... släpp taget om mig, vi vet båda att det vi hade inte är bra för oss. Du hittar någon bättre. Bara släpp taget... släpp taget,'' Men han ville inte släppa taget om mig, det sårade mig, att vi skulle behöva skiljas såhär. ''du klarar det, bara släpp taget. Släpp taget...'' han blundade och sedan så gled hans hand ifrån min, en tår föll nerför min kind och det sista jag såg var Justin som öppnade sina suddiga ögon och såg hur jag försvann bort, bort från honom, bort i mörkret.


Japps, då var novellen slut... 




Nej, jag driver bara. Men nu är det officiellt Justin och Audrey har gjort slut, eller...? 
En ganska sorglig del.. Tack för alla söta kommentarer, utan er vore bloggen ingenting, ni är underbara. ♥



Perfect two - del 24 ♥

Tidigare:


Mitt snor och mina tårar kom på Justins tröja och samma sak på min morgonrock. Men ingen av oss brydde sig, vi bara satt där och kramades.
Jag drog mig ur hans grepp och såg på hans ansikte. Kinderna var röda snoret rann och tårarna forsade nerför de ros-röda älskade kinderna. ''lovar du att vara med mig föralltid?'' frågade Justin och höll gråten i halsen. ''föralltid, ... ja'' sa jag och log mot honom.

2 dagar senare.
''vi sitter väll långt ifrån fönstret?'' sa Hailey med en blick på Justin.
''Va? Varför det.. det är ju en bra sittplats där.'' sa Justin och Chaz petade honom åt sidan, ''hon menar papparazzin...'' sa han lågt och Justin suckade, ''jag vet att ni tycker det är jobbigt men jag vill också känna mig så normal som möjligt...'' sa han och jag klappade honom på ryggen, ''Justin, bro. Vi gör som du vill. Vart du än vill sitta sitter vi... gör bara inte det här till en stor grej,'' sa Ryan och suckade. ''det är redan en stor grej pucko.'' sa jag och slog till honom på huvudet, han flinade åt mig och sedan så slog han till mig löst på huvudet.
Hailey kom till Justin igår och vi fick rätt bra kontakt igen, hon tyckte det var så kul och träffa mig igen och ville spendera varenda dag med mig. Det fick mig att trivas. Ingen annan har sagt så till mig och nu får jag en kompis som gillar mig för mig. Och hon är tjej!
Vi hittade ett bord tillslut och satte oss ned, det låg vid hörnet långt ifrån ingången och fönstrena så ingen såg oss.
Innan maten kom så skojade vi med varandra och lekte med maten. Justin la upp en bild på sin twitter där han hade en sked på sin näsa sedan så skrev han #spoonswaggin'.
Jag tyckte han var så het på bilden att jag bet mig i läppen, sedan så sparkade jag på Justins fot under bordet och han såg på mig. De andra pratade om någonting annat som inte intresserade oss så deras uppmärksamhet var någon annanstans.
''you're hot'' mimade jag med läpparna, han förstod ingenting och gjorde en grimas.
Jag skrattade lågt. ''You are. HOT'' sa jag och gjorde en liten gest med händerna, han förstod och nickade med huvudet. Sedan så log han, men han tog han fram sin mobil, han höll på med den i några sekunder och i nästa sekund så plingade min mobil till.
''Ryan! Du kan ju inte skylla på Chaz... han är ju gay!'' sa Hailey och alla 4 brast ut i skratt utom Chaz. ''inte kul.'' sa han irriterat och himlade med ögonen.
''Kom igen... Justin gillar brunnetter eller svarthåriga, Ryan gillar blondiner och du.. du är gay!'' sa jag och flinade åt honom.
Jag tog upp min mobil och läste smset från Justin.
Sedan så såg jag på ringen Justin gav mig, den var så fin... precis som han.
Woah there baby.. ska vi inte gå någonstans mer privat? Som... toaletten. ;) Jag log och såg på honom han blinkade och våra skopetsar nuddade varandra, med ett leende knappade jag in: Sure... vi lurar dom och säger att vi ska gå och klaga på att servetrisen är sen. Men istället så drar vi till toaletten. ;) Visst babe, allt för dig. Jag la tillbaka min telefon och reste mig upp, ''Eftersom ni har ert lilla snack så drar jag och Justin och kollar vart vår mat är!'' sa jag och började gå, Justin reste sig upp, ''ja, vi kommer tillbaka snart.'' han drog upp sina byxor och sprang ifatt mig. ''snyggt fixat, honey'' sa han och vi gick mot toaletterna. Vi gick in på männens avdelning. Tänk om det kommer en belieber och ser oss 2... vi skulle bli busted. Vi kollade alla bås och ingen var där, så vi gick in i ett bås längst bak och jag låste om oss. Jag log och bet mig i läppen och vågade inte vända mig om och möta hans blick, det här var för skämmigt, tänk att vi rymde från dom andra! Plötsligt känner jag ett par varma händer på min midja, han ställer sig aldelles bakom mig med händerna fortfarande på min midja. Jag började andas nervöst och Justin tog bort mitt hår som vilade på min axel, sedan så började han kyssa mig på halsen löst och jag blundade. Det ska vara skönt tänkte jag igen, och det var skönt. Det kändes rätt. Efter ett tag så slutade han och då märkte han att händerna var innanför mitt linne. Han skrattade i mitt öra och det lät som ping-pong pollar, han har ett sånt skratt som jag älskar. Ett skratt som jag föll för.''jag älskar ditt skratt.'' log jag och Justin vilade sitt huvud på min axel, ''jag älskar dina ögon.'' sa han och jag log. Han öppnade båset och jag möttes av min egna spegelbild, och Justin som stod bakom mig. Jag suckade, och sänkte blicken. Han drog bort händerna från mitt linne och vände mig mot sig. ''vad är det älskling?'' sa han bekymrat. Ja, vad var det? Du måste berätta hela sanningen om din lilla natt med Nicole och vad min pappa sa till mig, varför ska du alltid såra mig och sedan blir vi tillsammans igen. Varför? Det hade jag velat säga, men istället sa jag ''inget. Ska vi gå tillbaka till dom andra?'' sa jag och log, han ryckte på axlarna och drog tillbaka mig in i båset. ''justin....'' suckade jag och han bet sig i läppen, ''jag tänkte att vi kunde stanna här, du och jag.. ingen stör.'' 

Sedan böjde han sig ned och kysste mig, jag kysste tillbaka lite men drog mig sedan undan. Kände mig äcklad på något vis, och jag började tänka på Nicole och Justin... tillsammans, i en säng. Kunde det bli värre?! ''jag är seriös. Kan vi gå tillbaka?'' sa jag och släppte taget om honom, han såg på mig och öppnade båsdörren. ''jag trodde... du gillade det?'' sa han och såg på mig. Vi stod en halv meter ifrån varandra. Nej, det gjorde jag inte. Inte när jag vet om Nicole, kan du inte bara säga sanningen så att jag slipper fråga?! ''nej... eller jo. Förlåt jag har bara lite humörsvängningar.'' ljög jag och han nickade, sedan så harklade han sig.''får jag kyssa dig nudå?'' frågade han oskuldsfullt och jag skrattade, ''jaja okej visst.'' Han tog ett steg och såg sig omkring, ett steg till och gjorde samma sak. Jag skrattade, men sedan så la han en hand på min rygg och den andra runt min hals. Sakta, sakta så masserade hans läppar mina. Tänk att han har gjort det här med Nicole också... han brydde sig inte om mig då. Han har inte ens berättat. ''justin..'' mumlade jag mot hans, men han kysste mig intensivare och jag blev indragen in det. Jag la händerna i hans hår och han tryckte upp mig mot väggen, sedan gjorde jag små stöningar när vi stod och strulade. Jag la mitt ben runt om Justin och han höll fast det. Nicole. Hans händer sänktes ned till min midja. Nicole. Justin var så försiktig...Nicole. Jag puttade bort Justin och hämtade andan. Jag fick tårar i ögonen och när jag minst anade det så landade dom på min kind. ''älskling...'' sa han försiktigt och frågande. Sedan så gick han mot mig men jag vände på huvudet och ville inte se på honom. Jag svalde. ''varför...? varför.. ja..'' men jag kom av mig. Jag kunde bara inte få ut det. Han tog mig i handen och kysste den, men.. han gjorde det bara svårare. Tårarna rann och jag torkade dom. ''Varför, vadå?'' frågade han och lyfte upp min haka. Jag puttade bort honom, han såg sårat på mig. ''Varför låg du med Nicole?!'' skrek jag rakt i ansiktet på honom, han stirrade på mig, och fick tårar i hans ögon också.. Han skulle säga något men ångrade sig snabbt. Istället så bara såg vi på varandra. Dörren öppnades och Ryans huvud syntes. ''där är ni.'' Han steg in, ''hörrni, dom är här borta!'' några sekunder senare så kom Hailey och Chaz in. ''varför tar det så lång tid? Vad är det som händer?'' sa Hailey och såg på mig. Jag torkade mina tårar och drog in underläppen i munnen, ''fråga äcklet som står framför mig.'' sa jag och gick förbi alla och ut ur toaletten. Dom förstor inte. Ingen förstår. 
Och där kom sanningen fram... hur tror ni Justin kommer förklara sig? ♥

Perfect two - del 23 ♥

Nästa dag vaknade jag av att någon sjöng högt.
Försiktigt så öppnade jag mina ögon och så småningom så kunde jag se klart.
Där stod Justin i en blå tröja och över tröjan så hade han en grå väst på sig, och det matchade han med ett par svarta jeans.
Jag såg ned och som vanligt så hade han sina supras, fast idag var dom blåa och gröna.
Jag log och sträckte ut mina armar, han böjde sig ned och kramade mig.
Hela jag omfamnades av en underbar doft. ''mmmm...'' mumlade jag mot hans öra och han drog sig undan.
''är du vaken nu älskling? Klockan är tre på eftermiddagen.'' sa han och öppnade gardirnerna så att lite ljus kunde komma fram.
Jag blev bländad av ljuset och stönade. ''dra igen!'' halvskrek jag och Justin skrattade. Men stängde inte gardinerna.
Sakta men säkert så gick jag till min garderob drog ut ett linne och jeans.
Men Justin kom bakom mig och slängde ned kläderna på golvet, jag suckade och skulle precis plocka upp dom när han tog tag i mina handleder.
Jag såg på honom och han log mot mig, vi gick upp tillsammans och han ledde mig till min säng igen.
Sedan så satte han sig bredvid mig, han tog fram en rosa påse och en röd.
Sedan så tog han fram ett par skor. Men inte vilket par skor som helst utan skorna jag har velat ha i åratal! Skorna som jag sa till honom att köpa igår till mig. Jag fattar inte att han kunde köpa dom, jag menar... jag skojade ju bara med honom igår och så köper han mig skorna.
Han räckte mig dom och jag tog emot dom med en öppen mun.
''få se... leopardskorna, hm...'' sedan så rotade han i den rosa påsen, han tog fram en zebra-mönstrad body och räckte den till mig.
''bodyn och klubban.'' han tog upp det sista fyndet från den rosa påsen och räckte den till mig.
''bodyn, klubban, och leopardskorna.'' sa han och såg på mig.
''justin... du... jag, alltså'' men jag kunde inte säga något för att han sshade mig och tog fram den röda påsen.
Han tog fram svarta underkläder ur den röda påsen. Hela jag blev röd.
''och svarta spets underkläder...'' han bet sig i läppen, ''prova dom!'' sa han och jag ställde mig upp och ställde ned de andra grejerna på sängen.
Jag tog underkläderna i handen och gick in i badrummet där jag snabbt bytte om till de snygga underkläderna. Sedan så såg jag mig i spegeln. De passade väldigt bra men jag var inte riktigt säker om jag ville gå ut med dom till Justin.
Jag kände mig ändå lite obekväm med bara underkläder i hans närhet. Han kunde säga sina åsikter och kanske säga att jag var för smal eller för tjock.
Jag var helt enkelt rädd och obekväm.
''Jag är nog inte säker på om jag vill....'' sa jag högt.
''Vill vadå?'' hörde jag Justin säga.
''komma ut...''
Men sedan så öppnade jag dörren och steg ut med ena foten. Sedan med den andra och så var hela jag utanför badrummet med Justins ögon på mig och min kropp.
Sakta så tog jag tre osäkra steg längre fram och stod där som förstenad.
Han satte sig upp och granskade mig noga, hans läppar var särade från varandra och händerna var på hans lår.
Han ställde sig upp och gick fram till mig, la inga händer någonstans. Utan han bara såg mig i ögonen och sa ''perfekt.'' sedan så slöt han sina ögon och kysste mig. Jag besvarade kyssen och han backade undan och såg på min kropp.
''damn...'' viskade han och bet sig i läppen.
''ser det bra ut?'' frågade jag och smekte mig själv över armarna.
Han log och nickade. ''men varför är du så nervös och obekväm runt om mig?'' frågade han och tog ett steg närmare och la en hand runt min midja.
''Det är inte som om jag kommer våldta dig eller något... slappna av,''
Han tog bort en hårslinga från mitt ansikte och la den bakom mitt öra.
Han böjde sig ned till mitt öra och viskade ''slappna av...'' så det var det jag gjorde.
Jag slappnade av och lät Justin kyssa mig på halsen och sedan ner till nyckelbenen.
Han kom ned till mina bröst, men han var ganska osäker där så han slutade. Istället så la han sina händer på min midja och drog mig nära honom.
Sakta så åkte hans händer ner till min rumpa och klämde där. Okej, nu börjar jag känna mig obekväm.
Justins händer var överallt, det var som om han hade 8 händer.
Han kysste mig upphetsat men jag besvarade inte kyssen, och när han började jucka mot mig så var det för mycket.
Jag la snabbt händerna på hans bröstkorg och puttade bort honom från mig.
Han slog huvudet i väggen och kved av smärta. ''du är ju fan inte klok!'' skrek han ilsket och höll båda händerna på bakhuvudet där han hade slagit i huvudet.
''det blev för mycket...'' viskade jag och han händerna  i håret. Sedan så slog han sitt huvud mot väggen ett antal gånger. ''fan! det händer igen!'' stönade han och såg upp på mig. Jag rynkade mina ögonbryn och visste inte vad han pratade om. Men han förklarade.
''jag kan inte kontrollera mig själv... jag vet att du inte är redo och inte vill men jag blir så upphetsad och hoppas på att du vill men varje gång så stöter du bort mig.'' sa han besviket.
Jag drog på mig min morgonrock och satte mig ned bredvid honom.
Sedan så tog jag ett djupt andetag och drog upp knäna till brösten.
''jag är ett monster..'' snyftade Justin och såg upp på mig. ''eller hur? Jag är ett monster som bara tänker på sex!''
Hade aldrig sett honom så här ärlig.
''justin...'' sa jag och tog hans hand. ''du är inget monster som tänker på sex. Du är underbar.''
Han skakade på huvudet. ''jag vet vad du igentligen tänker. Du tänker säkert håll dina händer i styr och låt inte det gå för långt. Men jag kan inte... det är det som är problemet!'' Jag klämde hans hand och han snyftade och snörvlade mot min axel, jag kysste hans huvud och sa inget.
Han sa precis det jag kände och har velat säga hela tiden, det var som om han läste mina tankar.
Efter ett tag så slutade han att gråta och jag la mitt huvud i hans knä, han höll på med mitt hår och såg på mig med sorgsna ögon.
Jag såg tårarna falla nerför hans kinder och sedan på min morgonrock.
''vad är det...?'' frågade jag och satte mig i hans knä.
Han sa inget på ett tag men han öppnade sin mun tillslut.
Jag vände mig om och såg in i hans ögon.
Hans tårar rann fortfarande och jag började bli orolig, vad var det som var så tungt?
''jahag vet inthe hur jag förtjänar dig... men snälla stanna hos mig föröhalltid..!'' snyftade han och ett jag fick ett starkt anfall bakom ögonlocken, mina ögon började fuktas och jag nickade sedan så kramade jag om honom.
''ja... ja .. ja!'' han kramade om mig hårdare och båda började att stor-böla.
Mitt snor och mina tårar kom på Justins tröja och samma sak på min morgonrock. Men ingen av oss brydde sig, vi bara satt där och kramades.
''jahag älskar dehej'' snyftade jag och Justin tryckte mig mot sig.
''älskhar dig med.'' sa han och jag log.
Jag drog mig ur hans grepp och såg på hans ansikte. Kinderna var röda snoret rann och tårarna forsade nerför de ros-röda älskade kinderna. ''lovar du att vara med mig föralltid?'' frågade Justin och höll gråten i halsen. ''föralltid, ... ja'' sa jag och log mot honom.
Sedan så kramades vi mer och snyftade och snörvlade. Det var som en såpa på tv. När dom gråter och gråter och gråter det liksom aldrig tar slut på tårar. Så var det nu.

Tidigare:
Jag tog av mig skorna och skulle precis gå upp till mitt rum - som farmor gjorde åt mig när jag var mindre, det var ett barnsligt rum men jag älskade det - när farmor sa ''Ni älskar verkligen varandra va?''
Jag var glad att hon förstod. Hon förstod verkligen hur mycket vi älskar varandra.
''ja... hm. Det gör vi allt.'' sa jag och gick uppför trapporna, ''godnatt!'' ropade jag nerför igen och gick in till mitt rum bytte om till min pyjamas. Jag borstade sedan tänderna och tvättade bort mitt smink sedan så la mig ned i sängen.

Nästa dag vaknade jag av att någon sjöng högt.
Försiktigt så öppnade jag mina ögon och så småningom så kunde jag se klart.
Där stod Justin i en blå tröja och över tröjan så hade han en grå väst på sig, och det matchade han med ett par svarta jeans.
Jag såg ned och som vanligt så hade han sina supras, fast idag var dom blåa och gröna.
Jag log och sträckte ut mina armar, han böjde sig ned och kramade mig.
Hela jag omfamnades av en underbar doft. ''mmmm...'' mumlade jag mot hans öra och han drog sig undan.
''är du vaken nu älskling? Klockan är tre på eftermiddagen.'' sa han och öppnade gardirnerna så att lite ljus kunde komma fram.
Jag blev bländad av ljuset och stönade. ''dra igen!'' halvskrek jag och Justin skrattade. Men stängde inte gardinerna.
Sakta men säkert så gick jag till min garderob drog ut ett linne och jeans.
Men Justin kom bakom mig och slängde ned kläderna på golvet, jag suckade och skulle precis plocka upp dom när han tog tag i mina handleder.
Jag såg på honom och han log mot mig, vi gick upp tillsammans och han ledde mig till min säng igen.
Sedan så satte han sig bredvid mig, han tog fram en rosa påse och en röd.
Sedan så tog han fram ett par skor. Men inte vilket par skor som helst utan skorna jag har velat ha i åratal! Skorna som jag sa till honom att köpa igår till mig. Jag fattar inte att han kunde köpa dom, jag menar... jag skojade ju bara med honom igår och så köper han mig skorna.
Han räckte mig dom och jag tog emot dom med en öppen mun.
''få se... leopardskorna, hm...'' sedan så rotade han i den rosa påsen, han tog fram en zebra-mönstrad body och räckte den till mig.
''bodyn och klubban.'' han tog upp det sista fyndet från den rosa påsen och räckte den till mig.
''bodyn, klubban, och leopardskorna.'' sa han och såg på mig.
''justin... du... jag, alltså'' men jag kunde inte säga något för att han sshade mig och tog fram den röda påsen.
Han tog fram svarta underkläder ur den röda påsen. Hela jag blev röd.
''och svarta spets underkläder...'' han bet sig i läppen, ''prova dom!'' sa han och jag ställde mig upp och ställde ned de andra grejerna på sängen.
Jag tog underkläderna i handen och gick in i badrummet där jag snabbt bytte om till de snygga underkläderna. Sedan så såg jag mig i spegeln. De passade väldigt bra men jag var inte riktigt säker om jag ville gå ut med dom till Justin.
Jag kände mig ändå lite obekväm med bara underkläder i hans närhet. Han kunde säga sina åsikter och kanske säga att jag var för smal eller för tjock.
Jag var helt enkelt rädd och obekväm.
''Jag är nog inte säker på om jag vill....'' sa jag högt.
''Vill vadå?'' hörde jag Justin säga.
''komma ut...''
Men sedan så öppnade jag dörren och steg ut med ena foten. Sedan med den andra och så var hela jag utanför badrummet med Justins ögon på mig och min kropp.
Sakta så tog jag tre osäkra steg längre fram och stod där som förstenad.
Han satte sig upp och granskade mig noga, hans läppar var särade från varandra och händerna var på hans lår.
Han ställde sig upp och gick fram till mig, la inga händer någonstans. Utan han bara såg mig i ögonen och sa ''perfekt.'' sedan så slöt han sina ögon och kysste mig. Jag besvarade kyssen och han backade undan och såg på min kropp.
''damn...'' viskade han och bet sig i läppen.
''ser det bra ut?'' frågade jag och smekte mig själv över armarna.
Han log och nickade. ''men varför är du så nervös och obekväm runt om mig?'' frågade han och tog ett steg närmare och la en hand runt min midja.
''Det är inte som om jag kommer våldta dig eller något... slappna av,''
Han tog bort en hårslinga från mitt ansikte och la den bakom mitt öra.
Han böjde sig ned till mitt öra och viskade ''slappna av...'' så det var det jag gjorde.
Jag slappnade av och lät Justin kyssa mig på halsen och sedan ner till nyckelbenen.
Han kom ned till mina bröst, men han var ganska osäker där så han slutade. Istället så la han sina händer på min midja och drog mig nära honom.
Det ska vara skönt tänkte jag. Det är ju bara Justin, han vet vad han gör. Men jag ville verkligen inte...
Sakta så åkte hans händer ner till min rumpa och klämde där. Okej, nu börjar jag känna mig obekväm.
Justins händer var överallt, det var som om han hade 8 händer.
Han kysste mig upphetsat men jag besvarade inte kyssen, och när han började jucka mot mig så var det för mycket.
Jag la snabbt händerna på hans bröstkorg och puttade bort honom från mig.
Han slog huvudet i väggen och kved av smärta. ''du är ju fan inte klok!'' skrek han ilsket och höll båda händerna på bakhuvudet där han hade slagit i huvudet. ''puttar bort mig varje gång vi....'' sa han men kom av sig.
''det blev för mycket...'' viskade jag och han händerna  i håret. Sedan så slog han sitt huvud mot väggen ett antal gånger. ''fan! det händer igen!'' stönade han och såg upp på mig. Jag rynkade mina ögonbryn och visste inte vad han pratade om. Men han förklarade.
''jag kan inte kontrollera mig själv... jag vet att du inte är redo och inte vill men jag blir så upphetsad och hoppas på att du vill men varje gång så stöter du bort mig.'' sa han besviket.
Jag drog på mig min morgonrock och satte mig ned bredvid honom.
Sedan så tog jag ett djupt andetag och drog upp knäna till brösten.
''jag är ett monster..'' snyftade Justin och såg upp på mig. ''eller hur? Jag är ett monster som bara tänker på sex!''
Hade aldrig sett honom så här ärlig.
''justin...'' sa jag och tog hans hand. ''du är inget monster som tänker på sex. Du är underbar, snälla tänk inte så...''
Han skakade på huvudet. ''jag vet vad du igentligen tänker. Du tänker säkert håll dina händer i styr och låt inte det gå för långt. Men jag kan inte... det är det som är problemet!'' Jag klämde hans hand och han snyftade och snörvlade mot min axel, jag kysste hans huvud och sa inget.
Han sa precis det jag kände och har velat säga hela tiden, det var som om han läste mina tankar.
Efter ett tag så slutade han att gråta och jag la mitt huvud i hans knä, han höll på med mitt hår och såg på mig med sorgsna ögon.
Jag såg tårarna falla nerför hans kinder och sedan på min morgonrock.
''vad är det...?'' frågade jag och satte mig i hans knä.
Han sa inget på ett tag men han öppnade sin mun tillslut.
Jag vände mig om och såg in i hans ögon.
Hans tårar rann fortfarande och jag började bli orolig, vad var det som var så tungt?
''jahag vet inthe hur jag förtjänar dig... men snälla stanna hos mig föröhalltid..!'' snyftade han och ett jag fick ett starkt anfall bakom ögonlocken, mina ögon började fuktas och jag nickade sedan så kramade jag om honom.
''ja... ja .. ja!'' han kramade om mig hårdare och båda började att stor-böla.
Mitt snor och mina tårar kom på Justins tröja och samma sak på min morgonrock. Men ingen av oss brydde sig, vi bara satt där och kramades.
''jahag älskar dehej'' snyftade jag och Justin tryckte mig mot sig.
''älskhar dig med.'' sa han och jag log.
Jag drog mig ur hans grepp och såg på hans ansikte. Kinderna var röda snoret rann och tårarna forsade nerför de ros-röda älskade kinderna. ''lovar du att vara med mig föralltid?'' frågade Justin och höll gråten i halsen. ''föralltid, ... ja'' sa jag och log mot honom.
Sedan så kramades vi mer och snyftade och snörvlade. Det var som en såpa på tv. När dom gråter och gråter och gråter det liksom aldrig tar slut på tårar. Så var det nu.

Ojdå... där gick Justin för fort fram igen! Tror ni att Audrey håller löftet och stannar hos honom föralltid när hon för höra Justins berättelse om hans natt med Nicole? 
Stay tuned!

Perfect two - del 22 ♥

Senare på kvällen runt halv tolv tiden så somnade alla barnen och alla vuxna gick upp med dom till de rum de skulle sova i.
Min farmor bodde i ett stort hus, även om det bara var hon som bodde i det så kom det alltid någon över, som skulle sova hos henne. På påsklovet, jullovet, sommarlovet, höstlovet.
Jag och pappa kom alltid till farmor på julen, och jullovet eftersom vi ville spendera julen med henne. Och jag fick alltid vad jag ville ha av henne. Jeremy, Justin, Jazmyn, Jaxon och Erin samt Jeremys familj skulle hem till sig så det var bara dom vi skulle säga hejdå till.
Justin ville att jag skulle följa honom ut för att han ville säga ett par saker.
Jag tog hans hand och han följde oss ut till trädgården på baksidan, där ingen kunde se eller höra oss.
Vi satte oss på en trädgårdsgunga, som var typ som en soffa fast man kunde åka fram och tillbaka.
''nå?'' sa jag och såg på honom, han log lite och tog fram någonting ur sin ficka. ''jag köpte en liten julklapp...'' han öppnade den lilla boxen och där låg en ring med en blå sten som lyste i den mörka natten. Jag blev helt till mig och la händerna för munnen. Ringen var verkligen vacker, och att han hade köpt den till mig!
''till mig?'' sa jag och såg på honom han nickade och bet sig i läppen.
Han satte sig lite närmre mig och tog min hand i sin, jag drog tillbaka den och skakade på huvudet.
''jag kan inte ta emot den... jag menar, se på den..'' sa jag och Justin tog min hand i sin igen.
''jo, visst kan du ta emot den det är min julklapp till dig min kära'' sa han och jag såg på ringen igen.
När han trädde ringen på mitt finger så suckade jag.
''men justin..''
Han bara skrattade och när han hade satt ringen på plats så såg vi på varandra.
''tack... verkligen.''
''visa mig din tacksamhet?'' sa han och la en hand på mitt lår, en skön ilning gick igenom min kropp och jag log mot honom.
''visst visst'' log jag och slöt mina ögon, sedan så kysste jag honom, han besvarade kyssen och jag drog mig undan, han hade fortfarande sina ögon stängda och läpparna putade ut, jag små-log lite.
''nej... sluta inte,'' sa han och sedan så drog han tillbaka mig. Kysste mig igen men jag drog mig undan igen.
''nu känner ju jag mig dålig, jag som inte ens har köpt något...'' suckade jag och Justin log åt mig.
''älskling.. du behöver inte köpa någonting.''
''men justin jag...'' jag hann inte säga något mer förrän han la ett finger för min mun.
Han la en hand på min hals som sedan gled ned till min axel och ned till min midja.
''allt jag vill ha sitter mitt emot mig just nu. Du är allt jag behöver, så sluta tjata och kyss mig....!'' jag rodnade och log men sedan så kysste jag honom igen.
''tack'' mumlade jag mot hans läppar.
Sedan hörde vi hur Justins kusin ropade efter honom.
''Kom igen, hångla inte sönder din tjej bara. Skynda dig tönt!'' sa hon och Justin skrattade, ''oroa dig inte, hon gillar det... jaja, jag kommer åsna!''
Han såg på mig och sedan så suckade han och ryckte på axlarna.
Vi ställde oss upp och gick tillbaka till dom andra hand i hand.
''ni var borta länge ni...'' blinkade Erin och Justin himlade med ögonen.
Men sedan så gick han fram till Erin och la en hand runt hennes axlar, ''du vet.. ibland behöver man vara själv med sin tjej.'' han blinkade med ena ögat, ''om du fattar vad jag menar....''
Erin skrattade och min pappa harklade sig. Justin rätade på sig och ställde sig bakom mig. ''jag skojade bara... hehe,''
Han la armarna om mig och kysste min kind, jag såg i ögonvrån hur pappa kollade på oss. Jag trodde att han såg på oss två  av en ren irritation men sedan så såg jag ett litet leende på hans läppar.
Det fick mig att le så jag lät Justin ha sina armar runt om mig och han gungade oss fram och tillbaka.
''my baby... baby... baby...'' sjöng han och jag skrattade.
''är inte du min baby?'' frågade han skämtsamt och jag vände mig om och la armarna om hans hals.
''beror på...'' sa jag och log, han skrattade lite lågt och gnuggade våra näsor.
Sedan så gjorde han en grimas. ''men.. du måste ju vara min baby. Vem annars skulle du vara då. Du är för söt för att vara någon annans!'' sa han och lät överdrivet förvånad, han var så söt när han överdrev.
''vi säger såhär, kommer du ihåg dom där leopardskorna vi såg när vi var och shoppade? Dom där snygga som jag så gärna ville ha?'' frågade jag och han nickade. ''japps, och jag hade slösat alla mina pengar och kunde inte köpa dig dom...'' suckade han och jag små-log lite.
''fattiglapp!'' sa jag och Justin höjde sina ögonbryn, ''ursäkta?'' log han.
''Iaf. Om du köper mig dom där skorna och någon snygg body, svarta spets underkläder och en stor röd klubba där det står i love you. Så blir jag din baby nu och föralltid!''
Han bet ihop och drog in luft genom tänderna. ''det är mycket du begär om älskling... men jag fixar allt det där imorgon, och kommer med presenterna till din dörr.'' sa han och jag log. ''hoppas det...''
''Vad var det du sa? svarta spetsunderkläder, leopardskorna, klubban... och..?''
''bodyn!'' ifyllde jag och han skrattade, ''javisst. Bodyn. Hm... Body, vad är det?'' frågade han förvirrat och jag kysste honom.
''gå hem nu... och sov gott.'' han skrattade och kysste mig igen, ''det ska jag, och drömma om dig ska jag också.'' sa han och jag kramade om honom. ''vi ses imorgon min prins.'' sa jag med ett leende och Justin lyfte upp mig.
''jag älskar dig min prinsessa!'' sa han och sedan så möttes våra läppar igen.
Alla awwade och Justin satte ned mig igen. Sedan så kramades vi hejdå och hela familjen promenerade hem igen.
Jag följde med blicken hur Justin gick bredvid sin ursnygga tjej-kusin, dom skojade och puttade varandra.
Ahh familj tänkte jag och gick in igen där resten av familjen satt.
Jag tog av mig skorna och skulle precis gå upp till mitt rum - som farmor gjorde åt mig när jag var mindre, det var ett barnsligt rum men jag älskade det - när farmor sa ''Ni älskar verkligen varandra va?''
Jag var glad att hon förstod. Hon förstod verkligen hur mycket vi älskar varandra.
''ja... hm. Det gör vi allt.'' sa jag och gick uppför trapporna, ''godnatt!'' ropade jag nerför igen och gick in till mitt rum bytte om till min pyjamas. Jag borstade sedan tänderna och tvättade bort mitt smink sedan så la mig ned i sängen.
Tidigare:
''vi ville inte berätta till någon..'' sa han och såg på mig, jag nickade.
''Justin vill inte att hans fans ska veta eftersom... äsch, jag vet själv inte. Jag ville berätta. Tro mig, men Justin ville det inte..'' jag sa sanningen, jag ville att alla skulle veta och att han skulle berätta allt nu.
''varför min pojke?'' sa farmor och såg på Justin som såg på min pappa som såg på mig. Jag fattade först ingenting.
''umm... det var pågrund av fansen, ja.'' sa han och drog en djup suckning efter meningen.
Men sedan efter en stunds tankar om blickarna så förstod jag.
Min pappa måste ha sagt något till Justin, vad vet jag inte men jag ska få reda på det snart.

Senare på kvällen runt halv tolv tiden så somnade alla barnen och alla vuxna gick upp med dom till de rum de skulle sova i.
Min farmor bodde i ett stort hus, även om det bara var hon som bodde i det så kom det alltid någon över, som skulle sova hos henne. På påsklovet, jullovet, sommarlovet, höstlovet.
Jag och pappa kom alltid till farmor på julen, och jullovet eftersom vi ville spendera julen med henne. Och jag fick alltid vad jag ville ha av henne. Jeremy, Justin, Jazmyn, Jaxon och Erin samt Jeremys familj skulle hem till sig så det var bara dom vi skulle säga hejdå till.
Justin ville att jag skulle följa honom ut för att han ville säga ett par saker.
Jag tog hans hand och han följde oss ut till trädgården på baksidan, där ingen kunde se eller höra oss.
Vi satte oss på en trädgårdsgunga, som var typ som en soffa fast man kunde åka fram och tillbaka.
''nå?'' sa jag och såg på honom, han log lite och tog fram någonting ur sin ficka. ''jag köpte en liten julklapp...'' han öppnade den lilla boxen och där låg en ring med en blå sten som lyste i den mörka natten. Jag blev helt till mig och la händerna för munnen. Ringen var verkligen vacker, och att han hade köpt den till mig!
''till mig?'' sa jag och såg på honom han nickade och bet sig i läppen.
Han satte sig lite närmre mig och tog min hand i sin, jag drog tillbaka den och skakade på huvudet.
''jag kan inte ta emot den... jag menar, se på den..'' sa jag och Justin tog min hand i sin igen.
''jo, visst kan du ta emot den det är min julklapp till dig min kära'' sa han och jag såg på ringen igen.
När han trädde ringen på mitt finger så suckade jag.
''men justin..''
Han bara skrattade och när han hade satt ringen på plats så såg vi på varandra.
''tack... verkligen.''
''visa mig din tacksamhet?'' sa han och la en hand på mitt lår, en skön ilning gick igenom min kropp och jag log mot honom.
''visst visst'' log jag och slöt mina ögon, sedan så kysste jag honom, han besvarade kyssen och jag drog mig undan, han hade fortfarande sina ögon stängda och läpparna putade ut, jag små-log lite.
''nej... sluta inte,'' sa han och sedan så drog han tillbaka mig. Kysste mig igen men jag drog mig undan igen.
''nu känner ju jag mig dålig, jag som inte ens har köpt något...'' suckade jag och Justin log åt mig.
''älskling.. du behöver inte köpa någonting.''
''men justin jag...'' jag hann inte säga något mer förrän han la ett finger för min mun.
Han la en hand på min hals som sedan gled ned till min axel och ned till min midja.
''allt jag vill ha sitter mitt emot mig just nu. Du är allt jag behöver, så sluta tjata och kyss mig....!'' jag rodnade och log men sedan så kysste jag honom igen.
''tack'' mumlade jag mot hans läppar.
''jag älskar dig...'' viskade han efter kyssen. 
Jag rodnade. ''jag älskar dig med. Men vi måste prata om det där med nico...-''
Ja avbröts av Justins kusin ropade efter honom.
''Kom igen, hångla inte sönder din tjej bara. Skynda dig tönt!'' sa hon och Justin skrattade, ''oroa dig inte, hon gillar det... jaja, jag kommer åsna!''
Han såg på mig och sedan så suckade han och ryckte på axlarna.
Vi ställde oss upp och gick tillbaka till dom andra hand i hand.
''ni var borta länge ni...'' blinkade Erin och Justin himlade med ögonen.
Men sedan så gick han fram till Erin och la en hand runt hennes axlar, ''du vet.. ibland behöver man vara själv med sin tjej.'' han blinkade med ena ögat, ''om du fattar vad jag menar....''
Erin skrattade och min pappa harklade sig. Justin rätade på sig och ställde sig bakom mig. ''jag skojade bara... hehe,''
Han la armarna om mig och kysste min kind, jag såg i ögonvrån hur pappa kollade på oss. Jag trodde att han såg på oss två  av en ren irritation men sedan så såg jag ett litet leende på hans läppar.
Det fick mig att le så jag lät Justin ha sina armar runt om mig och han gungade oss fram och tillbaka.
''my baby... baby... baby...'' sjöng han och jag skrattade.
''är inte du min baby?'' frågade han skämtsamt och jag vände mig om och la armarna om hans hals.
''beror på...'' sa jag och log, han skrattade lite lågt och gnuggade våra näsor.
Sedan så gjorde han en grimas. ''men.. du måste ju vara min baby. Vem annars skulle du vara då. Du är för söt för att vara någon annans!'' sa han och lät överdrivet förvånad, han var så söt när han överdrev.
''vi säger såhär, kommer du ihåg dom där leopardskorna vi såg när vi var och shoppade? Dom där snygga som jag så gärna ville ha?'' frågade jag och han nickade. ''japps, och jag hade slösat alla mina pengar och kunde inte köpa dig dom...'' suckade han och jag små-log lite.
''fattiglapp!'' sa jag och Justin höjde sina ögonbryn, ''ursäkta?'' log han.
''Iaf. Om du köper mig dom där skorna och någon snygg body, svarta spets underkläder och en stor röd klubba där det står i love you. Så blir jag din baby nu och föralltid!''
Han bet ihop och drog in luft genom tänderna. ''det är mycket du begär om älskling... men jag fixar allt det där imorgon, och kommer med presenterna till din dörr.'' sa han och jag log. ''hoppas det...''
''Vad var det du sa? svarta spetsunderkläder, leopardskorna, klubban... och..?''
''bodyn!'' ifyllde jag och han skrattade, ''javisst. Bodyn. Hm... Body, vad är det?'' frågade han förvirrat och jag kysste honom.
''gå hem nu... och sov gott.'' han skrattade och kysste mig igen, ''det ska jag, och drömma om dig ska jag också.'' sa han och jag kramade om honom. ''vi ses imorgon min prins.'' sa jag med ett leende och Justin lyfte upp mig.
''jag älskar dig min prinsessa!'' sa han och sedan så möttes våra läppar igen.
Alla awwade och Justin satte ned mig igen. Sedan så kramades vi hejdå och hela familjen promenerade hem igen.
Jag följde med blicken hur Justin gick bredvid sin ursnygga tjej-kusin, dom skojade och puttade varandra.
Ahh familj tänkte jag och gick in igen där resten av familjen satt.
Jag tog av mig skorna och skulle precis gå upp till mitt rum - som farmor gjorde åt mig när jag var mindre, det var ett barnsligt rum men jag älskade det - när farmor sa ''Ni älskar verkligen varandra va?''
Jag var glad att hon förstod. Hon förstod verkligen hur mycket vi älskar varandra.
''ja... hm. Det gör vi allt.'' sa jag och gick uppför trapporna, ''godnatt!'' ropade jag nerför igen och gick in till mitt rum bytte om till min pyjamas. Jag borstade sedan tänderna och tvättade bort mitt smink sedan så la mig ned i sängen.

Del 22 ute! Vad tycker ni?

Perfect two - del 21 ♥

Han närmade sig mig och jag andades nervöst och bara såg in i dom bruna ögonen som jag i hemlighet hade längtat efter. Jag hade försökt att inte tänka på Justin men lyckades inte så bra eftersom han var med i nästan varenda tidning. Det kom fler och fler nyheter om Justin och Selena och jag hade blivit så avundsjuk.
Och jag hade drömt så många drömmar om honom. Men när jag vaknat sedan så hade jag skakat på huvudet och tänkt på något annat.
Jag hade till och med tvingat mig själv till att dejta andra snygga killar för att glömma Justin, och jag skojar inte. Dom var skit snygga, hade en fin kroppsbyggnad och snälla, ibland var det några som bara var ute efter att få mig i säng. Då bad jag dom att gå och aldrig mer komma tillbaka, och sedan när dom har gått så hade jag snabbt rusat upp till rummet och tagit Justins bild och tryckt upp det mot bröstet, jag viskade att jag saknade honom och att jag älskade honom.
Jag lovade mig själv att aldrig dejta någon mer igen, men ändå så gjorde jag det för att komma över honom.
Men Justin smsade, ringde till mig. Kom och plingade på mig, då smet jag bara ut genom fönstret i badrummet och till trädgården där han aldrig skulle komma. Så han har aldrig sett mig sen jag bad honom att gå. Han gjorde det inge lättare för mig.
Och nu ... nu står han här framför mig, och jag är glad. Glad över att få se honom.
''finaste...'' viskar han och kupar sin ena hand runt min ena kind, jag småler och lägger min hand runt hans nacke..
''finaste'' fnissar jag lågt och han lägger en varm hand på min rygg. Jag lägger mina händer på hans axlar och så händer det.
Han lutar sig och kysser mig ömt på läpparna, jag kysser tillbaka och njuter av denna stunden.
Där står vi framför alla och kysser varandra. Det blir knäpptyst hör vi men vi bryr oss inte, utan vi avslutar kyssen och ser varandra än en gång i ögonen.
Han fick förklara sig senare om det där med Nicole, men jag vill ge honom en till chans, bara för att.
Vi får se om han sumpar den chansen eller inte. Om han gör det är det slut för alltid men han betyder något för mig och jag är inte redo att ge upp något som betyder något så mycket som Justin  Drew Bieber Mallette gör för mig.
Mina tankar avbröts av hans lilla syster Jazmyn som sprang fram till oss och pekade på Justin, ''dom pussades på munnen, blää!'' sa hon med hennes alldeles söta röst och alla skrattade.
Justin tog upp henne och bar henne till mig, jag log mot Jazmyn och frågade om hon kom ihåg mig och hon nickade.
''aueey!'' sa hon och skrattade och Justin nickade, ''jaa, juste. Audrey'' sa han och såg på mig. Länge, och vi fastnade med blicken på varandra.
Jag gick fram till Justin och han bar Jazmyn med ena armen och räckte ut den andra så att han kunde lägga armen om mig. Jag log mot honom och han kysste mig på kinden, sedan så stannade han kvar ett tag och nosade på mig, ''jag älskar dig..'' viskade han och jag rös. Jag har längtat efter dem där orden.
''gud vad jag har längtat efter dom där orden...'' viskade jag och vände hans ansikte mot mitt jag log mot honom snabbt. Sedan så orkade jag inte vänta längre utan kysste honom, han ställde försiktigt ned Jazmyn på golvet och la armarna om mig istället. ''jag älskar dig... jag älskar dig.... fan vad jag älskar dig. Bara dig!'' mumlade han mot mina läppar och jag avslutade kyssen och kramade om honom.
Jag kände för att gråta. Men jag höll tårarna inne så gott som möjligt.
Efter att vi kramats klart så insåg vi att hela familjen kollade på oss, jag rodnade och tog Justins hand.
Jag mötte pappas blick och han skakade på huvudet och såg argt på mig, jag gömde mitt huvud i Justins bröstkorg och han kramade om mig samtidigt som han kysste mitt huvud.
'''så...'' började Justins pappa Jeremy, min pappa harklade sig och suckade surt.
''ni två...'' sa han och jag lyfte upp huvudet. ''hur länge..?'' frågade han och blinkade snabbt. Pappa var sur och jag kunde märka det. Varje gång han blev arg eller irriterad eller något så blinkade han snabbt. Farmor visste det också.
''sen september pappa..'' sa jag och Justin nickade. ''jag älskar henne,'' sa han och såg på min pappa. Han skakade på huvudet. ''men det här går ju inte...'' sa pappa och la händerna för ansiktet. Jag tror nog att han svor något ohörbart.
''Varför går det inte?'' sa min farmor och allas blickar vändes till henne. ''min son... dom är ju helt förälskade i varandra, titta bara på dom...'' sa hon och allas blickar vändes till oss två.
Utom pappas blick.
''men.... dom är ju som syskon... fan, dom är ju bästavänner!'' sa min pappa och jag suckade. Kan han inte bara förstå att det fanns något där hela tiden! Bara det att ingen av oss ville till nästa level.
''Det fanns nog alltid något mellan dom... något sorts band som drog samman dom. Och kolla...'' hon vände blicken till mig och jag nickade tacksamt mot henne.
''Victor. Du vill det inte eftersom din pappa inte ville att du och Adriana skulle vara tillsammans. Men vill du verkligen utsätta Audrey för samma sak? Hon är dödskär i Justin, och han i henne. Dom hör ihop... och om du inte låter dom vara tillsammans så kommer ena av dom säkert ta livet av sig för att dom saknar varandra för mycket. Jag är nog säker på det''
Min pappa reste sig upp och såg på varenda en i rummet, ''tycker ni att dom borde vara tillsammans?'' hela min familj nickade och Justins också. Alla samtyckte.
''då.... då borde jag väll också acceptera att ni är ett par.'' log han och såg på mig. Jag spärrade upp ögonen och trodde inte på vad han sa, sedan så sprang jag fram till honom och gav honom en stor bamsekram.
''är du lycklig nu?'' frågade han när jag släppte greppet om honom. Jag skrattade. ''Ja, överlycklig!'' sa jag och såg på honom. ''tack. Verkligen pappa.'' sa jag och log ett snett leende han kramade om mig igen med ett lite hårdare grepp nu. ''
Justin öppnade sina armar och jag hoppade upp och slog benen om hans midja. Han kramade mig hårt. Sedan så bar han iväg mig till lekrummet som farmor hade fixat för de små, Jazzy, Elli, Noah, och Elias kom efter oss.
Elli och Elias var min fastersbarn, och Noah var min kusins barn. Min kusin Yohanna var bara 18 men hon hade ett 2 årigt barn.
Snabbt så stängde vi dörren och han släppte ned mig på den mjuka mattan, sedan så la han sig över mig och kysste mig passionerat.Jag puttade bort honom och pekade på små barnen som kollade på oss intresserade.
''vad gör ni..?'' sa Noah med sin gulliga röst.
''dom pussas!'' skrattade Jazmyn och Justin reste sig upp och bar upp Jazmyn, ''nää! Vem pussas?!'' skrattade Justin och Jazmyn pekade på oss två.
''ni tvåå!'' sa hon och båda ryckte på axlarna och skakade på huvudet.
''nej... vi pussades aldrig.'' sa jag och la händerna på Justins axlar.
Justin ställde ned Jazmyn bredvid Noah och sedan så vände han sig om mot mig, la armarna om min midja och såg på mig med ett stort leende.
''ni är kära...blääää!'' sa Elias och gjorde en grimas, jag nickade och smekte Justins kind.
''och förälskad.'' log jag och Justin böjde sig än en gång ned för att kyssa mig.
Sedan så gick vi ut till de vuxna. Vi satte oss emellan Jeremy och Erin.
Justin hade armen om mina axlar och jag hade armen om hans midja. Vi satt och pratade med våran familj om oss, gamla minnen, Justins pengar och hur han ska investera dom.
Pattie var inte här. Hon ville inte komma eftersom Jeremy var här. Men Justin kom med sin pappa och Erin.
''varför har du inte sagt något tidigare, va? Att du fått en sådan het tjej!'' sa Jeremy och gav honom en dunk i ryggen, Justin skrattade och ryckte på axlarna.
''vi ville inte berätta till någon..'' sa han och såg på mig, jag nickade.
''Justin vill inte att hans fans ska veta eftersom... äsch, jag vet själv inte. Jag ville berätta. Tro mig, men Justin ville det inte..'' jag sa sanningen, jag ville att alla skulle veta och att han skulle berätta allt nu.
''varför min pojke?'' sa farmor och såg på Justin som såg på min pappa som såg på mig. Jag fattade först ingenting.
''umm... det var pågrund av fansen, ja.'' sa han och drog en djup suckning efter meningen.
Men sedan efter en stunds tankar om blickarna så förstod jag.
Min pappa måste ha sagt något till Justin, vad vet jag inte men jag ska få reda på det snart.Tidigare:
Tidigare:
Jag öppnar balkongdörren och någon öppnar den samtidigt som jag så att det går snabbt. 
Snabbt som ögat snubblar jag på stubben och ramlar i någons armar, men det luktade bekant på något sätt. 
Försiktigt så säger jag förlåt och när jag ska se efter vem det är så är det någon jag känner mycket väl. Någon som jag inte ville träffa. Någonsin mer. 
Han står nu framför mig med ett stort leende på läpparna och händerna på min midja, jag står bara och ser på honom. Som en idiot. 
''Gotcha..!'' viskar han och småler, sedan så biter han sig i läppen och ser på mitt ansikte, och in i mina ögon igen.

Han närmade sig mig och jag andades nervöst och bara såg in i dom bruna ögonen som jag i hemlighet hade längtat efter. Jag hade försökt att inte tänka på Justin men lyckades inte så bra eftersom han var med i nästan varenda tidning. Det kom fler och fler nyheter om Justin och Selena och jag hade blivit så avundsjuk.
Och jag hade drömt så många drömmar om honom. Men när jag vaknat sedan så hade jag skakat på huvudet och tänkt på något annat.
Jag hade till och med tvingat mig själv till att dejta andra snygga killar för att glömma Justin, och jag skojar inte. Dom var skit snygga, hade en fin kroppsbyggnad och snälla, ibland var det några som bara var ute efter att få mig i säng. Då bad jag dom att gå och aldrig mer komma tillbaka, och sedan när dom har gått så hade jag snabbt rusat upp till rummet och tagit Justins bild och tryckt upp det mot bröstet, jag viskade att jag saknade honom och att jag älskade honom.
Jag lovade mig själv att aldrig dejta någon mer igen, men ändå så gjorde jag det för att komma över honom.
Men Justin smsade, ringde till mig. Kom och plingade på mig, då smet jag bara ut genom fönstret i badrummet och till trädgården där han aldrig skulle komma. Så han har aldrig sett mig sen jag bad honom att gå. Han gjorde det inge lättare för mig.
Och nu ... nu står han här framför mig, och jag är glad. Glad över att få se honom.
''finaste...'' viskar han och kupar sin ena hand runt min ena kind, jag småler och lägger min hand runt hans nacke..
''finaste'' fnissar jag lågt och han lägger en varm hand på min rygg. Jag lägger mina händer på hans axlar och så händer det.
Han lutar sig och kysser mig ömt på läpparna, jag kysser tillbaka och njuter av denna stunden.
Där står vi framför alla och kysser varandra. Det blir knäpptyst hör vi men vi bryr oss inte, utan vi avslutar kyssen och ser varandra än en gång i ögonen.
Han fick förklara sig senare om det där med Nicole, men jag vill ge honom en till chans, bara för att.
Vi får se om han sumpar den chansen eller inte. Om han gör det är det slut för alltid men han betyder något för mig och jag är inte redo att ge upp något som betyder något så mycket som Justin  Drew Bieber Mallette gör för mig.
Mina tankar avbröts av hans lilla syster Jazmyn som sprang fram till oss och pekade på Justin, ''dom pussades på munnen, blää!'' sa hon med hennes alldeles söta röst och alla skrattade.
Justin tog upp henne och bar henne till mig, jag log mot Jazmyn och frågade om hon kom ihåg mig och hon nickade.
''aueey!'' sa hon och skrattade och Justin nickade, ''jaa, juste. Audrey'' sa han och såg på mig. Länge, och vi fastnade med blicken på varandra.
Jag gick fram till Justin och han bar Jazmyn med ena armen och räckte ut den andra så att han kunde lägga armen om mig. Jag log mot honom och han kysste mig på kinden, sedan så stannade han kvar ett tag och nosade på mig, ''jag älskar dig..'' viskade han och jag rös. Jag har längtat efter dem där orden.
''gud vad jag har längtat efter dom där orden...'' viskade jag och vände hans ansikte mot mitt jag log mot honom snabbt. Sedan så orkade jag inte vänta längre utan kysste honom, han ställde försiktigt ned Jazmyn på golvet och la armarna om mig istället. ''jag älskar dig... jag älskar dig.... fan vad jag älskar dig. Bara dig!'' mumlade han mot mina läppar och jag avslutade kyssen och kramade om honom.
Jag kände för att gråta. Men jag höll tårarna inne så gott som möjligt.
Efter att vi kramats klart så insåg vi att hela familjen kollade på oss, jag rodnade och tog Justins hand.
Jag mötte pappas blick och han skakade på huvudet och såg argt på mig, jag gömde mitt huvud i Justins bröstkorg och han kramade om mig samtidigt som han kysste mitt huvud.
'''så...'' började Justins pappa Jeremy, min pappa harklade sig och suckade surt.
''ni två...'' sa han och jag lyfte upp huvudet. ''hur länge..?'' frågade han och blinkade snabbt. Pappa var sur och jag kunde märka det. Varje gång han blev arg eller irriterad eller något så blinkade han snabbt. Farmor visste det också.
''sen september pappa..'' sa jag och Justin nickade. ''jag älskar henne,'' sa han och såg på min pappa. Han skakade på huvudet. ''men det här går ju inte...'' sa pappa och la händerna för ansiktet. Jag tror nog att han svor något ohörbart.
''Varför går det inte?'' sa min farmor och allas blickar vändes till henne. ''min son... dom är ju helt förälskade i varandra, titta bara på dom...'' sa hon och allas blickar vändes till oss två.
Utom pappas blick.
''men.... dom är ju som syskon... fan, dom är ju bästavänner!'' sa min pappa och jag suckade. Kan han inte bara förstå att det fanns något där hela tiden! Bara det att ingen av oss ville till nästa level.
''Det fanns nog alltid något mellan dom... något sorts band som drog samman dom. Och kolla...'' hon vände blicken till mig och jag nickade tacksamt mot henne.
''Victor. Du vill det inte eftersom din pappa inte ville att du och Adriana skulle vara tillsammans. Men vill du verkligen utsätta Audrey för samma sak? Hon är dödskär i Justin, och han i henne. Dom hör ihop... och om du inte låter dom vara tillsammans så kommer ena av dom säkert ta livet av sig för att dom saknar varandra för mycket. Jag är nog säker på det''
Min pappa reste sig upp och såg på varenda en i rummet, ''tycker ni att dom borde vara tillsammans?'' hela min familj nickade och Justins också. Alla samtyckte.
''då.... då borde jag väll också acceptera att ni är ett par.'' log han och såg på mig. Jag spärrade upp ögonen och trodde inte på vad han sa, sedan så sprang jag fram till honom och gav honom en stor bamsekram.
''är du lycklig nu?'' frågade han när jag släppte greppet om honom. Jag skrattade. ''Ja, överlycklig!'' sa jag och såg på honom. ''tack. Verkligen pappa.'' sa jag och log ett snett leende han kramade om mig igen med ett lite hårdare grepp nu. ''
Justin öppnade sina armar och jag hoppade upp och slog benen om hans midja. Han kramade mig hårt. Sedan så bar han iväg mig till lekrummet som farmor hade fixat för de små, Jazzy, Elli, Noah, och Elias kom efter oss.
Elli och Elias var min fastersbarn, och Noah var min kusins barn. Min kusin Yohanna var bara 18 men hon hade ett 2 årigt barn.
Snabbt så stängde vi dörren och han släppte ned mig på den mjuka mattan, sedan så la han sig över mig och kysste mig passionerat.Jag puttade bort honom och pekade på små barnen som kollade på oss intresserade.
''vad gör ni..?'' sa Noah med sin gulliga röst.
''dom pussas!'' skrattade Jazmyn och Justin reste sig upp och bar upp Jazmyn, ''nää! Vem pussas?!'' skrattade Justin och Jazmyn pekade på oss två.
''ni tvåå!'' sa hon och båda ryckte på axlarna och skakade på huvudet.
''nej... vi pussades aldrig.'' sa jag och la händerna på Justins axlar.
Justin ställde ned Jazmyn bredvid Noah och sedan så vände han sig om mot mig, la armarna om min midja och såg på mig med ett stort leende.
''ni är kära...blääää!'' sa Elias och gjorde en grimas, jag nickade och smekte Justins kind.
''och förälskad.'' log jag och Justin böjde sig än en gång ned för att kyssa mig.
Sedan så gick vi ut till de vuxna. Vi satte oss emellan Jeremy och Erin.
Justin hade armen om mina axlar och jag hade armen om hans midja. Vi satt och pratade med våran familj om oss, gamla minnen, Justins pengar och hur han ska investera dom.
Pattie var inte här. Hon ville inte komma eftersom Jeremy var här. Men Justin kom med sin pappa och Erin.
''varför har du inte sagt något tidigare, va? Att du fått en sådan het tjej!'' sa Jeremy och gav honom en dunk i ryggen, Justin skrattade och ryckte på axlarna.
''vi ville inte berätta till någon..'' sa han och såg på mig, jag nickade.
''Justin vill inte att hans fans ska veta eftersom... äsch, jag vet själv inte. Jag ville berätta. Tro mig, men Justin ville det inte..'' jag sa sanningen, jag ville att alla skulle veta och att han skulle berätta allt nu.
''varför min pojke?'' sa farmor och såg på Justin som såg på min pappa som såg på mig. Jag fattade först ingenting.
''umm... det var pågrund av fansen, ja.'' sa han och drog en djup suckning efter meningen.
Men sedan efter en stunds tankar om blickarna så förstod jag.
Min pappa måste ha sagt något till Justin, vad vet jag inte men jag ska få reda på det snart.

YEEEEES! :D Jag lyckade fixa min dator efter 12763276 år. 
Jag har plågats den här veckan av att veta att jag inte kan skriva någonting! 
Men nu har jag ÄNTLIGEN skrivit del 21, hope u like it beliebers! ;)

RSS 2.0