Perfect two - del 6 ♥
Audrinas perspektiv.
3 dagar senare..
Dags för skolan igen.
Vi hade matte, yey mitt favorit ämne... *suck*.
Jag satt längst bak i salen med boken uppslagen, men jag var inte uppmärksam under hela lektionen.
Jag lyssnade inte på ett enda ord, jag var i min värld, i mina tankar nu.
Och hela lektionen så satt jag och stirrade rakt fram och bara tänkte, tänkte på vad som hände för 3 dagar sen på en Söndag.
Plötsligt så känner jag att det vibbrerar i min ficka, jag tar upp min mobil diskret och ser att jag fått ett nytt sms från Justin.
Vi har inte setts sen i söndags så vad vill han?
Hej, förlåt att jag inte hört av mig men varit upptagen.
Jag har ju en del jobb att sköta också, jag är inte ledig 24/7.
Hoppas du inte är arg på mig eller någonting.. och jag är ledsen
för det som hände i Söndags, det var inte meningen.
Hör av dig.. puss. ♥
Jag små-log lite, han hade också tänkt om det och han bad om ursäkt.
Nej vad gulligt.
Jag klickade på svara och skrev
Hej, nä det är lungt. Jag har inte heller hört av mig så det
är nog mitt fel också.
Jag är inte arg på dig, det var gulligt av dig att höra av dig först..
för det blev väll lite stämd stämning mellan oss sen i Söndags?
Men jaja, vi kan väll glömma det där och gå vidare.. för du
känner väll inget för mig? Du har ju redan en tjej och dessutom så
är vi ju bara bästavänner. Puss ♥
Sedan så skickade jag det.
För någon anledning började min mage att pirra och jag hade en stor klump i halsen, jag hade aldrig haft den här känslan förrut över att jag hade skickat iväg ett sms till Justin.
När lektionen var slut så rusade jag iväg till bussen och satte mig längst fram.
Medans jag satt i bussen så ringde min mobil och jag svarade snabbt med ett enkelt hallå?
Och sedan när jag hörde Justins hesa röst så rös jag och log stort.
Jag drog en hårslinga bakom örat och svalde.
''Sitter på bussen, är påväg hem.. du?'' sa jag, sedan så la jag bena i kors och såg ut genom fönstret.
''Är hemma och tråkar men ska snart ut.'' sa han lite uttråkad och jag mm:ade.
''vart ska du?'' frågade jag och han harklade sig, ''uhm, jag ska typ... till Usher, vi ska spela in en låt tror jag'' sa han lite osäkert och jag höjde på ögonbrynen även om han inte kunde se det.
''Jaha, okej...'' sa jag drygt och hade lust att lägga på, han ljög, han skulle någon annanstans.
''Vad är det?'' frågade han och jag suckade, bussen stannade och det var min hållplats.
Jag gick av bussen och gick emot mitt hus.
''inget'' sa jag kallt.
Jag låste upp dörren och gick in i huset.
''hej gumman!'' ropade pappa från hans arbets-rum.
''Heeeeej!'' ropade jag tillbaka och drog av mig skorna.
''Audrina, jag vet att det är något... vad är det?''
Jag svarade inte utan gick upp till mitt rum och satte mig på min balkong.
''men det är ingenting...'' mumlade jag men han hörde.
Han tystnade och jag bestämde mig för att inte låta honom vänta.
''Varför ljuger du för mig?'' sa jag tillslut.
''Va?'' sa han förvirrat och jag såg in genom hans fönster, han satt på sin säng och stirrade rakt fram.
''Du ska inte till Usher va? vart ska du?'' frågade jag och han tystnade jag såg hur han ställde sig upp och gick till sin balkong.
''jag ser dig..'' sa han och såg på mig, jag lutade mig på räcket och såg på honom.
Han hade en blå kofta som jag köpte på sig och ett par svarta jeans. Koftan passade honom riktigt bra, han såg äldre ut i den.
''jag ser dig också. Har du på dig koftan jag köpte?'' frågade jag och jag såg hur han nickade.
''ja, den är skit snygg..'' svarade han och jag harklade mig.
''men vart ska du?''
''okej... jag ska träffa Jasmine.'' erkände han och vände ryggen till mig.
Han suckade tungt.
''hon från baby videon?'' frågade jag för jag var inte riktigt säker på vem Jasmine var.
''mm... jag ska typ åka någon åktur med henne.'' mumlade Justin, sedan var det en lång tystnad.
''Kul.'' sa jag efter några minuter, han vände ansiktet till mig igen.
''är du okej med det?'' frågade han och jag kunde se att han gjorde sin hairflip.
''Ja? Varför skulle jag inte vara det, det är ju liksom inte så att vi dejtar.'' sa jag och tillgjorde ett skratt, det här är min payback.
Han skrattade lite falskt, det kunde jag höra.
''nänä... jag trodde bara, men.. det äsch det gör inget ska ändå dra, hejdå''
''Jaså?'' sa jag. ''hejdå...''
Sedan så la vi på, och han vinkade åt mig innan han gick in i huset och gick ut genom dörren till bilen som stod utanför hans hus.
Han satte sig i den och så åkte han och Jasmine säkert iväg till något jävla ställe där dom får vara ifred och kyssas & hålla på, där ingen kan störa.
Och sen så kan Justin bli kär i Jasmine, och Jasmine blir kär i honom och då får dom kyssas och smekas hur mycket dom vill!
Han kan få ta på henne överallt.
Jasmine får ta på Justin, ja det är klart dom är ju ihop. Eller är dom?
Vad är det jag står och tänker? Justin ska ju vara kär i mig, mig, MIG!!
Jag vill kunna kyssa honom, och få kunna ta på honom som i nu läget Jasmine gör.
Varför ska jag vara så avundsjuk för? Han var ju bara min bästavän.
Men innerst inne... så var han nog ändå mer än det, och det gjorde ont, ont i hjärtat att se någon annan tjej få honom att le.
Som jag önskade att det var jag..
Okej, jag erkänner jag är kär, kär, kär, kääääääääääär!
Jag vill bara erkänna för honom hur mycket jag älskar honom mer än en vän, och få honom att förstå.
Förstå att han är den ända för mig.
Ugh, sådärjaaaa! Ni får ett kapitel ändå, orkade inte skriva men tvingade mig själv till det.
Kommentarer
Postat av: Madeleine
Meeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeera!
Postat av: Stina
meeeeeeeeeeeeeer:)
Trackback
