~justinbieber

Nellies perspektiv.

När jag satt på planet, så lyssnade jag på alla möjliga låtar, mest Taylor Swifts eftersom jag älskade henne.

Hon var min idol, hon skrev låtar som man förstod och man kände sig igen i dom.
Man kunde liksom relatera till dom.

Jag satte på Taylor Swift - White horse och lyssnade bara på texten, den var så fin, Justin och jag hade lyssnat på den tillsammans en gång i December förra året.

Kommer ihåg det som om det vore igår, vi var inne på varsin dator, han skapade en twitter till sig själv och vi twittrade om varandra och till varandra hela tiden, det var så jävla kul! 
Jag satt i skräddar ställning och såg på honom medans han åt sin glass och surfade på datorn, jag minns hur stort jag log, bara av att se honom så fick jag fjärilar i magen och allt kändes bra, snarare bäst. 
Han såg på mig och log tillbaka, och jag minns, så jäkla tydligt hur han la sina händer i mitt hår och kysste mig.

Sedan så fick han glass på näsan och jag skrattade, han såg på mig och smekte min rygg.

Han fick tårar i ögonen och jag undrade vad som var fel.

''jag vet inte varför jag förtjänar dig... men snälla stanna med mig föralltid.'' sa han och det värmde verkligen mitt hjärta. 
Justin och jag hade många minnen, han var alltid där för mig.

När jag var ledsen så fanns alltid Justin's axel att gråta mot.

När jag var glad, så smittades det alltid till Justin.

När jag var sur så försökte han göra mig glad igen, vilket nästan alltid funkade.

Han fanns alltid där, i vått och torrt, vi gick igenom alla svårigheter.
Men.. nu, så finns det ingen återvändo. 
Ingen mer Justin.

Jag tog upp telefonen och tog fram kontakt listan, sedan så hittade jag Justin.

Jag såg att han hade ändrat namn till ''Baby ♥'' jag smålog lite och såg på numret länge.

Jag MÅSTE radera det, jag lovade Justin, att glömma honom.

Även om det inte går ska jag försöka.

Efter några minuters tanketid så klickade jag på radera knappen och upp kom 'Radera, ja / nej'

Mitt hjärta började dunka fortare och jag klickade på ja.

Sedan såg jag det underbara numret försvinna ur min telefon.

Mitt hjärta bankade, ögonen fuktades, greppet om mobilen blev allt lösare och lösare.

Och.. då hände det.

JAG grät, grät hela resan hem, nja.. inte hela, men nästan.

Folk undrade vad som stod på men då skakade jag bara på huvudet.

När jag äntligen kom ut ur taxin, kom fram till min dörr, vred om nyckeln och öppnade dörren så fick jag se mitt efterlängtade hus.

''mamma...?'' snyftade jag och ställde ned väskan på golvet, jag stängde dörren efter mig och slängde av mig skorna.

''mamma...?'' sa jag med en lite längre ton, då såg jag henne, hon var i köket och när hon såg mig så log hon stort.

Ställde ned glaset som hon hade i handen och sprang fram till mig, sedan så kramade hon om mig.

''Nellie!'' skrattade hon, och kramade mig ännu hårdare.

Jag kramade henne och grät så jävla mycket, tårarna bara rusade nerför mina kinder.

En efter en.

2 timmar senare.

Jag hade packat upp mina saker, dushcat och bytt om till mysigare kläder sedan gick jag ned till mamma som höll på att laga mat.

''Vad är det du lagar?'' sa jag, sedan öppnade jag kylskåpet och tog ut juice.

Hon såg bak på mig och log.

Jag log tillbaka.

''Spaghetti och köttfärssås, din och Justins favorit eller hur?'' log hon och vände tillbaka huvudet.

Just det, hon visste ingenting om varför jag kom hem.

Pattie eller Scooter, eller någon annan berättade visst inte..?

Suck, nu måste väll jag göra det.

Och jag som inte ens skulle nämna hans namn, försöka glömma honom.

''Heh, ja min favoriträtt.'' rättade jag henne istället och en kvart senare serverade hon maten på bordet, jag kan säga att det var inte tyst vid matbordet, vi pratade för fullt och visst frågade hon om Justin, men jag bytte bara samtalsämne.

När vi sedan satt i vardagsrummet och kollade på desperate housewifes - mitt och mammas favorit program som vi alltid kollade på tillsammans - så frågade hon om Justin igen.

Och när jag försökte byta samtalsämne så avbröt hon mig.

''Kom igen nellie, du kan inte hålla på att byta samtalsämne hela tiden. Berätta vad som pågår nu'' sa hon strängt och jag nickade.

Började berättade från början till slut, och det var så sårande, att jag började gråta igen, min mamma höll om mig och tröstade mig.

Hon fick mig på bättre humör och det var som om jag var liten igen.

1 månad senare.

Jag hade börjat skolan igen, vilket var kul.

Umgicks med Natalie hela tiden vi busade hela tiden och folk nämnde inte ens Justin, det var bra, lite lättare oså.

För att nästan alla på den här skolan hatar honom, tycker han är bög, jag sa aldrig emot när någon sa något för ville inte att de skulle tro att jag är en såndär belieber och börjar tro en massa saker.

''Natta?'' ropade jag, hon stod vid sitt skåp och pratade med Bryson.

Jag började gå mot dom för att hon reagerade inte.

''natta?'' sa jag och knackade på hennes rygg hon vände sig om och när hon så att det var jag log hon.

''Åh! Precis den personen ja ville träffa. Bryson undrar om vi vill bowla med han imorgon?''

Jag tänkte efter, det var ju trots allt en lördag och jag hade inget annat för mig, så varför inte?

''Jo, visst.'' log jag.

''fan vad kul det kommer bli!'' skrattade Bryson, sedan stängde han sitt skåp och gick emellan mig och la armarna om båda två.

Vi fnissade och gick ut ur skolan, och den dagen så mådde jag bäst om ja får säga det själv, jag tänkte inte på någonting alls. 
Det var så skönt att inte ha några bekymmer som tynger dig längre, och jag älskade det, ingen skulle försöka trycka ned min känsla.

---

Äsch, slängde in ett till kapitel ändå! ;)