Addicted to love - del 53
Justin har åkt, det har gått en vecka nu och jag känner mig ensam.
Han har inte ringt, smsat eller någonting.
Han gjorde det inte ens klart att vi var tillsammans, men det var vi väll eller hur?
Flashback från en vecka sedan:
Mitt hjärta slog hårt och jag kände att jag var upprörd av att han skulle åka.
Lämna mig.
Åka till Selena och glömma bort mig, hångla sönder henne och lämna mig ensamstående här själv.
Med kanske ett barn i magen, ja, jag hade tänkt på om jag verkligen hade ett barn i magen. Och den tanken skrämde mig, jag, som snart är 17 ska få barn?! Jag har inte ens startat mitt liv ännu, eller gift mig!
''Vad tänker du på..?'' frågade Justin medans vi åkte till flygplatsen.
Jag ryckte på axlarna.
''Att du ska hångla med Selena.'' sa jag oberört och han suckade, sedan la han armen om mig och lät den ligga där.
Jag la min hand på hans lår och såg upp mot honom, han log mot mig och jag log tillbaka.
Sedan kände jag lusten av att bara kyssa honom, men det behövde jag inte, för han gjorde det 2 sekunder senare.
När vi sen kom fram till flygplatsen så var det som vanligt en massa papparazzis, så jag och Justin bad personalen i en liten affär att stänga dörrarna och låta oss 2 vara ifred där.
De gick med på det om Justin signerade ett kort och deras affär, helt sjuka i huvudet?
Men iallafall så gjorde Justin det och dom lämnade oss ensamma, nu var det bara jag och han.
''är du avis?'' frågade Justin och vi stod en bit ifrån varandra.
Jag såg på godiset i affären, lakrits, choklad, hallon-godis, sour patch kids och en massa annat.
Men sedan var jag tvungen att se på de söta ansiktet igen.
''det vet du redan svaret på.'' svarade jag och han suckade, vände ryggen till mig och la händerna på hans nacke.
Sedan vände han sig om igen.
''var inte sådan...'' viskade han medans han kom närmre mig, jag puttade bort honom när han försökte kyssa mig.
''hur fan vill du att jag ska vara då? Selena eller?'' frågade jag vasst och hans ansiktsuttryck ändrades helt, nu var det verkligen inte Justin längre.
Inte den jag kände, den oskyldiga söta pojken som aldrig gjorde något fel.
''Nej! Förfan ... inte som henne, men varför ska du alltid vara så svår?'' sa han och jag svarade inte.
Sedan så anropade hans flyg, han skulle åka om 20 minuter.
''Justin, du får göra vad du vill. Bara jag inte är den som blir sårad, jag trodde du hade bestämt dig redan... att du hade valt mig.'' sa jag och gav en djup suckning sedan.
Justin la armen på min axel och log mot mig, mina knän blev alldeles svaga.. att han fortfarande kunde göra så.
''Nellie, jag har valt dig. Måste bara avsluta lite saker med Selena... sedan kan vi vara tillsammans, älskling jag vill bara det bästa för oss. För dig. Och för kanske barnet.'' sa han och kramade om mig.
Sa han barnet? Hade han tänkt på det lika mycket som jag hade?
Jag var tvungen att konfrontera honom.
''vilket barn?'' sa jag lite irriterat och han la händerna på min mage, sedan så blundade han.
Jag ställde mig på tå och kysste hans underbara läppar, han kysste mig tillbaka och flyttade sina händer in i min jacka.
Ivrig var han, för bara några sekunder senare så var han innanför min tröja, snart innanför min B-H.
Jag drog mina fingrar över hans bröstkorg och sedan så drog jag ned händerna till hans kalsonger, byxorna var på så jag smekte honom bara utanpå.
''nej....'' stönade han i mitt öra.
Jag slutade och han andades ut.
''att vi aldrig kommer längre, du och jag alltså.'' sa han medans han såg på min hand.
''hur menar du?'' frågade jag och la mina händer runt hans midja.
Han harklade sig.
''ja, du vet... ehm, du vet vad jag menar!'' sa han och jag låtsades leka dum, att jag inte fattade någonting men jag fattade vad han menade.
''öh, gör mig inte förvirrad.. vad menar du?'' sa jag lite drygt och han suckade, sedan så sa han inget och kysste mig igen.
Fan vad jag älskade honom.
De anropade senare att hans flyg skulle gå om 10 minuter, vi hade 5 minuter kvar alltså.
Justin och jag pratade lite om random grejer, och om hans kommande turne.
Om hans födelsedag och om min födelsedag, sedan kom vi in på allvaret.
''tror du att du är....?'' frågade han mig först så förstod jag inte ett skit och såg på honom som största frågetecknet.
Men sedan fattade jag.
''jahaja, nej...'' sa jag och han nickade.
''men du måste ju testa dig'' sa han och såg på mig, hans ögon såg oroliga ut, nästan rädda.
''nej...!''
''Men jo, och vem fan är pappan? Har du tänkt på det? Tänk om det är någon du inte ens känner?!'' skrek han i ansiktet på mig och jag tystnade.
''vem är pappan?'' frågade han sedan mycket lugnare.
''jag... jag vet inte...'' sa jag tyst, jag vet inte om han hörde, jag hörde inte ens mig själv.
''men vafan? Vem har du legat med då?! Vem är den lycklige?!'' sa Justin nu, ännu argare än förrut, det såg ut som om han ville slå mig men behärskade sig.
Jag var rädd.
''ta det lugnt..''
''nej! Ditt liv står u på spel, fattar du inte att om du är gravid så utsätter du mig för fara! Jag måste ta hand om barnet?''
Jag fattade ingenting, vad menade han med det?
Men mer hann vi inte säga förrän vi var tvungna att säga hejdå.
Innan vi gick ut ur affären så kysstes vi länge och passionerat, kramade varandra hårt och gick ut igen, han gick på planet och jag tog taxin hem.
Sedan dess har han inte ringt.
Inte smsat.
Inte lämnat ett enda meddelande.
Inte sagt något till Chaz eller Ryan.
Han kom hit ner, sa att han älskade mig, att han ville ha mig, han tog på mig överallt, sedan så sticker han?
Jag som trodde hans skulle stanna!
Det gick inte mer, jag går sönder.
Jag går sönder utan honom.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Asbra!! Tycker hon sk göra gravid testet i nästa
Trackback
