~justinbieber

''r-ryan... hur är det med dig?'' sa jag darrande medans jag sprang fram till dom, Chaz ställde sig upp och rynkade ögonbrynen. 
''Vad fan är det med dig Justin?!'' röt han. ''du slår ner Ryan på golvet och springer ut efter Audrina, vadfan.. jag trodde ju du skulle vara med oss? Och är det något mellan dig och Audrina?! Varför har du inte sagt något?!'' 
Jag knep ihop ögonen och tänkte när jag öppnar mina ögon är allt det här bara en dröm. Allt blir som förrut. Allt... 
Men när ja öppnade ögonen vr det 3 par ögon som glodde på mig, jag svalde. Hade ingen ork kvar... 
''förlåt ryan det var inte meningen att slå dig. det bara var så... att audrey, hon... fick reda ... och jag kunde inte...'' jag kom ingenvart. Hur jag än ville formedla orden så krånglades det bara till och blev till en enda röra. Dom fattade ingenting. 
''Du gav Ryan en rak höger?!?!'' skrek Chaz och vände sig om till Ryan, han såg besviket på mig med sina blåa ögon. 
''Justin, vi känner dig nog inte längre.'' sa han och såg rakt igenom mig, det var som om något högg tag i mig bakifrån och ville att jag skulle lida för allt jag hade gjort. 
''va...? vad men.. menar du?'' frågade jag knappt hörbart, Ryan suckade och kved till av smärta när Hailey la en till ispåse mot hans blå-gröna öga. Jag sänkte mitt huvud så att dom inte skulle se att jag grät. 
''vi tycker inte att vi känner dig på samma sätt som vi gjorde förrut... jag menar, varför berättade du inte om Audrina? Vi skulle varit glada för dig och henne. Du borde inte dolt något för oss. Det var bara ett misstag att vi skulle få reda på allt såhär... du kan ju berätta allting för oss. Men tyderligen inte.'' sa han och Chaz nickade och satte ned sig igen, Hailey vände sig om och såg på mig. ''du har verkligen sumpat det idiot.'' hon gav mig en kall blick, drog upp fötterna från stolen upp till bordet, halade sig fram och hoppade ned framför mig. 
''du låg med en annan tjej? Bakom hennes rygg, och sedan försökte du det hålla hemligt? Men hon fick ändå reda på det...'' hon skrattade utan humor. ''vet du vad Justin? Jag tycker det är bättre nu när ni har gjort slut. För nu kan du inte längre såra hennes känslor nåmer, eller trycka ned henne som du har gjort. Jovisst. Hon har berättat för att hon litar på MIG!'' jag svalde och blinkade bort tårarna. 
''allt jag ville var det bästa...'' men jag blev avbruten, ''för henne.'' forstatte hon och gjorde en grimas mot mig. ''jaja, det har väll vi alla hört, 'jag ville det bästa för dig och blablabla' vi tjejer är så dumma som faller för det om och om igen. Men det du inte vet...!'' Hon tog två steg närmre mig så att vi var bara ansikten ifrån varandra, jag kunde höra henne andas, och hennes hjärta slå. ''det du inte vet är vad hon har gjort. Något mycket värre än vad du någonsin kommer föreställa dig, inse det. Utan dina fans och oss är du ingenting, du är bara en liten nolla som bor i lilla Stratford. Skärp dig nu Justin, du är inte fem längre.'' viskade hon och smålog mot mig, sedan så gick hon tillbaka till Ryan som såg på mig. ''varför..?'' sa han med tårar i ögonen, men jag stod där helt chockad. Alla dessa frågor gjorde mig snurrig... Audrey har försvunnit, det har mina vänner också gjort, mina fans är besvikna jag har inget kvar..
''jag... ska nog gå.'' ursäktade jag mig och vände mig om, då blinkade jag och tårarna föll nerför mina kinder. 
Snabbt så gick jag till utgången, men innan jag öppnade dörren så såg jag åt deras håll. Alla såg på mig men fällde ned blicken igen. 

1 vecka senare. 

''heeey, biebs! Sluta deppa och kom med och dansa istället'' skrek nästan Julkeyz i ansiktet på mig, jag log ett falskt leende och skakade på huvudet. ''jag stannar här gå, bry dig inte om mig. Gå'' sa jag och försökte överrösta musiken, han nickade och böjde sig ned för att säga någonting. ''är du säker?'' frågade han och jag nickade, ''det är säkert. Gå! Det är nyårsafton ha kul.'' han nickade och gick tillbaka till dansgolvet där han dansade för fullt. 
Jag sneglade på klockan. 22.36, kan inte bara klockan bli tolv snart..? Jag såg ned på min klädesel. Jeans som är ganska hängiga och snygga. Ett par jeans som Audrey älskade... saknar henne för mycket. Tillbaka till klädseln,  vitt linne och en vit skjorta, sedan rosa supras. Mina nyinköpta skor som jag var väldigt försiktig med. 
Medans jag stod och tänkte på allt möjligt så kom en väldigt kort men söt tjej och ställde sig bredvid mig, jag sneglade lite på henne. Hon hade en vit klänning som slutade vid knäna, sedan hade hon flipflops på fötterna. Jag såg dumt på henne, hon märkte att jag stirrade så hon rynkade på ögonbrynen och såg på mig. 
''och vad fan glor du på?'' sa hon kallt medans hon stirrade på mig. Jag rodnade av någon jävla anledning och såg ut som en tönt. Sedan så böjde hon sig fram över bordet och såg på mig, jag vände mitt ansikte och såg på henne. ''du är Justin Bieber, va?'' log hon retfullt och jag nickade. Förvånad var jag över att hon inte skrek och överreagerade. 
Jag nickade och hon rätade på sig. ''trevligt att träffas. Jag är Julie.'' hon skulle precis sträcka fram handen när hennes kompisar ropade på henne vid utgången. Hon suckade. 
''jag måste gå... vi ses'' sedan så sprang hon dit till dörren och stängde efter sig, jag suckade och drack lite ur min cola. Som alla trode var ''sprit'' men jag ville inte dricka, inte med Audrey i tankarna..

---

Äsch, skit kapitel. Orkar inte skriva idag... är så himla trött. Skriver mer imorgon, lovar. Puss ♥