~justinbieber

Perfect two - del 7 ♥

---

Justins perspektiv.

Jag och Jasmine stannade i bilen eftersom det var så mycket papparazzi utanför, chauffören gick för att äta och vi stannade kvar där inne.

Hon verkade lite ledsen så jag knäppte upp mitt bälte och satte mig i mitten istället, hon sneglade på mig.

''är du okej?'' frågade jag och hon nickade, sedan så såg hon på mig och skrattade lite.

''Justin, du har unvikt mig i alla dessa månader. Varför ska vi träffas nu?'' sa hon och jag ryckte på axlarna.

Det var inte jag som ville träffa henne utan det var någon som hade bokat det här.

''jag menar... det vi hade, var ju längesen och nu när du har Selena så...'' sa hon. ''jag vet inte. Jag vill inte komma i kläm mellan er 2.'' sa hon och jag nickade än en gång.

''tro mig, du kommer inte komma i kläm mellan oss, jag tror det är över mellan oss.'' suckade jag och lutade mig bak.

''Seriöst. Är det över?'' sa hon chockat och jag blundade, var det över?

Vi har ju inte sagt att det är slut. Men, det känns som om det är över mellan mig och henne, hon kanske bara var en flört.

''Ja. Det är över'' bekräftade jag.

''Så du är singel?'' flinade hon och kom lite närmre mig, jag log mot henne.

''helt singel, helt fri, kapabel att göra allting.'' blinkade jag och hon fnissade.

Vi såg på varandra länge med ett stort leende i ansiktet.

''är det okej, om jag lägger handen här?'' frågade jag och la handen runt hennes midja.

Hon nickade sedan så knäppte hon upp bältet och la händerna runt min hals, ''är det här okej?'' sa hon och jag nickade.

Jasmine var verkligen vacker med hennes mörkbruna ögon och hennes fina läppar som jag bara... måste kyssa henne.

Så jag gjorde det, jag lutade mig fram och drog ned händerna lite längre nerför midjan.

Sedan så mötte jag hennes läppar, hennes grepp om mig blev hårdare och hon la sig ned på de tre säterna, jag skrattade och drog av mig koftan och la mig på henne med hela min tyngd.

Hon stönade.

''Aj! Gå av mig... du är ju, aj! Du är tung, vad fan väger du?'' sa hon när hon hade satt sig upp.

Jag tog tag i koftan igen och drog på mig den, ''vet faktiskt inte.'' svarade jag och torkade mig om läpparna.

''Vad är det här?'' frågade Jasmine mig och drog i min ärm, jag slet mig ifrån hennes grepp och såg själv på den blå koftans ärm, längst ned så stod det i love you. Med svart penna och med små, små bokstäver.

Undrar vem som har skrivit det där? För jag har aldrig skrivit något sådant töntigt på min kofta.

''Har du skrivit det?'' frågade jag medans jag såg på henne hon skakade på huvudet med ett leende.

''men vi fortsätter där vi slutade...'' sa hon och la sig över mig.

Vem kunde ha skrivit det där, om inte Jasmine, Selena kanske? Men jag har aldrig haft på mig den när hon har vart i närheten..

Hon började ta på mig, kyssa mig överallt men jag bara låg där som en staty. Jag kysste inte tillbaka, jag tog inte på henne som jag tänkte.

''Kom igen Justin!'' stönade hon igen och jag suckade, då slog det mig.

Det kanske var Audrina som skrev det? Dagen hon gav mig det, kanske innan så skrev hon det.

Om det var hon så kanske hon var rädd att säga det öga mot öga och istället så skrev hon det på min kofta.

Tänk om hon kände som jag kände då? Men nej... det kan hon inte, för hon sa ju ''du är en bra bästavän.''

Hon ser mig bara som en bästavän, that's it.

''Justin, vad är det med dig. Jag trodde du ville... med mig?'' sa Jasmine som nu satt upp och jag fortfarande låg ned.

Jag satte mig upp och skakade på huvudet sedan så rättade jag till håret och hon satte sig i mitten.

''jag...'' sa jag. ''jag vet inte vad jag vill längre...'' mumlade jag sedan så stirrade jag ut genom fönstret.

Jasmine tog min hand och kysste den, ''vill du vara med mig?'' frågade hon och svaret var nej. Det visste jag.

Jag hade ingenting för Jasmine längre, hon skulle fortfarande vara en del av mitt liv och min vän men inget mer.

Jag släppte hennes hand, ''nej.. förlåt'' sa jag och hon ryckte på axlarna.

''jag kan inte styra dina känslor... det är bara att gå vidare.'' suckade hon och jag kramade om henne.

Senare när jag kom hem så höll jag koftan mot bröstet och kramade om den medans jag stod och tänkte på Audrina.

Jag bestämde mig för att gå till henne, berätta allting om Jasmine.

Hon förtjänade att veta för hon var ju ändå min bästavän.

Så jag rusade nerför trapporna och passerade mamma som städade i vardagsrummet ''jag sticker till Audrina!'' sa jag.

''Kom inte hem sent bara!'' ropade hon tillbaks, jag drog på mig mina Supras och gick ut genom dörren, gick över gatan och till hennes dörr.

Sedan så knackade jag på och hennes pappa öppnade, släppte in mig och jag gick upp till hennes rum där jag hittade henne sittandes vid datan.

Hon tittade på en bild, sedan så såg hon på mig och stängde ner skärmen snabbt.

Jag stängde dörren och gick fram till henne ''hey, vad är det du döljer?'' sa jag.

Hon ställde sig upp och log.

''Hej, eh.. inget speciellt.'' sa hon och lät lite nervös, jag puttade undan henne lite och försökte komma fram till datorn.

Någonting dolde hon och jag gillade det inte.

''Du behöver inte kolla... det är verkligen ingenting'' försökte hon men jag bara skakade på huvudet och gick fram till datorn igen, ''men Justin gå därifrån!'' sa hon och drog bak mig.

Jag puttade undan henne men hon stod där och kämpade med att dra mig bak, tillslut så puttade jag henne så att hon ramlade på sin säng och drog upp skärmen.

Där var en bild på mig och Jasmine i bilen när vi kysstes, hur hade det kommit dit så snabbt?!

''det är inte som det verkar...'' började jag och satte mig ned i sängen, ''vi är inte tillsammans eller något, vi bara kysstes.'' förklarade jag och hon puttade bort mig.

''Så du kysser bara folk sådär? Har du inte lite värdighet i dig?!'' sa hon upprört.

''jojo... det har jag, men det v-'' jag hann inte säga något förrän hon avbröt mig och med en suckning.

''okej, du behöver inte förklara dig.'' sa hon och jag slutade att prata och satte mig bredvid henne längst in i sängen.

Vi var båda tysta, det har hänt mycket idag, Jasmine, koftan och nu det här.

Undrar hur hennes dag har varit. säkert iallafall mycket bättre än min.

Ibland behövde man bara vara tyst, inte säga något bara sitta och tänka själv.

Men nu sitter jag inte själv, jag sitter med den mest underbaraste personen jag känner.

Och nu kan jag säga det jag har velat säga länge, nu har jag chansen..

---

Vad tror ni han ska säga? Ska han säga sanningen, eller..? ;)

meeeeeer

HAN SKA SÄGA " JAG ÄLSKAR DIG AUDRINA !!!! <3333 ;)) Skriv mer Beebboo . <3 Bieberlöövee ! <3

åååh, sååå bra! :D snälla ett till idag!!

asbra

suttit och läst igenom enda från del 1. Grymt bra skrivet, väntar ivrigt på resten av delarna!! ;)