~justinbieber

Jag var tvungen att berätta för min och Nellie's skull. ''vad är det?'' sa hon och tog min hand. ''vi kan inte vara tillsammans längre..'' sa jag och jag kände hur hon släppte min hand, jag var så nervös att jag inte ens vågade möta hennes blick. Det var tyst en lång stund tills hon ställde sig upp, jag lyfte upp huvudet och såg på henne hon hade händerna för huvudet. ''älskar du inte mig..?'' viskade hon, jag reste mig upp och la mina händer på hennes midja förde henne närmare och la min kind mot hennes, nickade och suckade ''jo..'' sa jag. Hon andades tungt och vände sig om, kupade sin hand runt min kind och smekte den lätt. ''vad är det då som stoppar dig från att vara med mig?'' sa hon mjukt och jag såg ner, men hon drog upp min haka igen. ''jag kan bara inte..'' sa jag hon skulle bli så sårad när jag berättade sanningen. ''jag förtjänar att veta sanningen..'' sa hon och jag nickade medlidande. Jag har känt Caitlin så länge och har aldrig sårat henne, aldrig! Men jag visste att någon dag skulle det här hända, att allt skulle ta slut - inte så här. Innerst inne så har jag alltid vetat det, jag och Caitlin var inte menade att vara tillsammans. En sak visste jag som var så självklar. Jag och Nellie var ment to be. ''alltså.. jag har hittat en tjej som jag älskar och, hon fick reda på mig och dig. Så jag är lixom tvungen att ta slut på vårt förhållande.. du vet att det inte går att ha ett dstansförhållande och att det här någon gång skulle ta slut. Eller hur? Jag kommer alltid att älska dig Caitlin, det vet du men just nu så älskar jag någon annan'' sa jag och hoppades på att hon skulle förstå, hon satte sig på sängen men sa inget. Utan bara stirrade frammåt. ''om det inte varit för henne så skulle vi fortfarande varit tillsammans.. vem fan är hon?'' sa hon högt och jag suckade. ''lugna ner dig, det är en väldigt speciell tjej.. hon heter Nellie, åh hon är så jävla underbar!'' sa jag och slod mig ned bredvid. ''är inte jag speciell?'' sa hon ledset och jag tyckte synd om henne. ''jo du är speciell..'' sa  jag och la en hand runt hennes hals, hon lutade sitt huvud mot min axel och suckade.

Hemresan, på flygplatsen.

''är vi fortfarande vänner?'' frågade jag innan jag steg på planet. ''klart vi är.. kommer dock sakna dina kyssar, kramar.. men det glömmer jag nog bort snart'' log hon och jag släppte mina väskor på golvet, gick fram till henne la händerna på hennes rygg och kysste henne, hon besvarade min kyss. Vi avbröts av en massa papparazzis. ''jaha.. jag måste väll gå.'' sa jag medans Kenny puttade bort papparazzis. Caitlin log mot mig ''när kommer du tillbaka?'' frågade hon och jag ryckte på axlarna, jag visste inte när, men snart. ''snart!'' sa jag, tog upp mina väskor och gick med snabba steg till planet igen. När jag satt på planet så tänkte jag inte på så mycket, bara att jag och Caitlin var vänner igen och att jag och Nellie kunde fortsätta vårt förhållande.

När jag var framme i Atlanta så tog jag en dusch, packade upp allting och sedan bar jag mig av till Nellie. Precis när jag skulle knacka på så öppnade hon dörren, hon stod med ett par mjukisbyxor och ett lila linne med en svart kofta över, hennes hår vart uppsatt och det syntes att hon hade gråtit. Dessutom hade hon en tidning i handen. Hon stängde dörren snabbt efter sig och gick förbi mig med huvudet ner. ''Nellie!'' ropade jag, sprang fram till henne och hon vände sig om. Jag kramade om henne men hon gick ur min famn. ''vad är det.. jag kom hem nyss och skyndade mig hit så stöter du bort mig?!'' sa jag hysteriskt och hon rynkade sina ögonbryn och slängde tidningen på mig, jag tog emot den och såg på henne. ''förklara det där!'' skrek hon och gick med snabba steg längs gatan.